Ålderspresident i Sveriges riksdag
| Ålderspresident | |
 Riksdagens symbol | |
Nuvarande Tomas Eneroth sedan 18 oktober 2022 | |
| Sveriges riksdag | |
| Titel | Herr/fru ålderspresident |
|---|---|
| Säte | Riksdagshuset i Stockholm |
| Utses av | Riksdagsordningen |
| Underställd | Regeringsformen Riksdagsordningen |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Inrättat | 1867 (tvåkammarriksdagen) 1974 (enkammarriksdagen) |
Ålderspresident är, enligt riksdagsordningen, den närvarande ledamot i Sveriges riksdag som varit riksdagsledamot längst tid. Om en eller flera personer varit riksdagsledamöter under lika lång tid fungerar den i levnadstid äldste av dessa som ålderspresident.[1]
Ålderspresidenten är alltså den i kammaren närvarande ledamot som är äldst till tjänsteåren och är den som leder kammarsammanträdena innan talmannen valts, alternativt om talmannen eller alla vice talmän har förhinder eller saknas.
Ålderspresidenter i enkammarriksdagen (1971–)
| Sveriges statsskick | |
 Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Grundlagarna | |
|---|---|
| Regeringsformen | |
| Tryckfrihetsförordningen | |
| Yttrandefrihetsgrundlagen | |
| Successionsordningen | |
| Ceremoniell makt | |
| Statschefen | |
| Verkställande makt | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Statsråden | |
| Regeringskansliet | |
| Förvaltningsmyndigheterna | |
| Lagstiftande makt | |
| Riksdagen | |
| Riksdagsordningen | |
| Riksdagens talman | |
| Riksdagens utskott | |
| Riksbanken | |
| Riksrevisionen | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Högsta domstolen | |
| Högsta förvaltningsdomstolen | |
| Administrativ indelning | |
| Staten | |
| Län · Regioner | |
| Kommuner | |
| Övrigt | |
| Europakonventionen | |
| Europeiska unionen | |
| Förenta nationerna | |
| Post- och Inrikes Tidningar | |
| Svensk författningssamling |
- 1971–1973: Tage Erlander (S)
- 1974–1976: Torsten Nilsson (S)
- 1976–1979: Henry Allard (S)
- 1979–1985: Gunnar Sträng (S)
- 1985–1988: Ingemund Bengtsson (S)
- 1988–1994: Stig Alemyr (S)
- 1994–1996: Ingvar Carlsson (S)
- 1996–1998: Börje Nilsson (S)
- 1998–2002: Jan Bergqvist (S)
- 2002: Anders Björck (M)
- 2003–2004: Bo Lundgren (M)
- 2004–2006: Lennart Nilsson (S)
- 2006–2014: Per Westerberg (M) [a]
- 2015: Göran Hägglund (KD)
- 2015–2018: Krister Örnfjäder (S)
- 2018–2019: Beatrice Ask (M)[3][4]
- 2020–2022: Tuve Skånberg (KD)[5]
- 2022: Carina Ohlsson (S)[6][b]
- 2022 : Karin Enström (M)[6]
- 2022–: Tomas Eneroth (S)[6]
Tidigare ålderspresidenter i tvåkammarriksdagen (1867–1970)
Första kammarens ålderspresidenter
- 1867–1874: Jakob Vilhelm Sprengtporten
- 1875: Gustaf Sparre
- 1876–1883: Carl Axel Mannerskantz (de facto Rudolf Tornérhjelm 1881; Patric Reuterswärd 1883)
- 1883–1884 Rudolf Tornérhjelm (de facto Patric Reuterswärd)
- 1885–1894: Gustaf Lagerbjelke (de facto Patric Reuterswärd)
- 1895–1899: Patric Reuterswärd (de facto Wilhelm Stråle af Ekna 1895)
- 1900–1902: Pehr von Ehrenheim
- 1903–1906: Fredrik von Essen
- 1907–1908: Gustaf Sparre (de facto Erik Gustaf Boström)
- 1908–1911: Eduard Fränckel
- 1912–1916: Olof Jonsson i Hov
- ?–1921: Ollas Anders Ericsson
- 1922–1937: Ernst Trygger
- ?–1940: Carl Lindhagen
- 1941–1955: Johan Nilsson i Skottlandshus
- 1956–1959: Fritiof Domö
- 1960–1964: Rickard Sandler
- 1965: Östen Undén
- 1966: Ebon Andersson
- 1967–1968: Emil Näsström
- 1969–1970: John Ericsson i Kinna
Andra kammarens ålderspresidenter
- 1867–1872: Lars Johan Hierta
- 1873: Johan August Gripenstedt
- 1874–1886: Erik Sparre
- 1888–1889: Carl Ifvarsson
- 1890: Jöns Rundbäck
- 1891–1893: Alfred Fock
- 1896: Anders Persson i Mörarp
- 1897–1902: Johan Johansson i Noraskog
- 1906–1908: Wilhelm Lothigius
- 1909–1911: Folke Andersson
- 1912–1913: Anders Hansson i Solberga
- 1914–1918: Carl Persson i Stallerhult (de facto Hans Andersson i Skivarp 1915)
- 1919–1924: Erik Åkerlund
- 1925–1931: Raoul Hamilton
- 1931–1932: Adolf Wiklund i Brattfors
- 1933–1938: Herman Andersson
- 1939–1940: Karl August Borg
- 1941–1942: Ernst Hage
- 1943–1952: August Sävström
- 1953–1960: Harald Hallén
- 1961–1964: Per Edvin Sköld
- 1965–1970: Tage Erlander
Källor
Kommentarer
- ^ Vid val av ny talman efter riksdagsvalet 2010 fungerade Mona Sahlin, i egenskap av den ledamot med näst längst tjänstgöring i riksdagen, som ålderspresident, då Per Westerberg själv var föreslagen som ny talman och därför inte själv borde leda kammaren under valförfarandet.[2]
- ^ Ohlsson tjänstgjorde den 26 september 2022 vid uppropet efter riksdagsvalet, under vilket formalia samt val av talman och vice talmän förrättades. Vid samma sammanträde meddelades hennes entledigande som riksdagsledamot, varför hon alltså var ålderspresident under en enda dag.[7]
Noter
- ^ Riksdagsordning (2014:801) t.o.m. SFS 2018:605, hämtad 2018-06-05.
- ^ Modin, Jenny (4 oktober 2010). ”Per Westerberg fortsätter som talman”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/per-westerberg-fortsatter-som-talman. Läst 26 september 2022.
- ^ SvD.se, läst 24 september 2018.
- ^ Riksdagsförvaltningen (24 september 2018). ”Hälsningsanförande från ålderspresidenten”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/halsningsanforande/halsningsanforande-fran-alderspresidenten_H6C120180924ha. Läst 13 januari 2022.
- ^ Dagen.se, läst 2 januari 2020.
- ^ [a b c] Manell, Johan (26 september 2022). ”Hon blir ålderspresident, men se tar Eneroth över”. Altinget. https://www.altinget.se/artikel/hon-blir-aalderspresident-men-sen-tar-eneroth-over. Läst 26 september 2022.
- ^ ”Riksdagens snabbprotokoll 2022/23:1” (pdf). Sveriges riksdag. 26 september 2022. Arkiverad från originalet den 26 september 2022. https://web.archive.org/web/20220926200339/https://data.riksdagen.se/fil/42554344-431F-4636-BAA6-B10A45BD9435. Läst 26 september 2022.
