Anita

För andra betydelser, se Anita (olika betydelser).

Anita är en spansk diminutivform, alltså 'lilla Anna', av det ursprungligen hebreiska namnet Anna.[1]

Det äldsta belägget för Anita i Sverige är från år 1866,[1] men det var först under 1920- och 1930-talen som namnet började bli populärt.[2] Allra populärast var Anita under 1940-talet då det låg på tio-i-topp-listan för nyfödda flickor.[3] Namnet fortsatte att vara populärt under 1950-talet, men har under senare hälften av 1900-talet blivit omodernt.[2]

Den 31 december 2014 fanns det totalt 59 595 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Anita/Anitha, varav 26 978 bar det som tilltalsnamn.[4] Det var därmed det 28:e vanligaste kvinnonamnet i landet.[5]

Namnsdag i Sverige: 9 september, (1986–1992: 10 juli). Namnsdag i Finland: 22 oktober sedan 1973 finska kalendern och sedan 1929 finlandssvenska kalendern.

Personer med namnet Anita

Anita Ekberg
Anita Bryant
Anita och Televinken

Källor

  1. ^ [a b] Nomina, Historiska museet
  2. ^ [a b] af Klintberg, B. (2001): ”Namnen i almanackan”, Norstedts Ordbok
  3. ^ Statistiska Centralbyrån ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150825051257/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Amnesovergripande-statistik/Namnstatistik/30898/30905/Samtliga-folkbokforda--Fornamn-och-tilltalsnamn-topplistor/286719/. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ Enligt sökning i Statistiska Centralbyråns Namndatabas Arkiverad 25 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Statistiska Centralbyrån ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150723133731/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Amnesovergripande-statistik/Namnstatistik/30898/30905/Samtliga-folkbokforda--Fornamn-och-tilltalsnamn-topplistor/31057/. Läst 19 augusti 2015.