Anders Pers
| Anders Pers | |
 | |
| Född | 24 februari 1860[1][2] Mora församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 23 augusti 1951[1][2] (91 år) Västerås församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[3][2], redaktör[2] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Dalarnas läns valkrets (1911–1927)[3][2] | |
| Politiskt parti | |
| Liberala samlingspartiet (–)[2] Liberala riksdagspartiet (–)[2] | |
| Barn | Gunnar Pers (f. 1891)[2] Anders Yngve Pers (f. 1902)[2] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Anders Pers (i riksdagen kallad Pers i Västerås), född 24 februari 1860 i Mora, död 23 augusti 1951 i Västerås, var en svensk publicist och politiker (Folkpartiet). Han var far till Anders Yngve Pers och farfar till Anders H. Pers.
Biografi
Anders Pers, som kom från en bondesläkt, var småskollärare 1877-1882 och folkskollärare 1884-1886, varefter han var förvaltare på ett lantbruk i Kila 1887-1901. Han ägnade sig därefter helt åt journalistik och politik.
Pers var ägare och ansvarig utgivare för Vestmanlands Läns Tidning 1898-1948 och var också tidningens huvudredaktör 1908-1948. Under hans ledning utvecklades tidningen till en av de ledande utanför storstäderna, likaså en av de tydligaste pressrösterna mot nazismen under andra världskriget. Det var också tack vare en artikel i denna tidning, författad av Pers, som Vasaloppet kom till (första Vasaloppet hölls den 19 mars 1922).
Pers var också politiskt aktiv liberal, först i Frisinnade landsföreningen, under den liberala splittringsperioden i Sveriges liberala parti och från 1935 i det återförenade Folkpartiet. I Västerås var han ledamot i stadsfullmäktige 1905-1906 och 1913-1938, och han var också ledamot i Västmanlands läns landsting 1911-1927.
Pers var riksdagsledamot i första kammaren 1911-1927 för Kopparbergs läns valkrets. I riksdagen tillhörde han först Frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp Liberala samlingspartiet, därefter Sveriges liberala partis riksdagsgrupp Liberala riksdagspartiet. Han var bland annat ledamot i statsutskottet 1915-1919 och 1927 och engagerade sig inte minst i socialpolitiska frågor. Som enskild riksdagsledamot drev han också kravet på återinförande av majoritetsval i enmansvalkretsar. Anders Pers var också flitigt anlitad i olika statliga utredningar.
Pers var även aktiv som hembygdsförfattare. Bland hans verk märks Rull Mats, människor och natur i min hembygd (1922), Bälter Sven Ersson (1925), Mora sockens äldsta skattelängder (1926), samt Vestmanlands Läns Tidning 1831-1931 (1931). Han var även ordförande i Svenska tidningsutgivareföreningens styrelse 1920-24.[4]
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 84
- Pers, Anders i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
Noter
- ^ [a b c d] Anders Pers, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Pers i Västerås, läst: 18 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 52, Anders Pers (L), läs onlineläs online, läst: 17 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk Uppslagsbok, Malmö 1937
|
