Brandklipparen
| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Brandklipparen | |
"Häst kallad Brandklipparen", oljemålning av David Klöcker Ehrenstrahl, Nationalmuseum. | |
Född | Riddersberg |
---|---|
Död | 1740 |
Ras | Klippare |
Härstamning | |
Uppfödare | Riddersberg |
Personal | |
Ägare | Kung Karl XII av Sverige |
Hästsportsportalen |
Brandklipparen var Karl XII:s häst, vilken även hans far, Karl XI, skall ha ridit. Enligt legenden levde hästen i 40 år, men sannolikt kan det ha varit fråga om flera hästar med samma namn.[1]
Hästen ska ha ridits vid eldsvådor i Stockholm av såväl Karl XI som Karl XII, därav namnet Brandklipparen.[1]
En minnessten/gravsten över Brandklipparen står utanför kyrkogårdsmuren vid Ängsö kyrka och Ängsö slott i Västmanland. Slottet har påståtts vara utsatt för spökerier och en sägen berättar: Ett av spökena är den puckelryggige hovnarren Anders Luxemburg, vilken var en av de sista som såg Karl XII i livet. När Karl XII:s likfärd från Norge till Stockholm stannade till vid Målhammar intill Sagån, tog Anders Luxemburg med sig Karl XII:s häst Brandklipparen till Engsö slott där hovnarren tog tjänst. En natt år 1740 stod hästen i stallet och blev mycket upprörd av någon anledning, och när stallfolket öppnade stallporten slet sig Brandklipparen och sprang rakt in i en mur och dog.
Enligt gamla dokument föddes Brandklipparen på Riddersberg där Tenhults naturbruksgymnasium idag bedriver sin hästutbildning. Han var av rasen klippare.
Brandklipparen är även titeln på en dikt i diktsamlingen Svenska bilder av Carl Snoilsky.[1]
Referenser
- ^ [a b c] Brandklipparen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 mars 2024. [inloggning kan krävas]
Externa länkar
- Wikisource har originalverk relaterade till Brandklipparen. Brandklipparen
- Brandklipparen efter Projekt Runebergs version av Snoilskys Samlade dikter.
|