Ernest Courtot de Cissey
| Ernest Courtot de Cissey | |
 | |
| Född | 12 september 1810[1] eller 23 december 1810[2][3][4] Paris |
|---|---|
| Död | 15 juni 1882[2][3][5] Paris |
| Begravd | Père-Lachaise[6][7] |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | prytanée national militaire  |
| Sysselsättning | Politiker[8], officer, militär |
| Befattning | |
| Livstidssenator i franska senaten Ledamot av Frankrikes nationalförsamling Senator för tredje franska republiken[8] Frankrikes regeringschef (1874–1875) | |
| Politiskt parti | |
| Inget | |
| Maka | Marie-Anne Courtot de Cissey |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Ernest Louis Octave Courtot de Cissey, född 23 december 1810 och död 15 juni 1882, var en fransk militär.
Cissey tjänstgjorde fram till 1848 i Algeriet och deltog som souschef i generalstaben under Krimkriget. Han blev brigadgeneral 1854 och divisionsgeneral 1863, och förde under fransk-tyska kriget befälet över 1:a infanteridivisionen och blev fången vid Metz. Efter fredsslutet tog Cissey som chef för den nybildade 2:a armékåren av Versaillesarmén verksam del i bekämpandet av Pariskommunen. Han var krigsminister 1871-73 samt 1874-76 och genomförde under sin tid som sådan den franska arméns reorganisation. 1875 valdes han till senator på livstid och blev 1878 chef för 11:e armékåren i Nantes. Han avgick ur aktiv tjänst 1880.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Lund 1931
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.senat.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Ernest De Cissey, 8597, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Ernest Louis Octave Courtot de cissey, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Ernest Louis Octave Cissey.[källa från Wikidata]
- ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 115, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Domenico Gabrielli, Dictionnaire historique du Père-Lachaise, 2002, s. 102, ISBN 978-2-85917-346-3.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
