Försvaret av kinesiska muren

Försvaret av kinesiska muren
Del av Japanska invasionen av Manchuriet
Upptrappningen till Andra kinesisk-japanska kriget

Kinesiska muren vid Gubeikou där strider utkämpades under försvaret av Kinesiska muren.
Ägde rum 1 januari 1933 – 31 maj 1933
Plats Östra delen av kinesiska muren
Utfall Japan och Manchukuo segrar
Resultat Vapenvilan i Tanggu
Stridande
Republiken Kina Japan
Manchukuo
v • r
Andra kinesisk-japanska kriget
Större sammandrabbningar i fetstil
Började 1931-1937
Mukden - Manchuriet - (Jiangqiao - Nenjiangbron - Chinchow - Harbin) - Shanghai (1932) - Pacificeringen av Manchukuo - Rehe - Kinesiska muren - Inre Mongoliet - (Suiyuan)
Började 1937–1939
Marco Polo-bron - Beiping-Tianjin - Chahar - Shanghai (1937) (Sihangmagasinet) - Beiping-Hankou-järnvägen - Tianjin-Pukou-järnvägen - Taiyuan - (Pingxingguan) - Xinkou - Nanjing - Xuzhou - Taierzhuang - N.-Ö.Henan - (Lanfeng) - Amoy - Chongqing - Wuhan - (Wanjialing) - Canton - (Hainan) - Nanchang - (Xiushuifloden) - Suixian-Zaoyang - (Swatow) - Changsha I - S.Guangxi - (Kunlunpasset) - Vinteroffensiven - (Västra Suiyuan) - (Wuyuan)
Började 1940–1942
Zaoyang-Yichang - Hundra regementen - N. Vietnam - C. Hupei - S.Henan - W. Hopei - Shanggao - S.Shanxi - Changsha II - Changsha III - Yunnan-Burma-vägen - (Toungoo) - (Yenangyaung) - Zhejiang-Jiangxi - Sichuaninvasionen
Började 1943–1945
W.Hubei - N.Burma-V.Yunnan - Changde - Ichi-Go - C.Henan - Changsha IIII - (Hengyang) - Guilin-Liuzhou - V.Henan-N.Hubei - V.Hunan - Guangxi II

Försvaret av kinesiska muren eller Operation Nekka var en serie slag längs kinesiska muren i början av 1933 som en del av japanska invasionen av Manchuriet och även var en del i upptrappningen till Andra kinesisk-japanska kriget[1]

Japan ville skaffa sig en buffertzon genom att erövra provinsen Jehol (Rehe 热河). 1 januari 1933[2] anföll Japan kinesiska murens östra slut vid Shanhaiguan som var besegrad 3 januari. 21 februari attackerades sedan Jehol. Under våren stod sedan flera slag längs den kinesiska muren och i mittan av maj hade de japanska styrkorna kontroll över alla viktiga delar av kinesiska muren i Hebei.[3]

31 maj 1933 skrevs vapenvilan i Tanggu som resulterade i en demilitariserad zon mellan Peking och kinesiska muren.[2]

Referenser

Noter

  1. ^ Hägerdal, Hans (2012). ”Nanjingdecenniet”. Kinas ledare : 1912-2012. Historiska Media. sid. 129. ISBN 9789186297411. https://www.adlibris.com/se/bok/kinas-ledare-1912-2012-9789186297411  Arkiverad 20 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Coble, Parks M. (2015). ”CHIAN KAI-SHEK AND THE POLICY OF NONRESISTANCE” (på engelska). China's War Reporters: The Legacy of Resistance against Japan. Harvard University Press. ISBN 0674967674. https://books.google.se/books?id=J1rIBgAAQBAJ&lpg=PP1&dq=China's%20War%20Reporters%20Parks%20M.%20Coble&hl=sv&pg=PT17#v=onepage&q&f=false 
  3. ^ ”First Battle of Hebei” (på engelska). Lava Development. http://ww2db.com/battle_spec.php?battle_id=169. Läst 1 april 2016. 

Tryckta källor

  • Hägerdal, Hans (2012). Kinas ledare : 1912-2012. Historiska Media. ISBN 9789186297411. https://www.adlibris.com/se/bok/kinas-ledare-1912-2012-9789186297411  Arkiverad 20 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  • Coble, Parks M. (2015) (på engelska). China's War Reporters: The Legacy of Resistance against Japan. Harvard University Press. ISBN 0674967674. http://www.amazon.com/Chinas-War-Reporters-Resistance-against/dp/0674967674