Blekinge läns valkrets

Blekinge läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Sveriges valkretsar. Motsvarar länens gränser, förutom i Västra Götaland, Skåne och Stockholm. Notera att den röda färgen i Stockholms län symboliserar kommunen Stockholm, som är egen valkrets.

Mandatantal

När det första valet till enkammarriksdagen hölls 1970 fick valkretsen sex fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat fram till valet 2002. Antalet utjämningsmandat var noll 1970, ett 1973 och 1976 samt noll åtminstone 1979-1994. Vid riksdagsvalet 2006 hade valkretsen fem fasta mandat och noll utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 5 5 5 5 5

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)

1971–1973

1974–1975/76

  • Hans Wachtmeister, m
    • Torsten Bengtsson, m (ersättare för Hans Wachtmeister 30/10–13/12 1975)
  • Claes Elmstedt, c
  • Karl-Anders Petersson, c
  • Valdo Carlström, fp
  • Helge Karlsson, s
  • Ralf Lindström, s
  • Mats Olsson, s

1976/77–1978/79

  • Hans Wachtmeister, m
    • Torsten Bengtsson, m (ersättare för Hans Wachtmeister 4/10–10/11 1976)
  • Claes Elmstedt, c
  • Karl-Anders Petersson, c
  • Margot Håkansson, fp
  • Hans Gustafsson, s (statsråd 4–7/10 1976)
    • Mats Olsson, s (ersättare för Hans Gustafsson 4–7/10 1976)
  • Helge Karlsson, s
  • Ralf Lindström, s

1979/80–1981/82

  • Hans Wachtmeister, m
  • Claes Elmstedt, c (statsråd 22/5 1981–1981/82)
    • Karl-Anders Petersson, c (ersättare för Claes Elmstedt 22/5 1981–1981/82)
  • Margot Håkansson, fp
  • Hans Gustafsson, s
  • Helge Karlsson, s
  • Ralf Lindström, s

1982/83–1984/85

  • Hans Wachtmeister, m
  • Claes Elmstedt, c (4/10 1982–31/3 1984; statsråd 4–8/10 1982)
    • Karl-Anders Petersson, c (ersättare för Claes Elmstedt 4–8/10 1982)
    • Karl-Anders Petersson, c (1/4 1984–1984/85)
  • Hans Gustafsson, s (statsråd 8/10 1982–1984/85)
    • Christer Skoog, s (ersättare för Hans Gustafsson 8/10 1982–1984/85)
  • Ralf Lindström, s
  • Mats Olsson, s
  • Yvonne Sandberg-Fries, s

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Första kammaren

Under tvåkammarriksdagen var Blekinge län en egen valkrets till första kammaren mellan 1866 och 1921. Antalet mandat var hela tiden fyra. I september 1910 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[10] Från och med förstakammarvalet 1921 uppgick valkretsen i Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammaren

1867–1910 (successivt förnyade mandat)

1911

1912–1916

1917–lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919–1921

Andra kammaren

Vid valen till andra kammaren var Blekinge län länge uppdelat i olika valkretsar. Landsbygden bestod i valen 1866–1908 av fyra valkretsar med vardera ett mandat, från väster räknat Listers domsagas valkrets, Bräkne domsagas valkrets, Medelstads domsagas valkrets samt Östra härads domsagas valkrets. Karlskrona stads valkrets hade i valen 1866–1887 ett mandat, 1890–1893 två mandat och därefter åter ett i valen 1896–1908. Länets två övriga städer bildade i valen 1866–1881 Karlshamns och Sölvesborgs valkrets med ett mandat; efter att Ronneby återfått sina stadsrättigheter 1882 utvidgades valkretsen från och med valet 1884 till Karlshamns, Sölvesborgs och Ronneby valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 sammanfördes hela länet till en gemensam valkrets med sex mandat. Från och med andrakammarvalet 1932 minskades antalet till fem mandat, ett antal som bestod tills andra kammaren avskaffades 1970.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

1912–första riksmötet 1914

Andra riksmötet 1914

1915–1917

1918–1920

1921

1922–1924

1925–1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–första riksmötet 1958

Andra riksmötet 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1986), band 3, s. 31–33

Noter

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c d e f] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 juli 2022.
  4. ^ [a b c d e f] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 16 juni 2022.
  5. ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 maj 2022.
  6. ^ [a b c d e f] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 21 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 april 2022.
  9. ^ [a b c d e] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  10. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en