1925

1925 – MCMXXV 99 år sedan
År 1922 | 1923 | 1924 1925 1926 | 1927 | 1928
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1925 MCMXXV
Ab urbe condita	2677
Armeniska kalendern	1374 ԹՎ ՌՅՀԴ
Assyriska kalendern	6675
Bahaikalendern	81–82
Bengaliska kalendern	1332
Berberkalendern	2875
Brittiskt regeringsår	14 Geo. 5 – 15 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2469
Burmesiska kalendern	1287
Bysantinska kalendern	7433–7434
Koptiska kalendern	1641–1642
Erianska kalendern	3091
Etiopiska kalendern	1917–1918
Judiska kalendern	5685–5686
Vikram Samvat	1981–1982
Sakakalendern	1847–1848
Kaliyuga	5026–5027
Holocen kalender	11925
Nri-Igbo	925–926
Persiska kalendern	1303–1304
Muslimska kalendern	1343–1344
Nengō (Japan)	Taishō 14 (大正14年)
Nordkoreanska kalendern	14
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4258
Minguokalendern	ROC 14 民國14年
Thailändsk kalender	2468
Unixtid

1925 (MCMXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari
  • Den tiomiljonte bilen lämnar Fordfabriken i Detroit ^[1].
  • Med Sven Jerring som hallåman börjar AB Radiotjänst regelbundna utsändningar ^[2] från Telegrafverkets studio på Malmskillnadsgatan 24 i Stockholm. Första programmet är en gudstjänst ^[3].
  • Norges huvudstad Kristiania återtar det gamla namnet Oslo ^[4].
• 2 januari – Postgirot börjar sin verksamhet ^[5] med omkring 700 kontoinnehavare.
• 3 januari – Benito Mussolini meddelar att han tar diktatorisk makt över Italien.
• 4 januari – Mul- och klövsjuka konstateras åter i Skåne.
• 5 januari – USA:s första kvinnliga guvernör Nellie Tayloe Ross tillträder sitt ämbete i staten Wyoming.
• 7 januari – Elva europeiska staters finansministrar, några med ombud, sammanträder i Paris för att överlägga om fördelningen av dels nettobehållningen av Ruhrockupationen, dels den miljard som utgör första årsbetalning enligt Dawesplanen.
• 9 januari – Uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten nås på grundval av status quo.
• 14 januari
  • Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga.
  • Sven Jerrings barnradioprogram, Barnens brevlåda, startar.
• 15 januari–29 augusti – USA skickar soldater till Kina för att skydda liv och egendom vid internationella bosättningar i Shanghai under oroligheter ^[6].
• 18 januari – Stiftelsen Malmö Konserthus börjar sin verksamhet med en festkonsert under ledning av kapellmästare Tor Mann.
• 19 januari – Firma Albin Hagström registreras.
• 21 januari – Albanska republiken utropas.
• 24 januari – Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som svensk statsminister och efterträds av Rickard Sandler ^[3]. Per Albin Hansson blir SAP:s partiordförande.
• 25 januari – Sankt Matteus kyrka i Stockholm återinvigs efter en genomgripande restaurering.
• 26 januari – Skandinaviska luftfartsförbundet konstitueras i Stockholm.
• 29 januari – Stalin avskedar Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen ^[4].

Februari

• 2 februari – Are Waerland, som utgivit boken När länkarna brista om Hammarbymordet 1913, anklagar inför rätten i Uppsala dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha utfört detta.
• 3 februari – Stora falsarier vid virkesaffärer avslöjas i lappländska Vilhelmina. Ett stort antal trävarubolag är bedragna.
• 9 februari – Motorfartyget Kastütis från Lettland grundstöter och går till botten vid Harstena. Besättningen på 6 man omkommer.
• 13 februari – Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala avtäcks.
• 14 februari
  • NSDAP blir återigen tillåtet i Tyskland ^[1].
  • SAF beslutar att från den 19 februari genomföra en lockout mot 130.000 svenska arbetare.
• 17 februari – Den svenska regeringen tillsätter en särskild medlingskommission med anledning av SAF:s lockoutförklaring.
• 18 februari – Båda kamrarna godkänner efter lång debatt det vilande grundlagsförslaget om öppen omröstning i den svenska riksdagen.
• 21 februari – Den svenska riksdagen avslår en motion om rusdrycksförbud.
• 23 februari
  • SAF beslutar att uppskjuta lockouten till den 16 mars.
  • Mauritz Stiller och Greta Garbo skriver kontrakt med den stora filmjätten Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood.
• 24 februari
  • Ett kurdiskt uppror utbryter i Turkiet.
  • En livlig debatt om att införa högertrafik i Sverige utbryter i Sveriges riksdag men leder inte till något ^[3]. Förslaget kommer från Svenska Motorcykelförbundets generalsekreterare ^[5].
• 26 februari – Två svenska ingenjörer, Carl Munters och Baltzar von Platen, har konstruerat en kylmaskin ^[7]., som lovar att bli en världsartikel av rang.
• 27 februari
  • Den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö öppnas för trafik.
  • NSDAP grundas på nytt i München ^[1].
• 28 februari
  • Den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i statlig tjänst. De skall erhålla ett ålderstillägg, som dock är lägre än det tillägg, som män i samma lönegrad har.
  • Den svenska regeringen framlägger sin stora försvarsproposition, vilket betyder en kraftig nedskärning av försvaret. Därmed påbörjas i Sverige en omfattande militär nedrustning.

