Arnaldur Indriðason
| Arnaldur Indriðason | |
 Arnaldur Indriðason, 2015. | |
| Född | 28 januari 1961 (63 år) Reykjavik,  Island |
|---|---|
| Yrke | Författare, journalist |
| Nationalitet | Isländsk |
| Språk | Isländska |
| Verksam | 1997– |
| Genrer | Deckare |
| Släktingar | Indriði G. Þorsteinsson |
Arnaldur Indriðason född 28 januari 1961 i Reykjavik, är en isländsk författare och journalist. Arnaldur är en av Islands populäraste författare. Hans far, Indriði G. Þorsteinsson, var också författare.
Biografi
Bakgrund
Arnaldur läste historia vid Islands universitet[1] och tog kandidatexamen 1996. Han läste också kurser i isländsk film. Från 1981 har han medverkat i Islands största dagstidning Morgunblaðið, sedan 1982 som frilans, mestadels som filmkritiker.[1][2]
Författarskapet
Hans första bok, Synir Duftsins, kom ut 1997[1] och handlade om polisdetektiven Erlendur Sveinsson. Erlendur har ett trassligt privatliv och är frånskild sedan länge. Hans dotter Eva Lind har drogproblem, och hans son Sindri Snær har alkoholproblem och syns sällan till. Arnaldur har i en intervju sagt att hans huvudperson måste vara olycklig, då "En lycklig person är ointressant". Han har berättat att han tagit intryck av Alfred Hitchcock och Sjöwall Wahlöö, men förankrar ändå berättelsen stadigt i den isländska traditionen.[3][4]
Arnaldur är väl insatt i de gamla isländska sagorna, för i hans berättelser finns samma drastiska kortfattade humor på lur mitt i allt elände, och karaktärerna är alla beskrivna med en djup människokännedom. Det kan tyckas vara svårt att få till vettiga kriminalintriger i ett så begränsat samhälle som Reykjavik, men våldet är oftast en bisak, medan författaren noga analyserar händelsekedjor decennier tillbaka, som lett fram till dagens händelser utan att någon skulle ha planerat det, alltid dessutom med stor insikt i både det mänskliga psyket och närhistorien.
Hans fjärde deckare Mýrin (2000), på svenska Glasbruket (2003), blev hans genombrott,[1] och han kunde börja ägna sig åt författandet på heltid. Den belönades 2002 med Glasnyckeln för Nordens bästa kriminalroman. 2003 fick han som första författare priset för andra gången, då för Kvinna i grönt. Den blev också belönade med det brittiska priset The Golden Dagger 2005. Han har sedan fått ett flertal franska utmärkelser och varit nominerad till amerikanska och nederländska priser.
Bibliografi (i urval)
Huvudserien
Romaner om polisen Erlendur, hans familj och de två arbetskamraterna Sigurður Óli och Elínborg.
- 1997 – Synir duftsins
- 1998 – Dauðarósir
- 2000 – Mýrin / Glasbruket. Översättning: Ylva Hellerud. Stockholm: Prisma. 2003. Libris 8900304. ISBN 9151841355
- 2001 – Grafarþögn (svenska: Kvinna i grönt)
- 2003 – Röddin (svenska: Änglarösten)
- 2004 – Kleifarvatn (svenska: Mannen i sjön)
- 2005 – Vetrarborgin (svenska: Vinterstaden)
- 2007 – Harðskafi (svenska: Frostnätter)
- 2008 – Myrká (svenska: Mörka strömmar)
- 2009 – Svörtuloft (svenska: Svart himmel)
- 2010 – Furðustrandir (svenska: Den kalla elden)
- 2011 – Einvígið (svenska: Den stora matchen)
- 2012 – Reykjavíkurnætur (svenska: Nätter i Reykjavik)
- 2014 – Kamp Knox (svenska: Den som glömmer)
Andra romaner
- 1999 – Napóleonsskjölin
- 2003 – Bettý
- 2006 – Konungsbók
- 2013 – Skuggasund / Skuggor över Reykjavik. Flovent och Thorson. Översättare: Jansson Ingela, Norström Tomas. Norstedts. 2019. Libris s38053d9qmtfqkln. ISBN 9789113099071
- 2015 – Þýska húsið, / Det tyska huset. Flovent och Thorson. Översättare: Jansson Ingela, Körberg Anton. Norstedts. 2017. Libris grrxl3rtd41xcj2d. ISBN 9789113081588
- 2016 – Petsamo / Farlig flyktväg. Flovent och Thorson. Översättare: Jansson Ingela. Norstedts. 2018. Libris 22422810. ISBN 9789113088174
- 2017 – Myrkrið veit / Mörkret vet. Konrad. Översättare: Jansson Ingela, Norström Tomas. Norstedts. 2020. Libris gs2n9fr6d816r31m. ISBN 9789113095080
- 2018 – Stúlkan hjá brúnni / Flickan vid bron. Konrad. Översättare: Jansson Ingela. Norstedts. 2021. Libris s5ft69qbqmdkf7st. ISBN 9789113112763
- 2018 – Tregasteinn / Ondskans ekon. Konrad. Översättare: Jansson Ingela. Norstedts. 2022. Libris k0mq6r8jh1dxq7r4. ISBN 9789113112787
- 2020 – Þagnarmúr
Andra verk
- 2000 – Leyndardómar Reykjavíkur 2000 (ett kapitel)
Priser och utmärkelser
- Glasnyckeln 2002 för Glasbruket
- Glasnyckeln 2003 för Kvinna i grönt
- The Martin Beck award 2005 för Änglarösten
- The Gold Dagger 2005 för Silence of the Grave (Grafarþögn)
- Prix Mystère de la critique 2006 för Glasbruket
- Prix Cœur noir 2006 för Glasbruket
- Grand prix des lectrices de Elle 2007 för Kvinna i grönt
- Grand prix de littérature policière 2007 för Änglarösten
- Trophée 813 du Meilleur roman étranger 2007 för 'Änglarösten
- Prix du polar européen du Point 2008 för Mannen i sjön
- Blóðdropinn 2008 för Frostnätter
- Barry Award 2009 för Mannen i sjön
Referenser
- ^ [a b c d] ”Arnaldur Indriðason” (på isländska). Forlagið. https://www.forlagid.is/hofundar/arnaldur-indridason/. Läst 5 maj 2017.
- ^ Kristín Viðarsdóttir (2007). ”Arnaldur Indriðason”. Borgarbókasafn Reykjavíkur. Arkiverad från originalet den 13 mars 2007. https://archive.is/20070313013930/www.bokmenntir.is/rithofundur.asp#selection-793.0-793.26. Läst 28 april 2021.
- ^ Johan Taubert (1 juni 2004). ”"Jag överraskas av mördarna"”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/4do8g9/jag-overraskas-av-mordarna.
- ^ ”Arnaldur Indridason”. Enn Kokk. 16 september 2007. Arkiverad från originalet den 26 december 2017. https://web.archive.org/web/20171226130705/http://enn.kokk.se/?p=1150. Läst 28 april 2021.
Externa länkar
- Arnaldur Indriðason i Libris
| ||||||||||||||||||||
|
