Anfallet mot Strömstad

Anfallet på Strömstad

Del av Stora nordiska kriget

En ritning av Strömstad någon gång, 1690-1710

Ägde rum	8 juli 1717
Plats	Strömstad, Bohuslän, Sverige
Resultat	Svensk seger

Stridande

Sverige

Danmark

Befälhavare och ledare

Johan Giertta

Peder Tordenskjold

Styrka

Strandbatterier, infanteri, totalt 1 800 man

3 linjeskepp
2 skottpråmar
20-tal roddfartyg

Förluster

19 döda
173 sårade

104 döda
246 sårade

v • r Stora nordiska kriget

Livland och Estland (1700–1710) Riga I – Jungfernhof – Varja – Pühhajoggi pass – Narva I – Düna – Rappin – Rauge – Errastfer – Peipus – Hummelshof – Embach – Wesenberg I – Dorpat – Narva II – Wesenberg II – Riga II – Pärnu – Reval – Ösel Danska krigsskådeplatsen (1700–1712) Reinbeck – Tönning I – Humlebæk – Köge bukt – Fladestrand – Møn – Tönning II – Skagerrak – Lindesnes – Femer bält Ingermanland och Ryssland (1701–1710) Petsjory – Archangelsk – Ladoga – Nöteborg – Nyenskans – Nevas mynning – Systerbäck – Petersburg – Viborg I – Vinna – Neva – Koporje – Kolkanpää – Viborg II – Kexholm Litauiska krigsskådeplatsen (1702–1706) Schauden – Tryškiai – Dersunisjki – Vilna – Saladen – Jakobstadt – Gemauerthof – Mitau – Grodno I – Alytus – Olkieniki – Nieśwież – Kletsk – Lachowicze Polska fälttåget (1702–1706) Kliszów – Piotrków – Krakow – Rawa – Janiski – Pułtusk – Wladislawa – Thorn – Chybice – Lautenburg – Posen – Lemberg – Warszawa – Punitz – Skuodas – Oderbeltsch – Tillendorf – Cissowa – Rakowitz – Praga – Fraustadt – Kalisch – Elbing Ryska fälttåget (1708–1709) Grodno II – Holowczyn – Malatitze – Rajovka – Lesna – Starodub – Desna – Baturyn – Koniecpol – Veprik – Oposjnja – Krasnokutsk–Gorodnoje – Lachowcami – Sokolki – Oposjnja II – Staryje Senzjary – Poltava Finska krigsskådeplatsen (1708–1716) Borgå – Hogland – Landsbro – Pälkäne – Helsingfors – Storkyro – Hangö udd – Kajaneborg – Föglöfjärden Skåne och Blekinge (1709–1710) Fjälkinge – Helsingborg Tyska krigsskådeplatsen (1710–1716) Lübow – Stralsund I – Greifswalder Bodden I – Stade – Westtief – Rügen I – Damgarten – Gadebusch – Altona – Hollingsted – Stettin – Wismar – Rügen II – Peenemünde – Stralsund II – Greifswalder Bodden II – Stresow – Jasmund Osmanska riket (1710–1713) Prut – Bender Norska fälttågen (1716–1718) Høland – Kristiania – Moss I – Akershus fästning – Gjellebekk – Harestua – Norderhov – Nordkleiva – Moss II – Svinesund – Styrsö – Fredrikshald I – Idefjorden – Trondheim – Fredrikshald II Svenska krigsskådeplatsen (1716–1721) Dynekilen – Strömstad – Striderna vid Göta älv (Nya Varvet I – Marstrand – Nya Älvsborg – Nya Varvet II) – Rysshärjningarna (Gävle – Stäket – Selånger) Fördrag Freden i Traventhal – Freden i Warszawa – Freden i Altranstädt – Kapitulationen vid Perevolotjna – Frederna i Stockholm – Freden i Frederiksborg – Freden i Nystad

Fördrag

Anfallet på Strömstad var en strid som ägde rum 8 juli 1717 under stora nordiska kriget. Slaget stod mellan en dansk-norsk eskader ledd av Peder Tordenskjold och förband ur den svenska armén, som försvarade staden. Inga svenska fartyg deltog i striden.

Bakgrund

Efter att i maj 1717 ha genomfört ett misslyckat angrepp mot Göteborg, sökte Tordenskjold ett nytt försök att komma åt den svenska arméns förbindelselinjer genom att rikta ett anfall mot Strömstad, som var huvuddepå för den svenska armén i Norge. Staden hade för den skull befästs med två batterier på Laholmen och två flankerande batterier på land. Stadens garnison omfattade 1800 man under befäl av generalmajor Johan Giertta.

Karl XII höll vid tidpunkten på att göra Strömstad till en viktig stödjepunkt för ett nytt krigsföretag mot Norge. Erfarenheterna från 1716, särskilt sjöslaget i Dynekilen, hade visat kungen nödvändigheten av att få en befäst hamn i närheten av norska gränsen och en tryggad upplagsplats för krigsförnödenheter. Inloppet till Strömstad var lätt att befästa, men svenskarna hade inte hunnit så långt med arbetet då Tordenskjold svor en dyr ed att "i grund ruinera" de nya anläggningarna, kosta vad det kosta ville.^[1] Den 4 juli ankrade en eskader under Tordenskjolds ledning utanför Strömstad. Den bestod av linjeskeppen Laaland, Fyen och Gøteborg. Några dagar senare anslöt skottpråmen Arca Noæ och fyra galärer.^[2]

Slaget

Natten till den 8 juli varpades de danska fartygen in mot Strömstads hamn, där de vid 4-tiden på morgonen ankrade upp och började beskjuta hamnbefästningarna. Linjeskeppen koncentrerade sin beskjutning på Laholmen. Efter några timmars artilleriförberedelse sändes de fyra galärerna in för att landstiga på den beskjutna holmen. Försvaret var dock inte nedkämpat och endast två galärer lyckades ta sig fram till stranden, där de utsattes för häftig beskjutning på nära håll av svenska soldater från Grenadjärbataljonen och Västerbottens regemente. Tordenskjold själv sårades i benet och danskarna tvingades att dra sig tillbaka. De danska förlusterna uppgick till 96 döda och 246 sårade enligt dansk källa. De svenska förlusterna torde ha varit avsevärt mindre.^[3]

Efterverkningar

Svenskarna lyckades försvara sin förbindelselinjer för arméns operationer i Norge. Efter de två misslyckade attackerna mot Göteborg och Strömstad år 1717, fråntogs Tordenskjold för år 1718 befälet över danska flottan i Kattegatt och underställdes schoutbynachten Rosenpalm.

Det framgångsrika försvaret av Göteborg och Strömstad stärkte åter svenskarnas förtröstan efter de tidigare nederlagen. Den danska Nordsjöeskadern höll sig hädanefter mer i skymundan och inskränkte sin verksamhet till rent defensiva företag. Svenska fartyg kunde snart gå ostörda mellan Göteborg och Strömstad, åtminstone om de hade betäckning.^[4]

Källor

Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680-1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag
Modig, Nils (2013). Strömstad: gränsstad i ofred och krig. Sävedalen: Warne. Libris 14074652. ISBN 9789185597376
Slaget vid Strömstad

Fotnoter

^ Grimberg, Carl. ”294 (Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/5/0304.html. Läst 18 april 2021.
^ Modig 2013, s. 96-97.
^ Modig 2013, s. 99-101.
^ Grimberg, Carl. ”297 (Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/5/0307.html. Läst 18 april 2021.