Dave Grohl
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Dave Grohl | |
 Dave Grohl på scen, juni 2018. | |
| Födelsenamn | David Eric Grohl |
|---|---|
| Pseudonym(er) | Davy Grolton, Dale Nixon, Late!, Dr. G |
| Född | 14 januari 1969 (55 år) Warren, Ohio, USA |
| Bakgrund | Springfield, Virginia, USA |
| Maka | Jennifer Leigh Youngblood (1994–1997) Jordyn Blum (2003–) |
| Genrer | Alternativ rock, grunge, postgrunge, heavy metal, hårdrock, hardcore |
| Roll | Musiker, sångare-låtskrivare, regissör |
| Instrument | Trummor, slagverk, sång, gitarr, basgitarr, piano |
| År som aktiv | 1986 – |
| Skivbolag | DGC, Geffen, RCA, Capitol, Dischord |
| Relaterade artister | Nirvana, Foo Fighters, Queens of the Stone Age, Them Crooked Vultures, Scream, Probot, Tom Petty, Tenacious D, Killing Joke, Ghost, Cage the Elephant, Juliette and the Licks |
Utmärkelser | |
David Eric "Dave" Grohl,[1] född 14 januari 1969[1] i Warren, Ohio,[1] är en amerikansk musiker, sångare och låtskrivare. Han är både känd för sin tid som trummis i grungebandet Nirvana[1] och för att han sedan 1995 är frontman och drivande i bandet Foo Fighters.[1] Grohl är gift med Jordyn Blum.[1]
Biografi
Grohl växte upp i Springfield, Virginia[2] där han spelade trummor i diverse punkband i Washington DC-området. Han hoppade sedan av skolan för att spela i bandet Scream.[3]
1990 splittrades Scream, och när Grohl berättade för sin vän Buzz Osbourne om detta nämnde Buzz att (det då okända) bandet Nirvana letade efter ny trummis och att Kurt Cobain och Krist Novoselic hade sett Scream spela i Seattle och sagt "Tänk om vi hade en sådan trummis". Dave ringde upp Kurt och bestämde tid för honom att provspela för Kurt och Krist i Seattle, efter provspelningen blev Grohl medlem i Nirvana.[4]
Dave Grohl var den sjätte och sista trummisen i Nirvana. Han blev under tiden som trummis i Nirvana känd som en hårtslående och följsam trummis. Efter Nirvanas splittring i samband med Kurt Cobains död i april 1994, var Grohl osäker på vart han skulle ta vägen så han startade året därpå ett soloprojekt, Foo Fighters. På de två första skivorna (Foo Fighters och The Colour and the Shape) spelade Grohl i stort sett alla instrument själv. Vid tredje albumet hade Foo Fighters vuxit så pass mycket att de dåvarande "bandmedlemmarna" blev inskrivna som medlemmar, inte bara i studion. Under åren har Foo Fighters vuxit och tilldelats flera Grammy Awards.
Dave Grohl har dessutom gjort en lång rad av sidoprojekt och gästspelningar, bland annat sjunger och spelar han trummor på låten "Goodbye to Lament" från Tony Iommis soloplatta Iommi från 2000. Han medverkade även som trummis på Queens of the Stone Ages album Songs for the Deaf samt på den efterföljande turnén. En annan uppmärksammad skapelse är heavy metal-konstellationen Probot där Grohl samlade sina favoritsångare och idoler från metal-världen, och tillsammans med dem spelade han in en skiva där han själv spelade i stort sett alla instrument själv.
Dave Grohl var också med och hyllade Joe Strummer efter hans bortgång genom att tillsammans med Bruce Springsteen, Steven Van Zandt och Elvis Costello med flera framföra "London Calling" under 2003 års Grammygala.[5] År 2006 spelade han trummor på Juliette and the Licks album Four on the Floor.
Grohl medverkar på Tenacious D:s skivor där han spelar trummor och spelade även karaktären Satan i filmen Tenacious D: Världens bästa rockband.
Grohl spelar trummor på "Running With The Wolves" som är en låt av The Prodigy.
Grohl spelar huvudsakligen på en Gibson DG-335.[6]
Han medverkade på låten "Watch This" på Slash självbetitlade album från 2010.
Dave Grohl är även initiativtagare till filmen om musikstudion Sound City, därifrån har han även köpt mixerbordet, "Neve". Av denna film skapades sedan albumet Real to Reel med många av musikerna som tidigare spelat in i studion, bland andra Nine Inch Nails, Rick Springfield, Dio och Neil Young.
Grohl bröt benet under en konsert på Ullevi i Göteborg när han ramlade av scenen. Grohl meddelade publiken att han hade brutit benet innan han försvann från scenen. Resten av bandet fortsatte spela ett antal covers medan Grohl fick behandling men sedan kom han tillbaka till scenen för att fortsätta konserten med ett omlindat ben. [7]
Diskografi
Nirvana
- 1991 – Nevermind
- 1992 – Incesticide
- 1993 – In Utero
- 1994 – MTV Unplugged in New York
- 1996 – From the Muddy Banks of the Wishkah
- 2002 – Nirvana
Foo Fighters
- 1995 – Foo Fighters
- 1997 – The Colour and the Shape
- 1999 – There Is Nothing Left to Lose
- 2002 – One by One
- 2005 – In Your Honor
- 2006 – Skin and Bones
- 2007 – Echoes, Silence, Patience & Grace
- 2009 – Greatest Hits
Queens of the Stone Age
Probot
Tenacious D
- 2001 – Tenacious D
- 2006 – The Pick of Destiny
- 2012 – Rize of the Fenix
Them Crooked Vultures
Källor
- ^ [a b c d e f] Dave Grohl på IMDb
- ^ Dave Grohl's childhood home
- ^ Loudersound: Punk, Reagan and Dave Grohl: The Story Behind Scream's No More Censorship
- ^ NME: Dave Grohl: “There was a dysfunction in Nirvana that a band like Foo Fighters doesn’t have”
- ^ Rolling Stone: 15 Great Grammy Tribute Performances
- ^ ”Dave Grohl's Gibson Guitars” (på engelska). Gibson. 9 augusti 2014. Arkiverad från originalet den 20 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150520161425/http://www2.gibson.com/News-Lifestyle/Features/en-us/Dave-Grohl-Gibson-Guitars.aspx. Läst 18 maj 2015.
- ^ ”Dave Grohl bröt benet – fortsatte konserten”. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article20957532.ab. Läst 13 juni 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Dave Grohl.Bilder & media- Dave Grohl på Myspace
- Dave Grohl på Internet Movie Database (engelska)
| ||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
