Europaparlamentsvalet i Danmark 1989

Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet 1989
Område Antal mandat Valdagar	Danmark 16 15 juni 1989
Valmanskår Valdeltagande	3 923 549 46,17 %
Valsystem Valmetod Spärr	proportionellt valsystem d’Hondts metod ingen
Andra val Föregående val Nästkommande val	Europaparlamentsvalet 1984 Europaparlamentsvalet 1994

Europaparlamentsvalet i Danmark 1989 ägde rum torsdagen den 15 juni 1989. Drygt 3,9 miljoner personer var röstberättigade i valet om de sexton mandat som Danmark hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och d’Hondts metod, utan någon spärr för småpartier. d’Hondts metod användes dock på valalliansbasis, det vill säga mandaten fördelades först mellan valallianserna och därefter mellan partierna inom varje allians.

Valets vinnare var Socialdemokraterne, som ökade med fyra procentenheter och blev största parti. Det gav partiet fyra mandat, ett mer än i valet 1984. Även liberala Venstre ökade med runt fyra procentenheter och erhöll ett mandat mer än i föregående val. Partiet kom på tredje plats i det danska valet. På andra plats kom det euroskeptiska partiet Folkebevægelsen mod EU, som i stort sett behöll sitt väljarstöd. Valets största förlorare var Konservative Folkeparti, som tappade över sju procentenheter av sitt väljarstöd och två mandat jämfört med valet 1984.

I övrigt var förändringarna små i valet. Socialistisk Folkeparti och Centrum-Demokraterne låg på ungefär samma nivå som i det föregående valet; Centrum-Demokraterne erhöll dock ett nytt mandat. Inga andra partier klarade av att vinna tillräckligt många röster för att få mandat.

Valdeltagandet uppgick till 46,17 procent, en minskning med 6,06 procentenheter jämfört med valet 1984. Det var långt under genomsnittet för hela unionen och ett mycket lågt valdeltagande för att vara ett danskt val.^[1] Det var det lägsta valdeltagandet i hela unionen, med undantag för Storbritannien.

Valresultat

Se även

• Europaparlamentsvalet 1989

Referenser

Noter

v • r Val och folkomröstningar i Danmark Folketingsval i Danmark 1849 • 1852 • 1853 (februari) • 1853 (maj) • 1854 • 1855 • 1856 • 1858 • 1861 • 1864 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1869 • 1872 • 1873 • 1876 • 1879 • 1881 (maj) • 1881 (juli) • 1884 • 1887 • 1890 • 1892 • 1895 • 1898 • 1901 • 1903 • 1906 • 1909 • 1910 • 1913 • 1915 • 1918 • 1920 (april) • 1920 (juli) • 1920 (september) • 1924 • 1926 • 1929 • 1932 • 1935 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1950 • 1953 (april) • 1953 (september) • 1957 • 1960 • 1964 • 1966 • 1968 • 1971 • 1973 • 1975 • 1977 • 1979 • 1981 • 1984 • 1987 • 1988 • 1990 • 1994 • 1998 • 2001 • 2005 • 2007 • 2011 • 2015 • 2019 • 2022 Landstingsvalen 1849 • 1853 • 1855 • 1859 • 1863 • 1866 (juni) • 1866 (oktober) • 1870 • 1874 • 1878 • 1882 • 1886 • 1890 • 1894 • 1898 • 1902 • 1906 • 1910 • 1914 • 1915 • 1918 • 1920 (augusti) • 1920 (oktober) • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1939 • 1943 • 1945 • 1947 • 1951 • 1953 Europaparlamentsval 1979 • 1984 • 1989 • 1994 • 1999 • 2004 • 2009 • 2014 • 2019 Lokalval 2005 • 2009 • 2013 • 2017 Andra val Valet till konstituerande församlingen 1848 • Riksrådfolketingsvalet 1864 • 1865 Folkomröstningar Danska Västindien 1916 • 1920 • Grundlagen 1939 • Grundlagen och rösträttsåldern 1953 • Rösträttsåldern 1961 • Rösträttsåldern 1963 • Rösträttsåldern 1969 • Rösträttsåldern 1971 • EG-medlemskap 1972 • Rösträttsåldern 1978 • Europeiska enhetsakten 1986 • Maastrichtfördraget 1992 • Edinburghavtalet 1993 • Amsterdamfördraget 1998 • Euro 2000 • Tronföljden 2009 • Europeiska patentdomstolen 2014 • Rättsundantaget 2015 • Försvarsundantaget 2022 • Se även: Färöarna • Grönland

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.