Mars

• 1 mars – Sveriges förre statsminister Hjalmar Branting begravs i Storkyrkan i Stockholm.
• 2 mars – Medlingskommissionen i den stora arbetskonflikten framlägger ett medlingsförslag.
• 4 mars - President Hardings förre budgetchef, Charles G. Dawes, blir USA:s nye vicepresident.
• 6 mars – Egyptian Feminist Union, Egyptens första kvinnoorganisation, grundas.
• 7 mars – Stockholms stads brandstodsbolag donerar 750.000 kronor till uppförandet av Östermalms brandstation.
• 8 mars
  • Den svenska riksdagen bifaller efter långa debatter förslaget om rätt till borgerlig begravning.
  • Sven Jerring refererar Vasaloppet i den första direktsända radiosändningen utanför studio.
• 11 mars – Strejk utbryter vid Stripa gruva, vilket blir upptakten till den så kallade Stripakonflikten ^[5].
• 14 mars – Göteborgs nya konstmuseum, invigs av prins Eugen.
• 15 mars – Turkisk militär slår ner ett kurdiskt uppror ^[4].
• 16 mars – Medlingskommissionen i storlockouten meddelar att det visat sig omöjligt att ena parterna, varför lockouten omedelbart träder i kraft, bland annat vid Stripa gruva ^[5].
• 18 mars – LO:s representantskap beslutar att inte möta lockouten med storstrejk.
• 19 mars – 2 000 personer dödas och 20 städer läggs i ruiner då en tornado drar fram genom flera delstater i USA ^[4].
• 23 mars
  • De två svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters får Polhemsmedaljen för uppfinningen av kylskåpet ^[3]. Electrolux har övertagit tillverkningen, och företagets VD Axel Wenner-Gren hoppas på försäljning även utanför Sverige ^[4].
  • Finländske regissören Mauritz Stiller och svenska skådespelerskan Greta Garbo skriver kontrakt med amerikanska filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood ^[2].
• 25 mars – Mariakyrkan i Ystad återinvigs efter restaurering.
• 26 mars – AB Möbelinsutrikompaniets fabrikskomplex i Tranås läggs i aska varvid ett 80-tal arbetare blir arbetslösa.
• 27 mars – Medlingskommissionen lyckas träffa en uppgörelse i Stripakonflikten. Därmed har storlockouten nedlagts och arbetet återupptas ^[5].
• 31 mars – Linköpings stadsfullmäktige beslutar antaga professor Carl Milles förslag till Folkungabrunn till utförande.

April

• 7 april – Götafors bomullsspinneri i Mölndal brinner ner. Skadorna uppgår till en miljon kronor.
• 13 april – På godset Fogelstad i Södermanland öppnar Elisabeth Tamm den oberoende kvinnliga medborgarskolan för att stimulera kvinnor till utbildning ^[2].
• 14 april
  • En internationell stortjuv, Tyske Karl, rymmer från rannsakningsfängelset i Stockholm genom att kasta sig över muren.
  • Roald Amundsens nordpolsexpedition anländer till Spetsbergen.
• 15 april – Tyske Karl infångas åter.
• 16 april
  • 200 personer dödas då kommunister utför ett attentat vid katedralen i Sofia mot Bulgariens kung, som dock klarar sig ^[4].
  • Telefonförbindelse uppnås Stockholm–Wien och Stockholm–Prag.
• 19–21 april – USA skickar soldater till La Ceiba i Honduras för att skydda utlänningar under politiska oroligheter ^[6].
• 24 april – Fältmarskalk Paul von Hindenburg håller ett radiotal inför presidentvalet i Tyskland. Det är första gången som radion används som propagandamedium i landet. Dagen efter segrar von Hindenburg i presidentvalet.
• 25 april – Vid nödbostäderna vid Voltafabriken i Ulvsunda inträffar cyanväteförgiftning i samband med desinfektion. Ett 20-tal barn insjuknar, ett avlider.
• 26 april
  • 77-årige generalfältmarskalken Paul von Hindenburg vinner presidentvalet i Tyskland ^[2].
  • Franz Kafkas "Processen" ges ut postumt ^[1].

