Ernst Torulf
| Ernst Torulf | |
 | |
| Född | 9 oktober 1872[1][2] Friggeråkers församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 30 november 1936[1] (64 år) Göteborg[3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Torsten Torulf, född 9 oktober 1872 i Friggeråkers församling i Skaraborgs län, död 30 november 1936 i Göteborg[4], var en svensk arkitekt som huvudsakligen var verksam i Göteborg. Han var bror till ingenjören Helge Torulf och farbror till författaren Gunnel Beckman och den fascistiska politikern Nora Torulf.
Biografi
Ernst Torulfs föräldrar var disponent Johan Nilsson och Helga Maria Nilsson, född Fagerström. Efter studenten vid Högre allmänna läroverket i Skara studerade han vid Chalmers tekniska institut i Göteborg 1888–1893 och vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm 1893–1896. Torulf var anställd på ritkontor 1896–1897, vid Eksjö stad 1897–1898 och vid Skara stad 1898–1899. Åren 1901–1903 var han verksam i Stockholm, men flyttade därefter tillbaka Göteborg. Åren 1906–1912 arbetade han i kompanjonskap med Ivar Tengbom i Stockholm varefter han drev egen verksamhet och kom att bidraga till göteborgsarkitekturens nya storhetstid. Han var medarbetare vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
Hans stil kan ofta uppfattas som tung och pompös, med sin förkärlek för släta murar och mörkt tegel.
Torulf har fått en gata - Ernst Torulfsgatan - uppkallad efter sig i Munkebäck i stadsdelen Kålltorp i östra Göteborg.
Verk (i urval)
- Vattentorn i Skara, 1898
- Vattentorn i Lidköping, 1899
- Skaraborgs läns sparbank, Järnvägsgatan 16, Skara, 1902–1905
- Göteborgs högskola, tillsammans med Erik Hahr, 1904–1907
- Borås rådhus, tillsammans med Tengbom, 1906–1910
- Klubbhus för Göteborgs golfklubb i Hovås, tillsammans med Tengbom, 1910[5]
- Renströmska badanstalten i Stampen, Göteborg, 1910[5]
- Trefaldighetskyrkan i Arvika, tillsammans med Tengbom, 1909–11
- Sparbanken, Storgatan 8, Halmstad, tillsammans med Tengbom, 1912–1914
- Vanföreanstalten i Göteborg, 1912
- Renströmska sjukhuset i Kålltorp, Göteborg, 1913.
- Gamla Badhuset i Åmål, 1913
- Varmbadhuset – nu musikskola – i Falkenberg, 1914
- Elverkets understation i Bagaregården, Göteborg, 1914[5]
- Villor i Lorensbergs villastad: Villa Lembke vid Högåsplatsen 4 (1915), Ågrenska villan vid Högåsplatsen 2 (1916) och Villa Smedmark vid Bengt Lidnersgatan 7 (1916) samt Villa Torulf vid Högåsplatsen 3 (1918)
- Västra Vallgatan 53, Varberg, 1917
- Frimurarlogens hus i Göteborg, ombyggnad 1918
- Latinläroverket (nuvarande Hvitfeldtska gymnasiet, Göteborg, 1919
- Caroline Wijks sjuksköterskehem i Vasastaden, Göteborg, 1919[5]
- Sparbanken, Järnvägstorget, Ulricehamn, 1921–1922
- Sparbanken, Storgatan 37, Falkenberg, 1921
- Naturhistoriska museet, 1923
- Centralposthuset, Göteborg, 1925
- Sparbanken, Storgatan 7–9, Falköping, 1926-1928.
- Rörbeckska huset, Falkenberg, 1929[6]
- Grand Hôtel, Falkenberg, 1930
- Säffle samrealskola, 1931
- Västgötabanans stationshus, Göteborg, 1932[5]
- Trollhättans högre allmänna läroverk, 1935
- Ögon- och öronpoliklinik, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 1936
Bilder av några verk
-
Trefaldighetskyrkan i Arvika -
Vattentornet i Skara -
Borås rådhus -
Göteborgs högskola (numera Göteborgs universitets huvudbyggnad) -
Renströmska sjukhuset i Göteborg -
Göteborgs Centralpost -
Lorensberg 11:2, Göteborg -
Sparbanken Ulricehamn -
Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg -
Västra Vallgatan 53, Varberg -
Gamla Badhuset i Åmål
Bilder & media
Källor
- KulturNav: Torulf, Ernst
- 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s. 187
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 82, 84, 95.
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 91, 239
Fotnoter
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Ernst Torulf.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
- ^ [a b c d e] Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 66, 75, 81, 96.
- ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Vidare läsning
- Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 208-219. Libris 12154213. ISBN 9789185581542
- Tepfers, Ira (1991). Universitetsbyggnaden i Vasaparken. Göteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Göteborg: Informationsavd., Univ. Libris 7637626. ISBN 91-7360-180-2
- Wærn, Simon: Arkitekten Ernst Torulf - Ett västsvenskt perspektiv på det tidiga 1900-talets svenska arkitektur, GU (2019) [1]
Externa länkar
- Torulf, Ernst Torsten i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
|
