Anne Morrow Lindbergh

Anne Morrow Lindbergh
FöddAnne Spencer Morrow
22 juni 1906[1][2][3]
Englewood, USA
Död7 februari 2001[4][1][2] (94 år)
Barnet, Vermont, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidSmith College
Dwight-Englewood School
SysselsättningFörfattare[5], poet, dagboksskrivare, pilot, segelflygare
MakeCharles Lindbergh
BarnCharles Augustus Lindbergh Jr. (f. 1930)
Jon Lindbergh (f. 1932)
Land Lindbergh (f. 1937)
Anne Spencer Lindbergh (f. 1940)
Scott Lindbergh (f. 1942)
Reeve Lindbergh (f. 1945)
FöräldrarDwight Morrow
Elizabeth Cutter Morrow
Utmärkelser
Hubbard-medaljen (1934)
Hedersdoktor vid Amherst College (1939)
Honorary doctor of the University of Rochester (1939)
National Women's Hall of Fame (1996)[6]
Aviation Hall of Fame and Museum of New Jersey
National Aviation Hall of Fame
Women in Aviation International
National Book Award
Redigera Wikidata
Anne Morrow Lindbergh, 1929.
Anne Morrow Lindbergh (till höger) med sonen Charles Lindbergh Jr, sin mor och sin mormor, 1931.

Anne Morrow Lindbergh, ursprungligen Anne Spencer Morrow, född 22 juni 1906 i Englewood, New Jersey, död 7 februari 2001, var en amerikansk författare och flygare. Hon skrev lyrik, reseskildringar och essäer. Hon var dotter till bankmannen Dwight Morrow och från 1929 gift med flygaren Charles Lindbergh. Ett av hennes kändaste verk är Gåva från havet från 1955, som är en reflektion över kvinnan och äktenskapet.

Författarskap

Anne Morrow Lindbergh debuterade 1935 med boken Norröver till Orienten, som skildrar hennes och makens flygning till Kina via den nordliga rutten över Alaska. Boken blev en storsäljare och fick det första National Book Award för facklitteratur. Hennes nästa bok var Hör, vinden! från 1939, som skildrar makarnas arbete i Afrika. Även denna blev en framgång, men bannlystes från flera judiska bokkedjor i Förenta staterna på grund av Charles Lindberghs uttalade tyskvänlighet. Anne Morrow Lindbergh följde upp detta 1940 med essän The wave of the future ("framtidens våg"), där hon argumenterar för ett fredsavtal med Tyskland och att världen måste lära sig att leva med fascismen. Boken mottogs med ett massivt fördömande från såväl den amerikanska pressen som Franklin D. Roosevelts regering, och Lindbergh utmålades, liksom maken, som självtillräcklig och antisemitisk. Lindbergh, som alltid hade varit självkritiskt lagd, tog det hela mycket hårt.[7]

På 1950-talet gjorde hon en resa på egen hand till Captiva Island i Florida, där hon bodde i en stuga och samlade snäckor. Vistelsen resulterade i boken Gåva från havet, som gavs ut 1955 och sålde i miljontals exemplar. I boken rannsakar Lindbergh kvinnorollen, äktenskapets förpliktelser och vikten av egentid. Under 1970-talet gav hon ut sina brev och dagböcker i bokform, där hon bland annat delger sina upplevelser vid bortrövandet och mordet på sin son 1932.[7]

Utgivet

  • Norröver till Orienten (North to the Orient) (1935, sv. 1935)
  • Hör, vinden! (Listen! The wind) (1938, sv. 1939)
  • The wave of the future: a confession of faith (1940)
  • The steep ascent (1944)
  • Gåva från havet (Gift from the Sea) (1955, sv. 1956)
  • The unicorn and other poems 1935–1955 (1956)
  • I nöd och lust (Dearly beloved) (1962, sv. 1963)
  • Earth shine (1969)
  • Bring me a unicorn: diaries and letters of Anne Morrow Lindbergh, 1922–1928 (1971)
  • Hour of gold, hour of lead: diaries and letters of Anne Morrow Lindbergh, 1929–1932 (1973)
  • Locked rooms and open doors: diaries and letters of Anne Morrow Lindbergh, 1933–1935 (1974)
  • The flower and the nettle: diaries and letters of Anne Morrow Lindbergh, 1936–1939 (1976)
  • War without and within: diaries and letters of Anne Morrow Lindbergh, 1939–1944 (1980)

Referenser

  1. ^ [a b] SNAC, Anne Morrow Lindbergh, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Anne Spencer Lindbergh, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Anne Spencer Morrow Lindbergh, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.womenofthehall.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Plunket, Robert (30 december 2001). ”The lives they lived: Anne Morrow Lindbergh, B. 1906; the heroine” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/2001/12/30/magazine/the-lives-they-lived-anne-morrow-lindbergh-b-1906-the-heroine.html. Läst 14 mars 2014. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Anne Morrow Lindbergh.
    Bilder & media
  • Wikiquote har citat av eller om Anne Morrow Lindbergh.
    Citat
    (engelska)
  • Anne Morrow Lindbergh i Libris
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 73882906LCCN: n79108313ISNI: 0000 0001 0915 3271GND: 118573098SUDOC: 029397480BNF: cb12103368s (data)NDL: 00447720NKC: ola2009507859BNE: XX1163523CiNii: DA03660866