Maj

• 1 maj – Lönekonflikt utbryter vid Stripa gruva, eftersom gruvarbetarna fortsätter strejka, trots att ett riksavtal för gruvdrift ingås. Strejken fortsätter, på grund av att gruvarbetarna inte är nöjda med avtalet.
  • Cypern blir Brittisk koloni
• 4 maj – Sverige är ett av deltagarländerna vid den internationella konferensen rörande handeln med vapen och ammunition, som öppnas i Genève denna dag.
• 8 maj – Statsrådet Ernst Wigforss utnämns till finansminister i Sveriges socialdemokratiska regering.
• 10 maj – Skonaren Orion från Skillinge kolliderar utanför Sandhammaren med en tysk ångare och går till botten. Tre man omkommer.
• 11 maj – Hindenburg håller sitt intåg i Berlin.
• 12 maj – I den svenska stenkolsgruvan på Spetsbergen, Sveagruvan, utbryter eld, som på grund av den dåliga vattentillgången inte effektivt kan bekämpas.
• 15 maj – Flyglinjen Malmö–Amsterdam öppnas.
• 16 maj – Sverige debuterar i International Lawn Tennis Challenge och vinner med 3-2 mot Schweiz med 3-2 ^[8].
• 20 maj – Den nya Lidingöbron invigs.
• 22 maj – Carl Milles staty av Gustav Vasa avtäcks i Nordiska museet i Stockholm ^[2].
• 26 maj
  • Den svenska riksdagen godkänner nedrustningsförslaget som innebär kraftig nedrustning ^[3]. Försvarsminister Per Albin Hansson drar in 17 förband och minskar utbildningstiden från 165 till 90 dagar. Flygvapnet tillkommer som en egen vapengren.
  • Skonerten Hans av Halmstad stöter på en mina söder om Gotska Sandön och sprängs i luften. Sex man omkommer.
• 27 maj – Den svenska riksdagen antar en lag om etiskt samvetsömma värnpliktiga.
• 30 maj
  • Göteborgs nya posthus invigs.
  • Studenterna i Shanghai demonstrerar och beskjuts av brittisk polis. Detta blir upptakten till omfattande oroligheter i Kina.

Juni

• 1 juni – Den beryktade dynamitarden Chr. Olsen söker nattetid bryta sig ut ur sin cell på Långholmen tvärs genom muren. Han upptäcks av vaktmanskapet.
• 3 juni – Tre stora förrådsbyggnader vid trämassefabriken vid Iggesunds bruk brinner ner.
• 5 juni – Flyglinjen Stockholm–Danzig invigs.
• 6 juni – Det amerikanska bilföretaget Chrysler bildas av Walter P. Chrysler genom att företaget Maxwell Motor Company (grundat 1904) omorganiseras till Chrysler Corporation.
• 7 juni – Den första fotbollsallsvenskan är färdigspelad. Som seriesegrare står GAIS från Göteborg.
• 12 juni
  • Hovrätten fastställer rådhusrättens dom i målet mellan Are Wærland och dr Dahlén varigenom den förre döms till tre månaders fängelse och 10 000 kronor i skadestånd.
  • Sveriges riksdag beslutar om försvarets framtid, Försvarsbeslutet 1925
• 14 juni
  • Priset på is i Sverige höjs, på grund av årets blidvinter ^[3].
  • Sverige slås ut ur Davis Cup efter att ha förlorat mot Nederländerna med 5-0.
• 18 juni – Norske polarforskaren Roald Amundsen återvänder till Spetsbergen från en misslyckad nordpolsflygning.
• 19 juni
  • Finske presidenten Relander ankommer till Stockholm på officiellt besök.
  • Den första svenska avelsdjursutställningen öppnas i Stockholm.
  • Oroligheterna i Kina förvärras. Generalstrejk utbryter i Kanton.
• 20 juni – Vapenhandelskonferensen i Genève avslutas efter att ha utarbetat en konvention om vapenhandelskontroll.
• 23 juni – En bankkassör i Tidaholm avviker utomlands per flygmaskin efter att ha tillgripit 95.000 kronor. Mannen grips i Marocko och återförs för rannsakan och dom.
• 24 juni – Brittiska trupper ingriper Kanton, där strider utkämpas mot demonstranter.
• 27 juni – Rotorfartyget Buckau anländer till Stockholm och stannar där några dagar i reklamsyfte utan att dock göra någon succé.
• 30 juni – Svenska teatern i Stockholm brinner ned till grunden ^[9].

