1655


1655 – MDCLV 369 år sedan
År 1652 \| 1653 \| 1654 1655 1656 \| 1657 \| 1658
Årtionde 1630-talet \| 1640-talet 1650-talet 1660-talet \| 1670-talet
Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1655 MDCLV
Ab urbe condita	2407
Armeniska kalendern	1104 ԹՎ ՌՃԴ
Assyriska kalendern	6405
Bahaikalendern	-189–-188
Bengaliska kalendern	1062
Berberkalendern	2605
Brittiskt regeringsår	6 Cha. 2 – 7 Cha. 2 (Interregnum)
Buddhistisk kalender	2199
Burmesiska kalendern	1017
Bysantinska kalendern	7163–7164
Koptiska kalendern	1371–1372
Erianska kalendern	2821
Etiopiska kalendern	1647–1648
Judiska kalendern	5415–5416
Vikram Samvat	1711–1712
Sakakalendern	1577–1578
Kaliyuga	4756–4757
Holocen kalender	11655
Nri-Igbo	655–656
Persiska kalendern	1033–1034
Muslimska kalendern	1065–1066
Nengō (Japan)	Jōō 4 Meireki 1 (明暦元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3988
Minguokalendern	257 före ROC 民前257年
Thailändsk kalender	2198
Unixtid

1655 (MDCLV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Händelser

1 februari – Befäl vid det svenska infanteriet och kavalleriet inkallas, som förberedelse för nya krigsrörelser.

8 mars – Samtliga svenska och finska överstar befalls att vara beredda på marsch från och med 1 maj.

7 april – Sedan Innocentius X har avlidit den 7 januari väljs Fabio Chigi till påve och tar namnet Alexander VII.^[1]

16 maj – 16 kofferdifartyg tas i svensk tjänst för transport av tung materiel.
26 maj – Ett stort antal hästar upphandlas i Nordtyskland för svenska härens räkning.

19 juni – Svenska armén i Livland sätts på marsch mot Dünaburg i Polen.
25 juni – Under riksdagen år 1655 genomdriver Karl X Gustav genomdriver den så kallade fjärdepartsräfsten. En fjärdedel av de donationsjordar, som donerats till adeln sedan 1633, skall återlämnas till kronan. Områden runt befästningar, kungliga slott och gruvor får i fortsättningen inte avsöndras.

1 juli – Svenska hären angriper Polen (Dünaburg), vilket inleder det Nordiska kriget.
3 juli – Fältmarskalk Arvid Wittenberg samlar den svenska hären vid Stettin.
5 juli – Fältmarskalk Arvid Wittenberg går in i Polen med svenska hären.
9 juli
- Hären i Sverige, under Karl X Gustavs ledning, embarkerar flottan vid Dalarö.
- Reduktionskollegium, lett av Herman Fleming, bildas för att verkställa reduktionsbeslutet.
14 juli – 15.000 polacker kapitulerar vid Netze och övergår i svensk tjänst.
15 juli – Svenska hären, under Karl X Gustavs ledning, landstiger på Rügen.
25 juli – En polsk här kapitulerar till fältmarskalk Wittenberg och svär Sverige trohet. En svensk flotta blockerar Danzigs hamn.
26 juli–5 augusti – Svenskarna erövrar Pilten från polackerna.
29 juli – Ryssarna intar Grodno och Vilna i Polen.
30 juli – Norrköping härjas av en brand och när staden byggs upp får den en modern stadsplan.^[2]
31 juli – Hären under Karl X Gustav går in i Polen för att möta hären under Wittenberg.

1 september – Svenska hären bryter upp från Warszawa och går mot Kraków.
6 september – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Zarnow.
15 september – Nya Sverige, Sveriges besittning i Nordamerika, erövras av Nederländerna. Kolonin upphör att existera, men flera svenskar blir kvar i området.
16 september – Svenskarna innesluter Kraków.
20 september – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Nowy Dwór.
22 september – Före detta drottning Kristina lämnar Bryssel och beger sig mot Rom.
23 september – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Wojnicz.

3 november – Före detta drottning Kristina konverterar officiellt till katolicismen i Innsbruck.
6 november – Karl X Gustav återvänder till Warszawa varvid flera vojvodskap svär honom trohet.
24 november – Svenskarna står med 18.000 man utanför staden Thorn.
25 november
- Den svenska eskadern lämnar Danzig
- Thorn faller i svenska händer.

10 december – Staden Elbing kapitulerar för svenskarna.
17 december – Svenskarna står nu utanför Königsberg och hotar kurfursten av Brandenburg.
20 december – Före detta drottning Kristina håller sitt högtidliga intåg i Rom. Kristina börjar kalla sig Kristina Alexandra efter påven Alexander VII.

7 januari – Innocentius X, född Giovanni Battista Pamphili, påve sedan 1644.
25 februari – Daniel Heinsius, nederländsk filolog och skald.
18 mars – Maria Eleonora av Brandenburg, drottning av Sverige 1620–1632, gift med Gustav II Adolf.
30 april – Eustache Le Sueur, fransk målare.
9 maj – Karl Ferdinand Vasa, son till Sigismund och Konstantia av Steiermark.
30 maj – Kristian av Brandenburg-Bayreuth, markgreve av Brandenburg-Bayreuth sedan 1603
15 juli – Girolamo Rainaldi, italiensk arkitekt.
28 juli – Cyrano de Bergerac, fransk dramatiker.
24 oktober – Pierre Gassendi, fransk naturforskare och filosof.
27 november – Anna Ovena Hoyer, tysk poet

^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012.
^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 25 mars 2011.