Dario Fo

Dario Fo Nobelpristagare i litteratur 1997
Dario Fo
Dario Fo
Född24 mars 1926
Sangiano, Varese, Lombardiet, Italien
Död13 oktober 2016 (90 år)
Milano, Italien
YrkeDramatiker, skådespelare, regissör, kompositör
NationalitetItalienare
Språkitalienska[1][2][3]
VerksamEfterkrigstiden
GenrerDrama
ÄmnenKorruption, organiserad brottslighet, politiska mord, religion, krig
DebutverkIl dito nell'occhio (1953)
PriserNobelpriset i litteratur 1997
Make/makaFranca Rame (1929–2013; giftermål 1954)
SläktingarAlessandro Fo och Laura Fo
Webbplatshttp://www.dariofo.it/

Dario Fo, född 24 mars 1926 i Sangiano, Varese, Lombardiet, död 13 oktober 2016 i Milano, var en italiensk dramatiker, regissör, författare, satiriker och politisk aktivist.[4] Han tilldelades Nobelpriset i litteratur år 1997 med motiveringen ”som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet”.

Biografi

Fo föddes som det äldsta barnet i Sangiano, nära den längsträckta bergsjön Lago Maggiore.[5][6] Som ung ägnade sig Fo åt att måla och utbildade sig till arkitekt.[7] Hans yngre bror Fulvio blev teaterledare och den yngre systern Bianca Fo Garambois författare.[6] Modern, Pina Rota Fo, med en uppväxt på bondgård skrev en roman om sina hågkomster från mellankrigstiden, Il paese delle rane (Grodornas rike).[6] Fadern, Felice, var stationsinspektor vid den italienska järnvägen, vilket innebar att familjen ofta byte bostadsort, beroende på var fadern fick sin stationering.[6] Fadern var också skådespelare vid en amatörteater.[6] bland de platser där Fo växte upp kan nämnas glasblåsarkolonin Porto Valtravaglia, i provinsen Varese, som sades ha den högsta andelen av sinnessjuka människor i hela Italien[6]

1940 flyttade Fo till Milano för att studera vid konstskolan Accademia di Brera.[6] Emellertid hann andra världskriget emellan och Fo anslöt sig till Mussolinis fascistiska armé Repubblica Sociale Italiana. När Fo senare uttalade sig om detta förnekade han aldrig detta val men menade att det berodde på att hans familj var aktiva antifascister och att han ville undvika misstankar. Fo ska ha hjälpt sin far att smuggla flyktingar och allierade soldater genom att förklä dem till lombardiska bönder.[6]

Karriär

Fo deltog i en amatörteatergrupp där han skrev sketcher och farser. I Paris studerade han mim för Jacques Lecoq och var knuten till Piccoloteatern i Milano som skådespelare och textförfattare. Hans genombrott kom 1953 med revyn Il dito nell'occhio.[källa behövs]

Dario Fo var sedan 1954 gift med skådespelerskan, dramatikern och politiska aktivisten Franca Rame.[8] Paret var även arbetskamrater. Tillsammans med Rame har Fo sonen Jacopo Fo. Fo tillägnade sitt nobelpris 1997 till sin fru och kallade henne hans musa.

År 1958 grundade han teatersällskapet Compagnia Fo-Rame tillsammans med sin fru Franca Rame.[9]

1968 ingick de i teaterkollektivet Nuova scena som var en agitationsteater som var direkt knuten till kommunistpartiet. 1970 grundade Fo tillsammans med sin fru teaterkollektivet La Comune[10]

Fo blev tidigt under sin karriär populär i Sverige där de flesta av hans pjäser har framförts på professionell nivå, bland annat på Dramaten och på Stockholms stadsteater.[5] I Finland har hans pjäser framförts på svenska bland annat på Lilla Teatern och Svenska Teatern i Helsingfors, Åbo Svenska Teater och Skärgårdsteatern[källa behövs].

2014 debuterade Fo som romanförfattare med La figlia del Pappa ("pappas dotter") om Lucrezia Borgia och året därpå utkom C'è un re pazzo in Danimarca ("det är en galen kung i Danmark") om livläkaren Johann Friedrich Struensee.[11]

Svenska posten har gett ut frimärken som föreställde Dario Fo och hans nobeldiplom.[4] Frimärkena tillkännagavs på Postmuseet i Stockholm under en ceremoni som Dario Fo medverkade på.