Juli

• 2 juli – Den nya stora radiostationen i Grimeton nära Varberg invigs.
• 4 juli – Suzanne Lengeln, Frankrike vinner för sjätte gången damsingelklassen vid Wimbledonmästerskapen.
• 5 juli – Greta Garbo kommer till New York med båt ^[10].
• 7 juli – Ett våldsamt åskväder drar fram över Stockholm, medförande den största nederbörd som uppmäts på 20 år och svåra översvämningar.
• 10 juli
  • Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå TASS börjar sin verksamhet.
  • Den så kallade approcessen inleds i Dayton i Tennessee. Det är en lärare vid namn Scopes som står åtalad för att ha undervisat sina elever om evolution.
• 11 juli – Vid Domnarvets Jernverk exploderar en elektrisk smältugn, varvid fyra arbetare dödas.
• 14 juli – Gränsfördragen mellan Frankrike och Tyskland undertecknas.
• 18 juli
  • Adolf Hitler publicerar första bandet av sin bok Mein Kampf ^[4].
  • Stor eldsvåda härjar de stora brädgårdarna och oljeupplagen på Hisingen i Göteborg. Skador för cirka 4 miljoner kronor uppstår.
• 20 juli – En ny landsvägsbro invigs vid Leksand. Den är en av Sveriges största med en längd på 225 meter och en bredd på 8 meter.
• 23 juli – En motortorpedbåt, av en i Sverige ny typ, inköpt från engelska flottan, provkörs i Stockholms skärgård. Den kan göra 41 knop.
• 24 juli
  • Skeppsredare Dan Broström omkommer vid en bilolycka vid Trönninge söder om Halmstad.
  • På grund av den svåra torkan uppstår svåra skogsbränder på olika håll i Sverige.
  • Insulin används för första gången. Det sker vid Guy's Hospital i London.
• 26 juli
  • Tio ungdomar drunknar vid en seglingsolycka i Kalmarsund.
  • En strejk vid Kalmar gasverk väcker uppmärksamhet i hela Sverige.
• 31 juli – Fransmännens och belgarnas ockupation av Ruhr upphör ^[4].

Augusti

• 3 augusti – Den nya djupleden i Mälaren, åstadkommen genom en upprensning av farlederna, demonstreras för ett antal inbjudna.
• 5 augusti
  • Det sjätte kyrkliga fredsmötet börjar i Stockholm.
  • De sista av de amerikanska soldater som 1912 landsteg i Nicaragua vänder hemåt igen ^[6].
• 8 augusti – Den rasistiska organisationen Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 medlemmar ^[4].
• 12 augusti
  • Vid tävlingar i Göteborg sätter simmaren Arne Borg nytt världsrekord på 1000 meter med tiden 21.41,3.
  • Tyska regeringen antar skiljedoms- och lufttrafikfördrag med Sverige.
• 14 augusti – Två personer avlider i Stockholm till följd av cyanväteförgiftning i samband med rökning av bredvidliggande lägenheter.
• 19 augusti
  • På initiativ av svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom hålls ett stort ekumeniskt kyrkomöte i Stockholm med kyrkor från hela världen utom den katolska ^[3].
  • Två personer omkommer vid en explosionsolycka i filmstaden i Råsunda.
• 20 augusti – Gasverksstrejken i Kalmar slutar med en uppgörelse, i stort sett lika med vad staden tidigare bjudit.
• 21 augusti – Svenska kungaparet Gustaf V och drottning Victoria kommer på statsbesök till Helsingfors.
• 26 augusti – Limhamns snickerifabrik och dess stora virkeslager brinner ner. Branden hotar hela Limhamns samhälle.
• 28 augusti – Eldhärden i Sveagruvan på Spetsbergen är nu fullständigt satt under vatten. Kolbrytningen ligger nere till våren 1926.
• 30 augusti – Det ekumeniska mötet i Stockholm avslutas.

September

• 10 september – Arne Borg sätter nytt världsrekord i simning 500 meter vid tävlingar i Stockholm med 6.08,4.
• 11 september – Vid en eldsvåda i en mjölnarbostad i Frykfors nära Karlstad omkommer fyra personer.
• 14 september – Sveriges kvinnliga idrottsförbund (SKI) grundas, Göteborg
• 17 september – Stationsmästaren vid Knivsta station, E.B. Christofferson, lyckas rädda två kvinnor från att bli överkörda av ett tåg, men faller själv under det och dödas.
• 19 september – Vid de så kallade Höglundskommunisternas kongress i Stockholm godkänns ett av partistyrelsen framlagt förslag om återinträde i Socialdemokraterna.
• 22 september – Blomsterfondens i Stockholm första hus för gamla invigs. Byggnaden innehåller 69 lägenheter för omkring 100 gamla.
• 23 september – Taxichaufför Karl Hugo Svensson rånmördas i närheten av Nacka ^[11].
• 25 september – Författaren Bo Bergman inväljs som medlem i Svenska akademien.
• 27 september – Stora fältövningar i fullt moderna former börjar i Östergötland.
• 28 september – Charlie Chaplins film Guldfeber har premiär i Stockholm.
• 29 september – Överenskommelse träffas om att Svenska Handelsbanken skall överta Mälarbanken.
• 30 september – Nya utrikesporton införs i Sverige, vilket bland annat innebär att grundpriset för brevportot sänks från 30 till 25 öre.

