Bracksteklar
| Bracksteklar | |
 Art i släktet Atanycolus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| Infraordning | Parasitsteklar Parasitica |
| Överfamilj | Ichneumonoidea |
| Familj | Bracksteklar Braconidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Braconidae | |
| Auktor | Nees von Esenbeck, 1812 |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Bracksteklar (Braconidae) är en familj bland parasitsteklarna. Det finns cirka 40000 kända arter i världen. Av dessa finns drygt 1100 arter i Sverige[1].
Kännetecken
Bracksteklarna blir oftast mellan 2 och 15 millimeter långa. Framvingen har högst två tvärribbor i mittpartiet vilket skiljer dem från brokparasitsteklarna som har tre tvärribbor.
Levnadssätt
Bracksteklarna lever som parasitoider på andra insekter. Framför allt larver och puppor av fjärilar, skalbaggar och flugor. Ofta läggs flera ägg i samma värddjur. Bracksteklarna (främst arter ur släktena Apanteles, Bracon och Opius) används vid biologisk bekämpning av skadeinsekter.
Källor
- Nationalencyklopedin - Bracksteklar
- Insekter i Europa. 1988. Michael Chinery. Översättning och svensk bearbetning Carl-Cedric Coulianos. ISBN 91-34-509 18-6.
- ^ Dyntaxa Bracksteklar
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör bracksteklar.Bilder & media
|
