Demilitariserad zon

En demilitariserad zon (DMZ) är ett område där militära styrkor och installationer förbjudits genom nationellt beslut eller internationellt fördrag. Det ska inte gå att använda området som bas för ett militärt angrepp. Det finns dock inget som hindrar strider i området när väl ett krig brutit ut. När demilitariserade zoner upprättats enligt mellanstatliga fördrag, blir alltså den enskilda statens suveränitet över territoriet ifråga villkorad. I vilken omfattning varierar från fall till fall.

Enligt det första tilläggsprotokollet från 1977 till 1949 års Genèvekonvention om skydd för civilbefolkningen, är det möjligt att även efter ett krigsutbrott upprätta tillfälliga demilitariserade zoner där strider ännu inte äger rum. Även då är det nödvändigt med ömsesidiga överenskommelser. I samband med FN-insatser har sådana zoner upprättats bland annat i Kroatien 1992, runt Mostar i Bosnien och Hercegovina 1994 och i Kosovo 1999. Efter Kuwaitkrigets slut 1991 upprättade segrarmakterna USA, Storbritannien och Frankrike två flygförbudszoner i Irak: Över Kurdistan i norr och det shiamuslimska området i söder. Mot gränsen till Kuwait upprättades en helt demilitariserad zon.

Historiska zoner

  • I Parisfreden 1856 efter Krimkriget gjordes Svarta havet och dess kuster till en demilitariserad zon.
  • En demilitariserad zon på en kilometer på vardera sidan om gränsen existerade också mellan Norge och Sverige efter unionsupplösningen 1905 fram till 1993 då den avskaffades gemensamt av de två länderna.

Nutida zoner

Åland och Antarktis är två områden vars politiska och folkrättsliga status vilar på internationella fördrag.

Se även

Referenser