Oktober

• 2 oktober
  • De första dubbeldäckade bussarna i London sätts i trafik.
  • Den första svenska fascisttidningen Nationen utkommer med sitt första nummer, och har en klar antisemitisk prägel ^[3]. Upplagan är på 6 000, och tidningen har grundats av bondeledaren Elof Eriksson.
• 4 oktober – Sten-Pelle Pettersson, Sverige sätter världsrekord på 400 meter häcklöpning med tiden 53.8 sekunder vid friidrottstävlingar i Paris.
• 9 oktober – Handelsidkerskan Anna Lang rånmördas i sin butik i närheten av Grimslöv utanför Växjö. Polisen lyckas inte gripa den skyldige under året.
• 12–23 oktober – USA skickar soldater till Panama för att amerikanska intressen under strejker och upplopp ^[6].
• 15 oktober – I en tävling om kompositioner till Konserthusets i Stockholm invigning erövras första och tredje pris av Kurt Atterberg.
• 16 oktober – De taxameterförsedda hyrverksbilarna i Stockholm får genom ett regeringsbeslut rätt att ta upp passagerare på gatan.
  • Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien skriver under Locarnoavtalet och lovar att hålla fred med varandra ^[2].
• 18 oktober – Den franska flottan bombar Damaskus för att slå ned ett drusiskt uppror i Syrien.
• 21 oktober
  • Den svenska föreningen Riksmusei vänner konstitueras.
  • Den fotoelektriska cellen presenteras på The Electric Show i New York.
  • På grund av gränsstrider rycker grekiska trupper in på bulgariskt område mot staden Petritji. Detta blir upptakten till nya oroligheter på Balkan.
• 26 oktober – NF:sråd samlas i Paris och beslutar att beordra Bulgariens och Greklands regeringar att inom 60 timmar dra tillbaka sina trupper.
• 31 oktober
  • Den persiske shahen och hans dynasti avsätts av parlamentet. Regeringsmakten övertas av premiärministern Rhiza Khan.
  • Inbördeskrig utbryter i Kina.

November

• 6 november – Carnegieska sockerbruket i Göteborg härjas av brand.
• 8 november – Svenska Amerika Liniens M/S Gripsholm, handelsflottans största fartyg, lägger till i Göteborg efter jungfruresan ^[3] från varvet i Newcastle, och är svenska handelsflottans största fartyg ^[8].
• 9 november
  • Vid en eldsvåda i Svartöstadens municipalsamhälle utanför Luleå brinner åtta byggnader ner.
  • NSDAP:s skyddstrupper, SS, bildas ^[4].
• 12 november – General Feng Yuxiang gör statskupp i Republiken Kina och avsätter regeringen.
• 13 november – Lidingö köping utanför Stockholm erhåller stadsrättigheter att gälla från och med 1926. Lidingö blir Sveriges 112:e stad.
• 14 november – Den första kollektivutställningen av surrealistiska verk öppnas. De är målade av bland andra Hans Arp, Joan Miró och Pablo Picasso.
• 15 november – Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson utses till tillförordnad partiordförande för socialdemokraterna ^[4].
• 25 november – I Oslo undertecknas konvention mellan Sverige och Norge angående fredligt avgörande av tvister ^[5].
• 27 november – En lotsbåt från Bremö utanför Sundsvall med tre lotsar ombord går av okänd anledning till botten, varvid de tre ombordvarande drunknar.
• 28 november – Radioprogrammet Grand Ole Opry premiärsänds från Nashville, Tennessee i USA.
• 29 november
  • Svenska Tändsticks AB erhåller tändsticksmonopol i Peru.
  • Svenska Dagbladets guldmedalj, den så kallade bragdmedaljen, delas ut för första gången ^[5]. Löparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson väljs till årets svenska idrottare och erhåller medaljen.

December

• 1 december
  • Locarnopakten, som ska garantera freden och gränserna i Europa, undertecknas högtidligt i London.
  • Paul U. Bergströms nya varuhusbyggnad vid Hötorget i Stockholm öppnas ^[8].
• 2 december – Den nya statsbanedelen mellan Forsmo på Norra stambanan och Hoting på Inlandsbanan invigs.
• 10 december
  • Till konung i Persien väljs premiärministern och diktatorn Riza Khan Pahlavi.
  • Manne Siegbahn får Nobelpriset i fysik för sina upptäckter om röntgenspektra ^[3].
• 10 december – Storbritanniens utrikesminister Austen Chamberlain och USA:s vicepresident Charles Dawes delar Nobels fredspris ^[8].
• 11 december – Den svenska regeringen tillsätter en 15-mannakommitté för att utreda frågan om arbetslöshetsförsäkring.
• 12 december – Det första motorhotellet, ett så kallat motell, öppnas i San Luis Obispo i Kalifornien.
• 16 december – Ostkustbanedelen Njurunda (Njurundabommen)–Sundsvall–Härnösand invigs.
• 17 december – Vid eldsvåda i Kramfors municipalsamhälle läggs sex byggnader i aska, därav ett par av samhällets större.
• 18 december – På Stalins initiativ beslutar det sovjetiska kommunistpartiets 14:e kongress att Sovjetunionen skall förvandlas från ett jordbruks- till ett industrisamhälle.
• 23 december – Sergej Eisensteins film "Pansarkryssaren Potemkin" har biopremiär i Moskva ^[2].
• 24 december – Bogserbåten Saturnus av Stockholm rapporteras försvunnen på Bottenhavet och antas ha gått under med hela besättningen, 10 man.
• 25 december – PUB i Stockholm invigs ^[5].
• 26 december – Sigurd Lewerentz inviger Uppståndelsekapellet i Skogskyrkogården, Stockholms kommun.
• 31 december
  • Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning.
  • Under AB Radiotjänsts första verksamhetsår har 126 000 radiolicenser à 12 kronor (alltså sammanlagt 1 512 000 kronor) lösts ^[2].

