Östra Torsås kyrka
| Östra Torsås kyrka | |
| Kyrka | |
 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Kronoberg |
| Ort | Östra Torsås |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Växjö stift |
| Församling | Ingelstads församling |
| Plats | Ingelstad |
| - koordinater | 56°44′27″N 14°55′44″Ö / 56.7409°N 14.929°Ö / 56.7409; 14.929 |
| Invigd | 1852 |
 Östra Torsås kyrka. Interiör | |
| Webbplats: Sv kyrkan i Växjö | |
Östra Torsås kyrka är en kyrkobyggnad i Ingelstad. Den är församlingskyrka i Ingelstads församling
Kyrkobyggnaden
I likhet med många andra församlingar under 1800-talet blev det även för Östra Torsås aktuellt att ersätta den gamla medeltida stenkyrkan med en ny kyrkobyggnad. 1839 fattades beslut om att uppföra en ny kyrka. Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentsämbetet svarade för uppgörande av ritningar. Kyrkan uppfördes 1847-49 på en ny kyrkplats, strax sydväst om den gamla kyrkan. De som anlitades att ta ansvaret för byggnadsarbetena var byggmästaren Sven Nilsson, Hermanstorp och murmästaren P Olsson, Uråsa. Kyrkan invigdes den 29 september 1852 av Esaias Tegnérs efterträdare biskop Christopher Isac Heurlin. [1]
Kyrkobyggnaden är byggd av sten, spritputsad och vitkalkad i empirestil. Den består av ett rektangulärt långhus med en rakslutande korvägg och en bakomliggande sakristia. Tornet där huvudingången är belägen är försett med ett tornur med fyra urtavlor infällda vid takfoten och en fyrsidig lanternin krönt av ett kors. [1] Kyrkorummet är av salkyrkotyp . De höga rundbågefönstren låter ljuset rikligt flöda in. Över rummet välver sig ett tunnvalv som binder samman långhuset och koret. Vid 1896 års renovering tillkom takmålningarna och dekorer samt altartavlan. Den ursprungliga altarprydnaden utgjordes av ett förgyllt kors . Inredningen är i övrigt till största delen bevarad. [1]
Kyrkans orientering avviker från den första grundidéen i kyrkobyggnadskonsten där koret alltid är förlagt i öster och tornet i väster. Tornet är nämligen beläget i söder medan kordelen vetter mot norr. Detta var inte alls ovanligt under 1800-talets nybyggnadsperiod att man avvek från den gamla byggnadstraditionen eftersom man såg mer till de praktiska förhållandena än de traditionella. Att orientera kyrkorna efter byggnadsplatsens förhållanden ansåg exempelvis biskop Esaias Tegnér som rationellt och vällovligt.[2]
Inventarier
Från gamla kyrkan
- Processionskrucifix[3]
- Nummertavlor[4]
- Epitafier[5][6]
- Begravningsvapen[7]
- Rester av bänkinredning[8]
Anskaffade för nya kyrkan
- Altartavlan utgörs av en kopia utförd av Ludvig Frid 1878 efter Fredric Westins tavla i Kungsholms kyrka med motivet: ”Kristi uppståndelse”.
- Altaruppställningen som omger altartavlan består av två pilastrar krönt av en rundbåge med förgylld palmettdekor.
- Altarring, halvrund med svarvade balusterdockor.
- Dopfunt av snidat trä med fot i form av miniatyrpelare.
- En rundformad predikstol i empirestil med ljudtak. Korgens tre fält är prydd med symboler.
- Bänkinredning från kyrkans byggnadstid.
- Orgelläktare med utsvängt mittparti prydd med en gyllene lyra.
Orglar
- Kyrkans orgel tillkom 1868 byggd av Carl August Johansson, Hovmantorp med fasad efter egen ritning. Orgeln hade 18 stämmor. Orgelverket byggdes om av H. Lindegren, Göteborg.
- 1973 byggdes en helt ny orgel av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgeln är mekanisk. Fasaden är från 1868 års orgel.
| Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
| Principal 8´ | Gedakt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
| Dubbelgedackt 8´ | Fugara 8´ | Principalbas 8´ | II/P |
| Oktava 4'´ | Flöjtprincipal 4´ | Oktavbas 4´ | II/I |
| Tvärflöjt 4´ | Rörflöjt 4' | Rauschpfeife IV | |
| Oktava 2' | Waldflöjt 2' | Basun 16´ | |
| Sesquialtera II | Nasat 1 1/3' | ||
| Mixtur IV | Scharf III | ||
| Trumpet 8' | Skalmeja 8' | ||
| Tremulant | |||
| Crescendosvällare |
- Kororgel som tidigare stod i Katedralskolan, Växjö.
Bildgalleri
-
Kyrkorummet med orgelläktaren -
Läktarorgeln -
Kororgeln -
Altaruppställningen -
Altartavlan ”Kristi uppståndelse”, utförd av Ludvig Frid 1878. -
Predikstolen -
Kyrktakets dekor
Referenser
Noter
- ^ [a b c] "Kyrkobyggnader 1760–1860 Del 2 Småland och Öland. 1993. Sid. 356–357"
- ^ Stiftsledningen och kyrkobyggandet i Växjö stift 1760–1861.Artikel av Marian Ullén i Kyrkobyggnader 1760–1860 Del 2, Småland och Öland.1993.Sid.27–28
- ^ ”Riksantikvarieämbetet Kulturmiljödata”. http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000200093795. Läst 8 oktober 2016.
- ^ ”Riksantikvarieämbetet Kulturmiljödata”. http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000200093789. Läst 8 oktober 2016.
- ^ ”Riksantikvarieämbetet Kulturmiljödata”. http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000200093798. Läst 8 oktober 2016.
- ^ ”Riksantikvarieämbetet Kulturmiljödata”. http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000200093803. Läst 8 oktober 2016.
- ^ ”Riksantikvarieämbetet Kulturmiljödata”. http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000200093811. Läst 8 oktober 2016.
- ^ ”Riksantikvarieämbetet Kulturmiljödata”. http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000200093666. Läst 8 oktober 2016.
Tryckta källor
- Kyrkobyggnader 1760–1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9
- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Heidi Vassi (1998). Kyrkobyggnader i Kronobergs län. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län. ISBN 91-89285-00-X
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Webbkällor
- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
Wikimedia Commons har media som rör Östra Torsås kyrka.Bilder & media
| ||||||||
