Christiansborgs slott

Uppslagsordet ”Kristiansborg” leder hit. För stadsdelen i Västerås, se Kristiansborg, Västerås.

För det danska fortet i Ghana, se Fort Christiansborg.

Christiansborgs slott
Slott
Vy från luften
Land	Danmark
Region	Huvudstaden
Kommun	Köpenhamn
Ort	Köpenhamn

Arkitekt	Elias David Häusser Christian Frederik Hansen Thorvald Jørgensen

Färdigställande	1928

Arkitektonisk stil	Barock Nyklassicism Nybarock

GeoNames	2623184

Christiansborgs slott, 1761

Christiansborgs slott (danska: Christiansborg Slot) är en slottsbyggnad på ön Slotsholmen i Indre By i Köpenhamn i Danmark.

Christiansborgs slott hyser det danska parlamentet Folketinget, Danmarks statsministers kansli Statsministeriet och Danmarks högsta domstol Højesteret. Dessutom använder danska kungahuset fortfarande flera delar av Christiansborg, bland annat de kungliga representationslokalerna, Christiansborgs slottskyrka och De Kongelige Stalde.^[1]^[2]

Det nuvarande slottet är det senaste i en lång rad av byggnader som stått på platsen sedan 1100-talet, och som sedan 1400-talet varit centralmaktens säte i Danmark. Byggnaden hyser fortfarande statsmaktens viktigaste institutioner och kallas ofta för Riksborgen eller helt enkelt Borgen.^[3]

I centrum av byggnaden står ett stort fyrkantigt torn, med en sirligt utsmyckad spira i barockstil.

Historik

Biskop Absalons borg

Huvudartikel: Absalons borg

Slottets första föregångare Absalons borg uppfördes 1167 av biskop Absalon, och det nuvarande slottet ligger fortfarande på samma plats innanför vallgravarna på ön Slotsholmen.

Hanseförbundet tvingade danskarna att riva Absalons borg 1369.

Köpenhamns slott

Huvudartikel: Köpenhamns slott

Ovanpå resterna av den nedrivna Absalons borg byggdes det en ny borg, vilken så småningom kom att kallas Köpenhamns slott. Denna var att allt att döma klar åtminstone 1387. Det återgick en tid till biskoplig ägo, men var permanent kungligt slott från 1417 och framåt.

Ruinlämningar av detta slott finns kvar att beskåda i den nuvarande byggnadens källare. Ett av slottets torn kallades Blåtårn.

Köpenhamns slott byggdes om åtskilliga gånger under seklens gång. Under 1600-talet ansågs det oregelbundna slottet fult och ovärdigt en stormakt som Danmark då var. Mellan 1720 och 1728 revs slottet och byggdes om till ett nytt, enhetligt slott. Det blev dock felkonstruerat, varför det blev nödvändigt att riva det 1731.

Första Christiansborgs slott

Åren 1731–1745 uppfördes ett nytt kungligt slott på platsen efter ritningar av bland andra E.D. Häusser och Nicolai Eigtved i rokoko. Detta slott kallades Christiansborgs slott.

Det första Christiansborgs slott beskrivs som ett magnifikt barockpalats. När det stod färdigt år 1745, omtalades det som det största kungliga slottet i norra Europa.

Det första Christiansborgs slott brann ner till grunden 1794, varpå det kungliga hovet flyttade till Amalienborg.

Andra Christiansborgs slott

Slottet återuppfördes först 1803–1828 av Christian Frederik Hansen i klassicistisk stil. När slottet väl stod klart år 1828, beslöt kungen att trots allt fortsätta bo på Amalienborg. Den enda kung som bodde på det andra Christiansborgs slott var Fredrik VII 1852–1863. Slottet användes ibland för större högtider och mottagningar.

Södra flygeln användes av den danska riksdagen när parlamentarismen år 1849 infördes i Danmark.

Tredje Christiansborgs slott

År 1884 förstördes det andra Christiansborgs slott i ytterligare en brand. Återuppbyggnaden dröjde på grund av politisk osämja kring frågan.

Slottet återuppfördes under åren 1907–1928 i moderniserad barockstil efter ritningar av Thorvald Jørgensen. Dessa ritningar anknyter till stor del till byggnadens tidigare historia.

Slottskyrkan och Ridebaneanlægget

Endast den stramt klassicistiska Christansborgs slottskyrka stod kvar av det klassicistiska slottet efter branden 1884. Dock är liksom Slottskyrkan också Ridebaneanlægget bevarat i den nuvarande anläggningen.

Bilder

Köpenhamns slott

Köpenhamns slott, 1698
Köpenhamns slott, 1731

Första Christiansborgs slott

Det nya Christiansborgs slott år 1748.
Vy över slottet år 1750.
Branden 1794
En nutida bild på Marmorbroen, som var huvudingång till det tidigare barockslottet (bevarat i dagens slott).

Andra Christiansborgs slott

Slottet 1837, med Slottskyrkan i förgrunden.
Östra sidan av Christiansborgs slott på 1850 (det vill säga fasaden in mot staden).
Branden 1884.
Ruinerna av Christiansborgs slott efter branden. Denna bild togs år 1908. Den bevarade slottskyrkan står till höger.

Dagens Christiansborg

Christiansborg, 2004
Slottet sett från Rundetårn
Slottet sett från Vor Frelsers Kirke. Snett till höger framför slottet ligger det gamla börshuset med sin smala, rödvita tornspira.
Slottet sett från Danmarks nationalmuseum.

Se även

Teatermuseet i Hofteatret

Källor

”Christiansborg Slot”. Styrelsen for Slotte og Kulturejendomme. Arkiverad från originalet den 20 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120320062853/http://www.ses.dk/da/SlotteOgHaver/Slotte/ChristiansborgSlot.aspx. Läst 13 april 2012.
Both, L. (1884). Christiansborg Slot fra de ældste Tider til vore Dage. Köpenhamn: H. Hagerups Forlag. http://www.eremit.dk/ebog/both/chrslot.html.
Elling, Christian (1944). Christiansborg-Interiører. Studier over Residensslottets Historie i det 18. Aarhundrede. Köpenmhamn.
Hvidt, Kristian, red (1975) (på danska). Christiansborg Slot. Udgivet af Folketingets Præsidium. Köpenhamn: Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck. ISBN 87-1701955-9.
Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 2, spalt 505.

Noter

^ ”Christiansborg slot og Det Kongelige Biblioteks Have”. Slots- og Kulturstyrelsen. https://slks.dk/omraader/slotte-og-ejendomme/slotte-og-anlaeg/christiansborg-slot-og-det-kongelige-biblioteks-have. Läst 30 december 2021.
^ ”Lov om Dronning Margrethe den Andens civilliste”. Retsinformation.dk. https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=45896. Läst 8 februari 2013.
^ Larsen, Thomas; Steensbeck, Bjarne; Ørsted, Bjarke. Borgen - Christiansborg 100 år. Köpenhamn: Gyldendal. ISBN 978-87-02-05968-7.