Okänt datum

• Svenska kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
• Gifta kvinnor får rätt att behålla sitt svenska medborgarskap även vid giftermål med utländska medborgare.
• Sverige arbetar för att Tyskland ska tas med i Nationernas Förbund (NF).
• Bolidens Gruv-AB bildas.
• Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad inrättas av den så kallade Fogelstadgruppen.
• Elektrolux AB inleder kylskåpstillverkning.
• Den tyske politikern och militären Hermann Göring intas på Långbrosjukhusets avdelning för mentalsjuka.
• Sveriges Kyrkosångsförbund bildas
• Sveriges riksdag avvisar ett förslag om lika lön för kvinnor i statlig tjänst ^[3].
• Svenska Dagbladets guldmedalj delas ut för första gången. Första priset går till Sten-Pelle Pettersson ^[3].
• Korsordsflugan slår till i Sverige ^[3].
• Bigraferna på landsorten i Sverige hotas av radiointresset ^[3].
• Anders Sandrew köper en biograf ^[12]

Födda

• 4 januari – Veikko Hakulinen, finländsk skidåkare, OS-guld 1952, 1956, och 1960.
• 9 januari – Lee van Cleef, amerikansk skådespelare.
• 18 januari – Bengt Eklund, svensk skådespelare.
• 21 januari – Benny Hill, brittisk TV-komiker.
• 22 januari – Einar Larsson, svensk centerpartistisk politiker, landshövding i Kristianstads län 1985–1989.
• 24 januari – Maria Tallchief, amerikansk ballerina.
• 25 januari – Margery Sharp, brittisk författare.
• 26 januari – Paul Newman, amerikansk skådespelare.
• 29 januari – Karin Miller, svensk skådespelare.
• 4 februari – Arne Åhman, svensk friidrottare.
• 8 februari – Jack Lemmon, amerikansk skådespelare och regissör.
• 11 februari – Leif "Smoke Rings" Andersson, svensk radioman.
• 17 februari – Hal Holbrook, amerikansk skådespelare.
• 20 februari – Alex La Guma, sydafrikansk författare och politiker.
• 22 februari – Hans Gillingstam, svensk medeltidshistoriker, genealog.
• 1 mars – Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare.
• 7 mars – Tom Dan-Bergman, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 8 mars – Jefim Geller, sovjetisk schackspelare.
• 9 mars – G. William Miller, amerikansk politiker och centralbankschef, USA:s finansminister 1979–1981.
• 12 mars – Harry Harrison, amerikansk science fiction-författare.
• 14 mars – William Clay Ford, Sr., amerikansk företagare.
• 19 mars – Anders Jonason, svensk författare.
• 21 mars – Carl-Olof Alm, svensk skådespelare.
• 26 mars – Pierre Boulez, fransk kompositör och dirigent.
• 29 mars
  • Harriett Philipson, svensk skådespelare.
  • Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
• 3 april – Åke Falck, svensk regissör, skådespelare, programledare och manusförfattare.
• 11 april – Viola Liuzzo, amerikansk medborgarrättsaktivist.
• 14 april – Rod Steiger, amerikansk skådespelare.
• 22 april – Hans Arnold, konstnär och illustratör.
• 23 april – Brenda Cowling, brittisk skådespelare.
• 26 april – Jørgen Ingmann, dansk musiker (gitarr).
• 30 april – Johnny Horton, amerikansk countrysångare.
• 2 maj – Inga Gill, svensk skådespelare.
• 11 maj – Rubem Fonseca, brasiliansk författare.
• 12 maj – Yogi Berra, amerikansk basebollspelare.
• 17 maj – Michel de Certeau, fransk jesuit, filosof, psykoanalytiker och samhällsvetare.
• 19 maj
  • Malcolm X, afroamerikansk nationalist och muslim.
  • Pol Pot, kambodjansk diktator, röda khmerernas ledare.
• 20 maj
  • Amy Aaröe, svensk skådespelare och filmbolagsdirektör.
  • Emy Storm, svensk skådespelare.
• 21 maj – Olof Thunberg, svensk skådespelare och regissör.
• 22 maj – Jean Tinguely, schweizisk konstnär.
• 23 maj – Randi Kolstad, norsk skådespelare.
• 24 maj – Mai Zetterling, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 28 maj
  • Martha Vickers, amerikansk skådespelare och fotomodell.
  • Bülent Ecevit, turkisk politiker.
  • Dietrich Fischer-Dieskau, tysk operasångare.
• 1 juni – Brita Malmer, svensk arkeolog.
• 3 juni – Tony Curtis, amerikansk skådespelare.
• 7 juni – Iiro Kajanto, finländsk klassisk filolog.
• 8 juni – Barbara Bush, president George Bush Sr:s fru, mamma till president George W. Bush (Jr).
• 10 juni – Lennart Bergelin, svensk tennisspelare och tränare ^[3].
• 11 juni – Emanuel Minos, norsk teolog och predikant.
• 14 juni
  • Gösta Krantz, svensk revy- och filmskådespelare.
  • Pierre Salinger, amerikansk demokratisk politiker och journalist.
• 16 juni – Evert Svensson, svensk kristen socialdemokratisk politiker.
• 17 juni – Åke Arell, svensk arkitekt.
• 21 juni
  • Johannes Salminen, finländsk författare och professor.
  • Maureen Stapleton, amerikansk skådespelare.
