Arrhenius ekvation

Arrhenius ekvation är en ekvation som bestämmer en kemisk reaktions hastighet vid en viss temperatur genom att utgå från aktiveringsenergin och sannolikheten för lyckosamma kollisioner mellan molekylerna.[1] Lagen är uppkallad efter Svante Arrhenius.[2]

Vid temperaturen T har en mol av en molekyl den termiska energin RT, där R är den allmänna gaskonstanten (8,314570 J·K-1·mol-1). Bråkdelen av de molekyler som har en energi som överstiger den s.k. aktiveringsenergin EA bidrar exponentiellt till reaktionshastigheten k, eller formulerat med arrhenius-ekvationen,

k = A e E A R T {\displaystyle k=Ae^{-{\frac {E_{A}}{RT}}}}

där A-faktorn eller frekvensfaktorn A är en konstant som beror av sannolikheten för att molekylerna ska kollidera i det korrekta läget. Ekvationen visar att reaktionshastigheten k ökar antingen genom att sänka aktiveringsenergin (EA) eller genom att öka temperaturen.

Ekvationen har också den mer generella formen

k = A e Δ G R T {\displaystyle k=A'e^{-{\frac {\Delta G^{\ddagger }}{RT}}}}

där A' kan bestämmas genom statistiska metoder (statistisk mekanik) och beror av formen på komplexets energiyta; ΔG är Gibbs fria energi. I enkla fall är

k = κ k B T h e Δ G R T , {\displaystyle k=\kappa {\frac {k_{B}T}{h}}e^{-{\frac {\Delta G^{\ddagger }}{RT}}},}

där κ är transmissionskoefficienten (ett värde mellan 0 och 1), k B {\displaystyle k_{B}} är Boltzmanns konstant, T är temperaturen och h är Plancks konstant.

Källor

  1. ^ IUPAC Compendium of Chemical Terminology: Arrhenius equation
  2. ^ Svante Arrhenius - Kontroversiell Nobelpristagare, folkbildare, tvärvetenskapare, klimatforskare och entreprenör Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., KTH - månadens kemist januari under kemiåret 2011)