Californiaviken

Californiaviken. Baja California avgränsar viken från Stilla havet.
Knölval

Californiaviken eller Cortez hav (spanska: Golfo de California eller Mar de Cortés) är den havsvik som skiljer halvön Baja California från mexikanska fastlandet. Den omges av de mexikanska delstaterna Baja California, Baja California Sur, Sonora och Sinaloa. I viken finns åtskilliga öar; de största är Angel de la Guarda och Tiburón. Vikens mynning är relativt djup, som mest 3 300 meter. Den norra, övre delen är grundare. Nästan högst upp mynnar Coloradofloden ut i viken.

Viken är en del av den sprickbildning som sträcker sig från södra Stilla havet och genom Kalifornien. Den bildades för 5,3 miljoner år sedan, vilket möjliggjorde för Coloradofloden att tömma sig i havet. Enligt en teori ledde detta till bildandet av Grand Canyon. Viken uppkallades 1539 efter Hernán Cortés, av dennes underlydande Francisco de Ulloa. Ursprungligen trodde Ulloa att viken var ett sund med förbindelse till det mytiska Anian-sundet, som man trodde förband Stilla havet med Atlanten. År 1540 gjorde Melchior Díaz mer utförliga utforskningar av området, inklusive Coloradofloden.

Den smala havsviken har ett unikt och rikt ekosystem. Utöver många endemiska arter som bara finns i viken, vandrar flera stora havslevande djur in såsom knölval, manta (djävulsrocka) och havslädersköldpadda. Gråvalar vandrar varje år till viken för att leka, från Berings hav och trakterna därikring. Området har länge varit en magnet för sportfiskare, och har en lång historia av sportfiskeindustri. Flera av orterna runt viken lever till stor del på denna industri, exempelvis San Carlos, Cabo San Lucas, La Paz, Loreto, Guaymas och Mulegé. Området har också en gammal tradition av konventionell fiskeindustri. Fiskpopulationen anses av vissa källor vara så stabil att det till och med finns potential för ökat kommersiellt fiske, något som dock varierar avsevärt mellan olika arter. Förändringar i de omgivande landområdenas ekologi, såsom Coloradoflodens mycket minskade vattenflöde till viken på grund av dess användning som vattentäkt, har också försämrat fisket särskilt i vikens norra del.

Temperatur

I genomsnitt är temperaturen i vattnet 16 °C under vintern och 24 °C under sommaren. Dock är variationen i temperatur stor mellan olika platser i viken, och vattnet är nästan alltid varmare vid kusten än ute i det öppna havet. Till exempel är vattnet kring La Paz runt 18-20 °C under vintern medan vattnet kring Puerto Peñasco är 15-17 °C.[1][2][3][4]

Ibland kan den norra delen av viken uppleva särskilt kalla vintrar, då vattentemperaturen kan falla ner till 8 °C, vilket kan leda till massdöd av alger och plankton.[1]

Genomsnittlig havstemperatur i Puerto Peñasco[3]
Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec
17 °C 16 °C 17 °C 19 °C 21 °C 23 °C 26 °C 28 °C 28 °C 26 °C 23 °C 19 °C
Genomsnittlig havstemperatur i La Paz[2]
Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec
19 °C 19 °C 21 °C 23 °C 25 °C 27 °C 28 °C 30 °C 28 °C 27 °C 24 °C 21 °C
Genomsnittlig havstemperatur i Cabo San Lucas[5]
Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec
20 °C 19 °C 19 °C 19 °C 20 °C 21 °C 24 °C 26 °C 26 °C 26 °C 24 °C 22 °C

Källor

  • En version av motsvarande artikel på engelska Wikipedia
  • Nationalencyklopedins artikel "Californiaviken" (nätupplagan)

Noter

  1. ^ [a b] Rebekah K. Nix. ”The Gulf of California: A Physical, Geological, and Biological Study” (PDF). University of Texas at Dallas. Arkiverad från originalet den 13 november 2018. https://web.archive.org/web/20181113070126/http://www.utdallas.edu/~rnix/MAT-SE_Units/gulf_cal.pdf. Läst 10 april 2010. 
  2. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 december 2011. https://web.archive.org/web/20111221075834/http://www.deepmexico.com/es/ocean_dives.html. Läst 12 juni 2012. 
  3. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 juli 2012. https://archive.is/20120715160509/http://redalyc.uaemex.mx/redalyc/html/479/47942204/47942204.html. Läst 12 juni 2012. 
  4. ^ http://math.ucr.edu/ftm/bajaPages/MarineBiology.html
  5. ^ http://www.surf-forecast.com/breaks/San-Jorge/seatemp

v  r
Jordens oceaner och hav
Norra ishavet
Atlanten
Amerikanska
medelhavet
Övriga bihav
Indiska oceanen
Stilla havet
Australasiatiska
medelhavet
Övriga bihav
Antarktiska oceanen
Inlandssjövägar
och inlandshav
v  r
Världsarv i Mexiko
Agavelandskapet och forntida industrifaciliteter i Tequila · Biosfärområdet El Pinacate y Gran Desierto de Altar · Camino Real de Tierra Adentro · Campus central de Ciudad Universitaria · Forntida mayastaden Calakmul, Campeche · Franciskanermissionerna i Sierra Gorda · Förhistoriska grottorna Yagul och Mitla i Oaxacas centrala dalgång · Förspanska staden Chichén Itzá · Förspanska staden El Tajín · Förspanska staden och nationalparken Palenque · Förspanska staden Teotihuacán · Förspanska staden Uxmal · Historiska befästa staden Campeche · Historiska monumentzonen i Querétaro · Historiska monumentzonen i Tlacotalpan · Historiska staden Guanajuato och tillhörande gruvor · Hospicio Cabañas, Guadalajara · Klippmålningarna i Sierra de San Francisco · Luis Barragáns hus och studio · Mexico Citys historiska centrum och Xochimilco · Monarkfjärilens biosfärområde · Morelias historiska centrum · Oaxacas historiska centrum och fornminnet Monte Albán · Paquimés arkeologiska zon, Casas Grandes · Tidigaste 1500-talsklostren på Popocatépetls sluttningar · Pueblas historiska centrum · Sian Ka'an · Skyddsstaden San Miguel och helgedomen Jesús Nazareno de Atotonilco · Valarnas fristad El Vizcaino · Xochicalcos arkeologiska monumentzon · Zacatecas historiska centrum · Öar och skyddade områden i Californiaviken