• 25 juni – Robert Venturi, amerikansk arkitekt.
• 29 juni – Giorgio Napolitano, italiensk politiker.
• 30 juni – Hagge Geigert, svensk artist, skribent och teaterdirektör.
• 2 juli – Patrice Lumumba, kongolesisk politiker.
• 5 juli – Jean Raspail, fransk författare, journalist och upptäcktsresande.
• 6 juli – Bill Haley, amerikansk rock-and-roll-musiker.
• 8 juli – Carlabel Berglund, svensk ishockeyspelare.
• 11 juli – Nicolai Gedda, svensk opera- och romanssångare ^[3].
• 26 juli – Jerzy Einhorn, svensk professor i radioterapi och politiker (kristdemokrat).
• 28 juli – Georg Klein, ungersk läkare, professor och författare.
• 29 juli – Mikis Theodorakis, grekisk kompositör och politiker.
• 31 juli – John Swainson, amerikansk politiker.
• 8 augusti – Alija Izetbegović, bosnisk president.
• 11 augusti – Rune Andréasson, svensk serietecknare.
• 15 augusti – Oscar Peterson, kanadensisk jazzpianist.
• 18 augusti – Brian Aldiss, brittisk författare.
• 20 augusti – Henning Larsen, dansk arkitekt.
• 22 augusti – Honor Blackman, brittisk skådespelare.
• 27 augusti – Gösta Arvidsson, svensk kulstötare.
• 28 augusti – Esa Timonen, finländsk politiker.
• 2 september
  • Russ Conway, brittisk pianist.
  • Gunnar "Siljabloo" Nilson, svensk jazzklarinettist.
• 6 september
  • Andrea Camilleri, italiensk författare.
  • Jimmy Reed, amerikansk musiker.
• 7 september – Khin Hnin Yu, burmesisk författare.
• 8 september – Peter Sellers, brittisk skådespelare.
• 10 september – Roy Brown, amerikansk R&B-musiker.
• 12 september – Bengt Feldreich, svensk radio- och TV-journalist.
• 13 september – Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.
• 16 september
  • Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör.
  • B.B. King, amerikansk bluesartist.
• 20 september – Sven-Eric Nilsson, svenskt statsråd.
• 27 september – J. Howard Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oklahoma 1959–1963, senator 1963-1964.
• 29 september – John Tower, amerikansk republikansk politiker, senator 1961–1985.
• 3 oktober – Gore Vidal, amerikansk författare, manusförfattare och skådespelare.
• 5 oktober
  • Robert Burren Morgan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975–1981.
  • Raisa Strutjkova, rysk ballerina och koreograf.
• 8 oktober – Olle Hellbom, svensk regissör.
• 9 oktober – Robert Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1967–1975.
• 13 oktober – Margaret Thatcher, brittisk premiärminister 1979-1990.
• 15 oktober – Margaretha Krook, svensk skådespelare ^[3].
• 16 oktober
  • Daniel J. Evans, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Washington 1965–1977.
  • Angela Lansbury, brittisk skådespelare.
• 18 oktober – Ramiz Alia, albansk politiker, statschef 1982-1991.
• 22 oktober
  • Ulla Hodell, svensk skådespelerska.
  • Robert Rauschenberg, amerikansk konstnär.
• 23 oktober – Johnny Carson, amerikansk TV-personlighet.
• 27 oktober – Warren Christopher, USA:s utrikesminister 1993–1997.
• 29 oktober
  • Robert Hardy, brittisk skådespelare.
  • Zoot Sims, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.
• 31 oktober
  • Lee Grant, amerikansk skådespelerska.
  • Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
  • Roger Nimier, fransk författare.
• 2 november – Claire Aho, finländsk fotograf.
• 10 november – Richard Burton, walesisk skådespelare.
• 20 november
  • Robert Kennedy, amerikansk politiker.
  • Maja Plisetskaja, rysk prima ballerina assoluta.
• 27 november
  • Michael Tolan, amerikansk skådespelare och filmproducent.
  • Ernie Wise, komiker.
• 30 november – Maryon Pittman Allen, amerikansk journalist och politiker.
• 1 december – Martin Rodbell, amerikansk biokemist, nobelpristagare i medicin 1994.
• 2 december – Julie Harris, amerikansk skådespelare.
• 3 december – Kim Dae-jung, sydkoreansk politiker, nobelpristagare.
• 6 december – Jean King, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 december – Sammy Davis Jr, amerikansk artist, sångare och skådespelare.
• 10 december – Carl-Magnus Skogh, svensk rallyförare.
• 12 december – Ahmad Shamloo, iransk poet och författare.
• 13 december – Dick Van Dyke, amerikansk skådespelare, komiker.
• 23 december – Anders Dahlgren, svensk politiker (c), jordbruksminister 1976–1978 och 1979–1982 samt tillförordnad försvarsminister 1981.
• 24 december – Karl-Erik Stark, svensk skådespelare.
• 28 december – Hildegard Knef, tysk skådespelare.
• 29 december – Gunnar Johansson, svensk skådespelare.
• 31 december – Per Verner-Carlsson, svensk regissör.
• Jocelyn Vollmar, amerikansk ballerina och balettlärare.

