Fräkensläktet

Fräken
Jättefräken
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Ormbunksväxter Pteridophyta
Klass	Fräkenväxter Equisetopsida
Ordning	Fräkenordningen Equisetales
Familj	Fräkenväxter Equisetaceae
Släkte	Fräken Equisetum
Vetenskapligt namn
§ Equisetum
Auktor	Linné
Arter
Goliatfräken (E. giganteum) Jättefräken (E. telmateia) Kärrfräken (E. palustre) Sjöfräken (E. fluviatile) Skavfräken (E. hyemale) Skogsfräken (E. sylvaticum) Smalfräken (E. variegatum) Strandfräken (E. ×litorale) Trådfräken (E. scirpoides) Åkerfräken (E. arvense) Ängsfräken (E. pratense)

Fräkensläktet (Equisetum)^[1][2] är ett växtsläkte som består av 15–20 nu levande fleråriga kryptogama arter som förekommer i både tempererat och tropiskt klimat. Fräknar ingår i familjen fräkenväxter.^[1]

Utseende och ekologi

De arter som växer i tempererade områden är oftast örtartade och vissnar ner under vintern medan tropiska arter (samt skavfräken, E. hyemale) är städsegröna. Vanligen blir fräkenväxter mellan 0,2 och 1,5 meter höga men jättefräken (E. telmateia) kan undantagsvis bli 2,5 meter och de tropiska arterna goliatfräken (E. giganteum) och E. myriochaetum kan bli 5 respektive 8 meter höga. Arterna är ganska lika varandra och lätta att känna igen. De har en ovanjordisk örtstam, som är en stjälk med ett stort antal leder, och vid varje led en krets av fjällika blad, hopvuxna med sin bas till en ringformig tuta men med fria spetsar. Under jorden löper en långsträckt jordstam. I stjälkens topp sitter en kottelik bildning (strobilus, plural strobili), det så kallade sporaxet, bildat av ett särskilt slags blad som till formen är sköldlika med ett centralt skaft och med sporgömmena fästade på den mot axeln vända sidan. (Dessa sporgömbärande blad har en viss likhet med idegranens ståndare.) Strobili kan sitta i toppen på de vanliga skotten (som hos E. sylvaticum) eller på särskilda vårskott som saknar klorofyll (som hos E. arvense).

Systematik

Detta släkte är det enda i familjen Equisetaceae, som i sin tur är enda familjen i ordningen Equisetales och i klassen Equisetopsida, vilken numera oftast placeras i divisionen Ormbunksväxter Pteridophyta, eftersom nyare analyser på molekylnivå visar att fräkenväxterna är släkt med ordningen Marattiales. Tidigare räknades fräkenväxterna däremot som en egen division: Equistetophyta, Arthrophyta eller Sphenophyta. Alla dessa högre grupperingar kallas på svenska för fräkenväxter. Fossil visar att det har funnits andra klasser och ordningar av fräkenväxter, framför allt under den geologiska perioden karbon. Till familjen räknas även ett antal släkten, som levde under devon- och karbonperioderna, och varav endast finns kvar mer eller mindre ofullständiga fossil; som till exempel Calamites och andra släkten, som utgjorde en del av den tidens trädvegetation.

Bildgalleri

• 
  Sjöfräken, skott utan sidogrenar.
• 
  Strobilus hos åkerfräken
• 
  Strobilus hos skogsfräken
• 
• 
  Equisetum telmateia
• 
  Förstoring av ett equisetumstrå
  De större skaldelarna är 1 mm; finindelningen ¹/₂₀ mm
• 
  Skavfräken
  Equisetum hyemale
• 
  Equisetum ramosissimum
• 
  Gotlandsfräken
  Hybriden Equisetum × moorei Newman

Dottertaxa till Fräkensläktet, i alfabetisk ordning^[1]

Etymologi

Equi-setum betyder häst-hår, hästsvans^[3]. Namnet fräken kommer enligt Svenska Akademiens ordbok troligen av samma ord som fräkne (hudprick) och syftande på det brunspräckliga utseendet av särskilt de stjälkar som bär sporax (strobili)

Källor

Externa länkar

• Den virtuella floran - Fräken
• Den virtuella floran - Fräkenväxter

• Wikimedia Commons har media som rör Fräkenväxter.
  Bilder & media

• Wikispecies har information om Fräkenväxter.
  Artförteckning

• Wikimedia Commons har media som rör Fräkensläktet.
  Bilder & media