Andon Zako Çajupi

Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2017-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Andon Zako Çajupi.

Andon Zako Çajupi, född 27 mars 1866, död 11 juli 1930, var en albansk poet och dramatiker under det albanska nationella uppvaknandet.

Çajupi, som var son till en tobakshandlare, gick i en grekiskspråkig grundskola. 1882 reste Çajupi till Kairo, där han studerade franska under en femårsperiod. Under sin studievistelse i Egypten mötte han europeiska jurister, vilket inspirerade honom till att studera juridik 1887-1892 i Genève i Schweiz. Som student i Genève träffade Çajupi sin blivande maka Eugenia och de fick en son.

Efter att Çajupi avlagt juridisk examen utövade han yrkesmässigt juridiska ämbeten i tre år. Efter att hustrun dött 1892 tvingades han att lämna Schweiz.

Çajupi fick 1894 en anställning i ett tyskt företag. Hans karriär skadades då han opponerade sig mot företagets intressen i försvar för ett franskt företag. Hans ekonomiska situation var dock stabil då han kom från en välbärgad familj.

Under denna tid sammanträffade han med många albanska affärsman och ingick i den albanska intellektuella rörelse som uppstod i Egypten som agiterade för albansk självständighet från osmanerna. Enligt dokument från 1902 tillhörde han som medlem i organisationen Albanska Brödraskapet i Egypten. Hans finansiella stöd och professionella expertis bidrog till viktiga insatser för den albanska frågan.

Han deltog också i den albanska nationella renässansen genom att uttrycka sina patriotiska ådror i skönlitterärt form. Hans nationalistiska dikter gjorde honom mycket populär bland albanska läsare.

1902 i Kairo utkom Çajupi med antologin Baba-Tomorri "Fader Tomorr". Boken är uppdelad i tre delar och innehåller nationalistiska inslag. Çajupi skrev även pjäser och noveller. Hans humoristiska verk är också välkända bland albaner och spelas ofta på albansk teater.

Çajupi dog i Kairo och hans kvarlevor fördes till Albanien 1958.

Se även

v  r
Albanska författare
Tidiga författare
Pjetër BogdaniPjetër BudiGjon BuzukuNicola ChettaNezim Frakulla • Hasan Zyko Kamberi • Lekë Matrënga • Sulejman Naibi • Giuseppe SchiròZef SerembeGiulio Variboba • Muçi Zade
Klassiska författare
Josif Bageri • Andon Zako Çajupi • Jeronim De RadaAleksandër Stavre DrenovaGjergj FishtaNaim Frashëri • Ernest Koliqi • Faik Konica • Sejfulla Malëshova • Esad Mekuli • Branko Merxhani • Ndre Mjeda • Ndoc Nikaj • Fan S. NoliMillosh Gjergj Nikolla • Dhimitër Pasko • Lasgush Poradeci • Foqion Postoli • Giuseppe Schirò • Filip Shiroka • Risto Siliqi • Sterjo Spasse • Haki Stërmilli • Stefan Shundi • Pashko Vasa
Moderna författare
Dritëro Agolli • Lindita Ahmeti • Mimoza Ahmeti • Ylljet Aliçka • Fatos Arapi • Nokë Sinishtaj • Lindita Arapi • Eqrem BashaBeqir MusliuSali Bashota • Anton Gojçaj • Vorea Ujko • Flora Brovina • Dionis Bubani • Gaqo Bushaka • Martin Camaj •Majlinda Nana Rama • Musa Ramadani • Gentian Çoçoli • Romeo Çollaku • Spiro Çomora • Diana Çuli • Bedri Dedja • Ridvan Dibra • Mirko GashiSabri GodoOdhise Grillo • Faslli Haliti • Sabri Hamiti • Ervin Hatibi • Ismail Kadare • Teodor Keko • Qerim Haxhiu • Musine KokalariFatos Kongoli • Vath Koreshi • Gazmend Krasniqi • Pëllumb Kulla • Teodor LaçoNatasha Lako • Arian Leka • Luljeta LleshanakuBardhyl Londo • Gjekë Marinaj • Jamarbër Marko • Petro MarkoRudolf Marku • Din Mehmeti • Kim Mehmeti • Betim Muço • Besnik Mustafaj • Faruk Myrtaj • Anton PashkuArshi PipaAli Podrimja • Frederik Rreshpja • Nijazi Ramadani • Drago Siliqi • Luan Starova • Azem Shkreli • Primo Shllaku • Dhimitër Shuteriqi • Xhevahir Spahiu • Parid Teferiçi •Kasëm Trebeshina • Agron Tufa • Bilal Xhaferri • Dhimitër Xhuvani • Jakov Xoxa • Moikom Zeqo • Visar Zhiti • Preç Zogaj