Avlidna

• 3 januari – James Hoge Tyler, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1898–1902.
• 24 februari – Hjalmar Branting, 64, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister från 10 mars till 27 oktober 1920, 1921–1923 och från 1924 till 24 januari detta år ^[3].
• 12 februari – Sun Yat-sen, republiken Kinas grundare,^[1].
• 26 februari – James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917.
• 28 februari – Friedrich Ebert, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919-1925.
• 2 mars – Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
• 9 mars – Willard Leroy Metcalf, amerikansk konstnär.
• 12 mars – Sun Yat-sen, kinesisk politiker, revolutionär.
• 15 mars – Axel "Döderhultarn" Petersson, svensk träsnidare ^[3].
• 16 mars – August Paul von Wassermann, tysk bakteriolog.
• 19 mars – Charles Allen Culberson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1895–1899, senator 1899-1923.
• 20 mars – George Nathaniel Curzon, brittisk statsman.
• 30 mars
  • William J. McConnell, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1893–1897.
  • Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
• 8 april – Thecla Åhlander, svensk skådespelare.
• 14 april – John Singer Sargent, var en amerikansk konstnär.
• 15 april – August Endell, tysk arkitekt, formgivare och författare.
• 16 april – Thyra Grafström, svensk textilkonstnär.
• 21 april – Jean Grafström, svensk operasångare.
• 5 maj – Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk finansminister.
• 19 maj – Viking Eggeling, svensk konstnär och filmare.
• 20 maj – Elias M. Ammons, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1913–1915.
• 3 juni – Camille Flammarion, fransk astronom.
• 13 juni – Marguerite Mongenast-Servais, kvinnorättsaktivist i Luxemburg.
• 15 juni – Emanuel L. Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915–1921.
• 18 juni – Robert M. La Follette, amerikansk politiker, senator 1906–1925.
• 1 juli – Erik Satie, fransk kompositör.
• 4 juli – Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
• 12 juli – Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
• 17 juli – Lovis Corinth, tysk konstnär.
• 19 juli – Josiah Grout, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1896–1898.
• 24 juli – Dan Broström, svensk skeppsredare (bilolycka).
• 26 juli – Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
• 7 augusti – George Gray, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1885–1899.
• 25 augusti – Franz Conrad von Hötzendorf, österrikisk greve och militär.
• 4 september – Morris Simmonds, tysk läkare.
• 16 september – Aleksandr Fridman, rysk matematiker och kosmolog.
• 14 oktober – Samuel M. Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1925.
• 26 oktober – Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
• 20 november – Alexandra av Danmark, drottning av Storbritannien 1901–1910 (gift med Edvard VII)
• 26 november – Magnus Enckell, finländsk konstnär.
• 27 november – Roger de La Fresnaye, fransk konstnär.
• 19 december – Samuel Clason, svensk riksarkivarie och politiker.

Nobelpris ^[13]

• Fysik
  • James Franck, Tyskland
  • Gustav Hertz, Tyskland
• Kemi – Richard Zsigmondy, Tyskland
• Medicin - Inget pris utdelades
• Litteratur – George Bernard Shaw, Storbritannien
• Fred
  • Sir Austen Chamberlain, Storbritannien
  • Charles G Dawes, USA

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1925.
  Bilder & media