Bibliografi (i urval)

  • Fladdermössens by. Mina första sju år, och några till (Il paese dei mezaràt) Ordfront 2005
  • Historien om Tigern (Storia della tigre ed altre storie) 1978
  • En kvinna (Tutta casa, letto e chiesa) 1977
  • Inget går upp mot mammas gräs (La marijuana della mamma è la piu bella) 1976
  • Vi betalar inte! vi betalar inte! (Non si paga! non si paga!) 1974
  • Mistero buffo (Mistero buffo) 1969
  • En målare kommer sällan ensam 1968
  • Daidalos och Ikaros (Dedalo e Icaro) 1980
  • Lik till salu (Un morto da vendere), 1958
  • Sjunde budet - "Du skall stjäla något mindre" (Settimo: ruba un po' meno) 1964
  • Inte alla tjuvar kommer för att stjäla (Non tutti i ladri vengono per nuocere) 1958

Filmografi (i urval)

  • 1956Lo svitato
  • 1957Souvenir d'Italie
  • 1989Musica per vecchi animali

Utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Åkesson, Hanna. ”Nobelpristagaren Dario Fo är död”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nobelpristagaren-dario-fo-ar-dod/om/kultur. Läst 13 oktober 2016. 
  5. ^ [a b] Sara Karlsson och Kim Malmgren (13 oktober 2016). ”Nobelpristagaren Dario Fo har dött”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/nobelpristagaren-dario-fo-har-dott/. Läst 29 oktober 2016. 
  6. ^ [a b c d e f g h] Mitchell, Tony (1999) (på engelska). Dario Fo: People's Court Jester. Methuen, London. sid. 47, 49. ISBN 0-413-73320-3 
  7. ^ Robert Holender och Evelyn Jones (13 oktober 2016). ”Nobelpristagaren Dario Fo är död” (på svenska). Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/nobelpristagaren-dario-fo-ar-dod/. Läst 29 oktober 2016. 
  8. ^ Lane, John Francis (29 maj 2013). ”The Guardian” (på brittisk engelska). ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/stage/2013/may/29/franca-rame. Läst 29 oktober 2016. 
  9. ^ ”Franca Rame är död”. Dagens Nyheter/TT. 30 maj 2013. http://www.dn.se/kultur-noje/franca-rame-ar-dod/. Läst 29 oktober 2016. 
  10. ^ Behan, Tom (2000). ”The Megaphone of the Movement. Dario Fo and the Working Class: 1968-79” (på engelska) (pdf). Journal of European Studies 30 (119): sid. 258. ISSN 0047-2441. http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/004724410003011901. Läst 29 januari 2017. 
  11. ^ ”'The Pope's Daughter', by Dario Fo” (på engelska). New York Times. http://www.nytimes.com/2015/08/16/books/review/the-popes-daughter-by-dario-fo.html?_r=0. Läst 16 februari 2016. 
  12. ^ [a b] ”The Nobel Prize for Literature 1997 - Bio-bibliography” (på engelska). nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1997/bio-bibl.html. Läst 28 januari 2017. 
  13. ^ ”Obie Awards” (på engelska). obieawards.com. http://www.obieawards.com/events/1980s/year-87/. Läst 28 januari 2017. 
  14. ^ Chiara Valentini (på italienska). La storia di Dario Fo. Feltrinelli Editore. https://books.google.co.uk/books?id=3E8lHbJ7H1kC&pg=PA198. Läst 28 januari 2017 
  15. ^ ”Diploma di laurea ad honorem rilasciato a Dario Fo e Franca Rame” (på engelska/italienska). http://www.archivio.francarame.it/scheda.aspx?IDScheda=27109&IDImmagine=2&IDOpera=139. Läst 29 januari 2017. 
  16. ^ ”VUBToday: Nobelprijswinnaar: Dario Fo overleden” (på flamländska). vub.ac.be. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161019000323/http://www.vub.ac.be/nieuws/2016/10/13/vubtoday-nobelprijswinnaar-en-vub-eredoctor-dario-fo-overleden. Läst 28 januari 2017. 

