Borisotoper







Fördelningen av de naturliga isotoperna av bor.

  Bor-10 (19,9 %)
  Bor-11 (80,1 %)

Borisotoper är isotoper av grundämnet bor (B), det vill säga atomer och kärnor med 5 protoner och olika antal neutroner.

Isotoper

Bor har 16 kända isotoper, varav 2 är stabila (10B och 11B), den senare uppgör cirka 80 % av naturligt förekommande bor.

De 14 radioisotoperna har alla mycket korta halveringstider, de mest långlivade radioisotoperna är 8B, med en halveringstid på 770 millisekunder, samt 12B, med en halveringstid på 20,2 millisekunder. Alla andra isotoper har halveringstider kortare än 17,35 millisekunder – den minst stabila isotopen är 7B, med en halveringstid på 150 yoktosekunder. Isotoperna med massa under 10 sönderfaller till helium (via de kortlivade berylliumisotoperna för 7B och 9B), medan de med massa över 11 istället sönderfaller till kol.

8B har en haloproton samt 17B och 19B har två haloneutroner vardera.

Bor-10

10B har ett relativt stort absorptionstvärsnitt. Detta gör att bor används som för att kontrollera reaktiviteten i kärnreaktorer (främst tryckvattenreaktorer) samt i borneutroninfångningsterapi (BNCT) som en experimentell behandling av vissa hjärncancerformer.

Naturligt bor består av en femtedel bor-10 och fyra femtedelar bor-11. När naturligt bor används som neutronabsorbator är det nästan uteslutande andelen bor-10 som är verksam. Genom att med isotopanrikning renframställa bor-10 kan en femfaldig absorption erhållas med samma mängd eller koncentration bor.

Tabell

Nuklid Z N Massa (u) Halveringstid ST (%) SE (MeV) SP Spinn Förekomst (%)
6B
5
1
6,04681(75)#
7B
5
2
7,02992(8) 3,50 × 10−22 s p 2,2 6Be
(32)
8B
5
3
8,0246072(11) 770 ms β+ + α 17,979 2 4He
2+
9B
5
4
9,0133288(11) 8,465 × 10−19 s p 0,54(21) × 10−3 8Be
32
10B
5
5
10,0129370(4)
Stabil
3+
19,9
11B
5
6
11,0093054(4)
Stabil
32
80,1
12B
5
7
12,0143521(15) 20,2 ms β (98,4 %) 13,369 12C
1+
β + α (1,6 %) 8Be
13B
5
8
13,0177802(12) 17,33 ms β (99,72 %) 13,437 13C
32
β + n (0,279 %) 12C
14B
5
9
14,025404(23) 12,5 ms β (93,96 %) 20,644 14C
2
β + n (6,04 %) 13C
15B
5
10
15,031103(24) 9,87 ms β + n (93,6 %) 14C
32
β (6 %) 19,094 15C
β + 2n (0,4 %) 13C
16B
5
11
16,03981(6) < 190 × 10−12 s n 0,1 15B
0
17B
5
12
17,04699(18) 5,08 ms β + n (63 %) 16C
(32)
β (22,1 %) 22,68 17C
β + 2n (11 %) 15C
β + 3n (3,5 %) 14C
β + 4n (0,4 %) 13C
18B
5
13
18,05617(86)# 26 ns n 17B
(4)#
19B
5
14
19,06373(43)# 2,92 ns β 19C
(32)#
Denna tabell: visa  redigera
Anmärkningar
  • Stabila isotoper anges i fetstil.
  • Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
  • Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
  • Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
  • Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.

Källor

  • Isotopmassor:
    • G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf. 
  • Isotopsammansättning och standardatommassa:
    • J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800. doi:10.1351/pac200375060683. http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/. 
    • M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/. 
  • Spinn och isomerdata:
    • G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128. doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf. 
    • National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”. Brookhaven National Laboratory. http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005. 
    • N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes, Section 11”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th). CRC Press. ISBN 978-0-8493-0485-9 
v  r
Grundämnenas isotoper
Nuklidkarta · Lista över isotoper · Bor · Isotop
BerylliumBorKol
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
 1 
 2 
B
 3 
 4 
K
Ca
Sc
Ti
V
Cr
Mn
Fe
Co
Ni
Cu
Zn
Ga
Ge
As
Se
Br
Kr
 5 
Rb
Sr
Y
Zr
Nb
Mo
Tc
Ru
Rh
Pd
Ag
Cd
In
Sn
Sb
Te
I
Xe
 6 
Cs
Ba
Lu
Hf
Ta
W
Re
Os
Ir
Pt
Au
Hg
Tl
Pb
Bi
Po
At
Rn
 7 
Fr
Ra
Lr
Rf
Db
Sg
Bh
Hs
Mt
Ds
Rg
Cn
Nh
Fl
Mc
Lv
Ts
Og

La
Ce
Pr
Nd
Pm
Sm
Eu
Gd
Tb
Dy
Ho
Er
Tm
Yb
Ac
Th
Pa
U
Np
Pu
Am
Cm
Bk
Cf
Es
Fm
Md
No

Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper
Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas