Apollo 15

Apollo 15
Statistik för uppdraget
UppdragApollo 15
NSSDC-IDKommandomodul:
1971-063A[1]
Månlandare:
1971-063C[2]
KommandomodulEndeavour
MånlandareFalcon
AnropEndeavour ("strävan") Kommandomodul
Falcon Månlandare
Uppskjutning
RaketSaturn V
UppskjutningsrampKennedy Space Center
LC-39A
Uppskjutning26 juli 1971
13:34:00 UTC
Landning
Landning7 augusti 1971
20:45:53 UTC
Månen
Antal varv
kring månen
74 st
Månlandning30 juli 1971
22:16:29 UTC
Månuppskjutning2 augusti 1971
17:11:23 UTC
Månprover, vikt77 kg
Antal mån­promenader4 st
Månpromenader, längd19 timmar, 7 minuter, 53 sekunder
Dockning
Dockning26 juli 1971
17:07:49 UTC
Ur dockning30 juli 1971
18:13:16 UTC
Andra dockningen2 augusti 1971
19:10:25 UTC
Andra ur dockning3 augusti 1971
01:04:01 UTC
Rymdpromenad
Antal rymd­promenader1 st
Total tid för rymdpromenad39 minuter, 7 sekunder
Besättning
BefälhavareDavid Scott
PilotAlfred Worden
(kommandomodulen)
James B. Irwin
(månlandaren)
Kronologi
Föregående uppdrag
Apollo 14
Nästa uppdrag
Apollo 16
Månbilen var till stor nytta under de 3 dagarna - det hade varit omöjligt att gå några längre sträckor i de tunga rymddräkterna. Idag står månbilen kvar på samma ställe som på bilden, platsen där den parkerades innan avfärden.
James B. Irwin och månbilen med Mons Hadley i bakgrunden

Apollo 15 var den nionde bemannade rymdfärden i Apolloprogrammet och den fjärde gången som människan landade på månen.

Den sköts upp från Kennedy Space Center den 26 juli 1971 och den 30 juli landade två av de tre besättningsmännen på månytan, norr om berget Mons Hadley Delta i bergskedjan Montes Apenninus.

Befälhavare David Scott och månlandarens pilot James B. Irwin stannade sammanlagt 3 dagar på månen, därav 18 och en halv timme utanför modulen. Med hjälp av ett fordon, månbilen, kunde de också ta sig längre bort från månlandaren än som hade varit möjligt tidigare. Sammanlagt samlade de ihop 77 kilo sten och sand. På den andra turen hittades vid foten av Mons Hadley den så kallade Genesis Rock, en sten som har uppskattats vara 4 miljarder år gammal.

Medan Scott och Irwin befann sig på månens yta stannade Alfred Worden kvar i kommandomodulen Endeavor och använde diverse instrument, bland annat en spektrometer, för att ta reda på mer om månen.

Till skillnad från tidigare uppdrag lades större vikt vid vetenskaplig forskning än som hade varit fallet tidigare. Då hade man varit tvungen att koncentrera sig på att få färden till månen, månlandningen och återresan att fungera tekniskt. De tre återvände till jorden den 7 augusti.

Besättning

Väckningar

Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett särskilt musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.

Media

  • Video från uppskjutningen den 26 juli
  • Video som visar månlandningen 30 juli
  • Video från en utflykt med månbilen 1 augusti

Se även

Referenser

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1971-063A. Läst 27 mars 2020. 
  2. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1971-063C. Läst 27 mars 2020. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Apollo 15.
    Bilder & media
v  r
USA Apolloprojektet
Apollo 15
Obemannade
Little Joe II
QTV · A-001 · A-002 · A-003 · A-004
Saturn IB
AS-201 · AS-202 · AS-203 · Apollo 5
Saturn V
Delprojektets logotyp
Bemannade
Saturn IB
Saturn V
Anläggningar
Raketer
Little Joe II · Saturn IB · Saturn V
Farkoster
Apolloprogrammet
v  r
Bemannade rymdfarkoster
Aktiva
Sovjet/
Ryssland:
Sojuz
Kina:
Privat:
Avvecklade
Sovjet:
USA:
Privat:
Under utveckling
Ryssland: Orel USA: Orion CEV Indien: Gaganyaan Iran: Kavoshgar E Kina: Nästa generation Privat: CST-100 StarlinerDream Chaser • Starship
TKSBuran