Källor

  • Marinai, Eva. ”DARIO FO, teatrografia (e radio, cinema, tv)” (på italienska) (pdf). Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202040603/http://www.nuovoteatromadeinitaly.com/wp-content/uploads/2015/01/Dario-Fo-teatrografia-Marinai-2015.pdf. Läst 29 januari 2017. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Dario Fo.
    Bilder & media
  • Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1997
  • Dario Fo hos Nobelstiftelsen (på engelska)
  • Dario Fo på Internet Movie Database (engelska)
  • Officiell webbplats - Blogg
  • Dario Fo hos Europeana
v  r
Teater och dramatik
Historia
Typer av teater
Teater i världen
Scenteknik
Yrkesgrupper
Framförande
Ledning
Teknik
Dramatiker (lista)
Aischylos · Sofokles · Euripides · Aristofanes · William Shakespeare · Pedro Calderón de la Barca · Molière · Jean Racine · Ludvig Holberg · Johann Wolfgang von Goethe · Friedrich Schiller · Henrik Ibsen · August Strindberg · Oscar Wilde · George Bernard Shaw · Maurice Maeterlinck · Anne Charlotte Leffler · Anton Tjechov · Federico García Lorca · Luigi Pirandello · Eugene O'Neill · Bertolt Brecht · William Butler Yeats · Eugène Ionesco ·  Pär Lagerkvist · Jean-Paul Sartre · Jean Genet · Samuel Beckett · Dario Fo · Arthur Miller · Edward Albee ·  Tennessee Williams · Harold Pinter · Arnold Wesker · Edward Bond · Sławomir Mrożek · Fernando Arrabal · Bernard-Marie Koltès · Lars Norén · Staffan Göthe · Athol Fugard · Gao Xingjian · Elfriede Jelinek · Sarah Kane · Jon Fosse
Relaterade artiklar: Scenografer · Pjäser/Teaterstycken
v  r
Nobelpristagare i litteratur
1901–1925
Prudhomme (1901) · Mommsen (1902) · Bjørnson (1903) · F. Mistral, Echegaray (1904) · Sienkiewicz (1905) · Carducci (1906) · Kipling (1907) · Eucken (1908) · Lagerlöf (1909) · Heyse (1910) · Maeterlinck (1911) · Hauptmann (1912) · Tagore (1913) · Inget pris utdelades 1914. · Rolland (1915) · von Heidenstam (1916) · Gjellerup, Pontoppidan (1917) · Inget pris utdelades 1918. · Spitteler (1919) · Hamsun (1920) · France (1921) · Benavente (1922) · Yeats (1923) · Reymont (1924) · Shaw (1925)
1926–1950
Deledda (1926) · Bergson (1927) · Undset (1928) · Mann (1929) · Lewis (1930) · Karlfeldt (1931) · Galsworthy (1932) · Bunin (1933) · Pirandello (1934) · Inget pris utdelades 1935. · O’Neill (1936) · du Gard (1937) · Buck (1938) · Sillanpää (1939) · Inga priser utdelades 1940–1943. · Jensen (1944) · G. Mistral (1945) · Hesse (1946) · Gide (1947) · Eliot (1948) · Faulkner (1949) · Russell (1950)
1951–1975
Lagerkvist (1951) · Mauriac (1952) · Churchill (1953) · Hemingway (1954) · Laxness (1955) · Jiménez (1956) · Camus (1957) · Pasternak (1958) · Quasimodo (1959) · Perse (1960) · Andrić (1961) · Steinbeck (1962) · Seferis (1963) · Sartre (1964) · Sjolochov (1965) · Agnon, Sachs (1966) · Asturias (1967) · Kawabata (1968) · Beckett (1969) · Solzjenitsyn (1970) · Neruda (1971) · Böll (1972) · White (1973) · Johnson, Martinson (1974) · Montale (1975)
1976–2000
Bellow (1976) · Aleixandre (1977) · Singer (1978) · Elytis (1979) · Miłosz (1980) · Canetti (1981) · García Márquez (1982) · Golding (1983) · Seifert (1984) · Simon (1985) · Soyinka (1986) · Brodsky (1987) · Mahfouz (1988) · Cela (1989) · Paz (1990) · Gordimer (1991) · Walcott (1992) · Morrison (1993) · Oe (1994) · Heaney (1995) · Szymborska (1996) · Fo (1997) · Saramago (1998) · Grass (1999) · Gao (2000)
Från 2001
Naipaul (2001) · Kertész (2002) · Coetzee (2003) · Jelinek (2004) · Pinter (2005) · Pamuk (2006) · Lessing (2007) · Le Clézio (2008) · Müller (2009) · Vargas Llosa (2010) · Tranströmer (2011) · Mo Yan (2012) · Munro (2013) · Modiano (2014) · Aleksijevitj (2015) · Dylan (2016) · Ishiguro (2017) · Tokarczuk (2018) · Handke (2019) · Glück (2020) · Gurnah (2021) · Ernaux (2022) · Fosse (2023)
v  r
Mottagare av Sonningpriset
1950Winston Churchill · 1959Albert Schweitzer · 1960Bertrand Russell · 1961Niels Bohr · 1962Alvar Aalto · 1963Karl Barth · 1964Dominique Pire · 1965Richard von Coudenhove-Kalergi · 1966Laurence Olivier · 1967W.A. Visser 't Hooft · 1968Arthur Koestler · 1969Halldór Laxness · 1970Max  Tau · 1971Danilo Dolci · 1973Karl Popper · 1975Hannah Arendt · 1977Arne Næss · 1979Herman Gmeiner · 1981: Dario Fo · 1983Simone de Beauvoir · 1985William Heinesen · 1987Jürgen Habermas · 1989Ingmar Bergman · 1991Václav Havel · 1994Krzysztof Kieślowski · 1996Günter Grass · 1998Jørn Utzon · 2000Eugenio Barba · 2002Mary Robinson · 2004Mona Hatoum · 2006Ágnes Heller · 2008Renzo Piano · 2010Hans Magnus Enzensberger · 2012Orhan Pamuk · 2014Michael Haneke · 2018Lars von Trier · 2021Svetlana Aleksijevitj
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 89786165LCCN: n78093367ISNI: 0000 0001 2282 8165GND: 118534114Libris XL: jgvxxzx24r4g52x Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 026867729BNF: cb119029882 (data)BIBSYS: 90082708MusicBrainz: 91cd8e8f-550d-4be3-87e0-2bceb7f6c691NLA: 35691444NDL: 001185751NKC: js20020325013ICCU: CFIV021304BNE: XX1044272CiNii: DA02618004CANTIC: a10085671