Följetongsfilm

Följetongsfilm

Les Vampires, fransk följetongsfilm från 1915, ursprungligen visad i tio delar.


  • Betydelse – kapiteluppdelad filmberättelse på biograf
  • Bakgrund – tidigt 1900-tal
  • Exempel – 'Les Vampires, Blixt Gordon, Stålmannen
  • Olika ordföljetongsfilm eller filmföljetong
  • Relaterade begreppföljetong, såpopera

Följetongsfilm eller filmföljetong[1] (engelska: serial film eller movie serial) är en filmad berättelse som del för del (som delar av en följetong) visas på biograf. De olika avsnitten fungerar som kapitel i en skriven berättelse, och kapitelavslutningarna sammanfaller ofta med inledningen av en spännande sekvens i handlingen ("cliffhanger").

Följetongsfilmen var i början av 1900-talet,[2] före televisionens genombrott som underhållningsmedium, en vanlig form av biounderhållning.[3] De olika följetongsavsnitten, som ofta rörde olika typer av äventyrshistorier, var en del av en visning där en långfilm var huvudnumret och nyhetsfilmer fungerade som komplement.

Berättelseformatet efterliknade den tidigare följetongsberättelsen i tidningar och blev även vanligt i radio (se radioföljetong[4]). Exempel på berättelser och filmfigurer som blev kända via filmföljetonger var Blixt Gordon och Stålmannen, i båda fallen figurer som skapats som seriefigurer (i det senare fallet även tecknad på bioduken). Tidiga franska följetongsfilmer är Louis Feuillades Fantômas, Les Vampires och Judex.

I viss mån har såpoperan fortsatt följetongs(film)ens format in i televisionseran.[5] Under tiden före televisionens genombrott användes begreppet "filmföljetong" ibland som förringande benämning på en underhållande men lättviktig film i allmänhet.[6]

Senare betydelse

Filmföljetong kan under 2000-talet, när kapitelvisade långfilmer är ovanliga på bio, användas som synonym till filmserie, det vill säga en svit av långfilmer baserade på samma grundhistoria och rollfigurer.[7]

Referenser

  1. ^ Tapper, Michael (2011-01-01). Snuten i skymningslandet: svenska polisberättelser i roman och på film 1965-2010. Nordic Academic Press. sid. 41. ISBN 9789185509621. https://books.google.se/books?id=YM9iPj94SVMC&pg=PA41. Läst 22 augusti 2018 
  2. ^ Pehrson, Lennart (2015-03-31). Den nya tiden: Utvandringen till Amerika III. Albert Bonniers Förlag. sid. 258. ISBN 9789100150068. https://books.google.se/books?id=j6V3BgAAQBAJ&pg=PT258&lpg=PT258. Läst 22 augusti 2018 
  3. ^ Oscarsson, Mattias (13 maj 2011). ”Äventyret blir alltför familjevänligt”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2011-05-13/aventyret-blir-alltfor-familjevanligt. Läst 22 augusti 2018. 
  4. ^ ”radioföljetong”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/radiof%C3%B6ljetong. Läst 22 augusti 2018. 
  5. ^ ”följetong”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6ljetong. Läst 22 augusti 2018. 
  6. ^ ”573 (Ord och Bild / Femtionde årgången. 1941)”. Ord och Bild. https://runeberg.org/ordochbild/1941/0633.html. Läst 22 augusti 2018. 
  7. ^ ”Remakes en trend som bara blir större och större? - Popmani”. Popmani. 4 september 2015. http://popmani.se/remakes-en-trend-som-bara-blir-storre-och-storre/. Läst 22 augusti 2018. 
Auktoritetsdata
LCCN: sh85088076GND: 4181036-3