Fristaten Mecklenburg-Strelitz

Freistaat Mecklenburg-Strelitz (Tyska)

←

1918–1933

→

Flagga

Vapen

Fristaten Mecklenburg-Strelitz' läge i Tyskland, 1925.

Huvudstad

Neustrelitz

Statsskick

Republik

Bildades

1918

– bildades genom

Tyska revolutionen

– bildades ur

Storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz

Upphörde

1933

– uppgick i

Mecklenburg

Areal

2 930 km²

Folkmängd
– befolkningstäthet

106 394 (1919)
36 inv/km²

Valuta

Riksmark

Idag del av

Mecklenburg-Vorpommern

Fristaten Mecklenburg-Strelitz (tyska: Freistaat Mecklenburg-Strelitz) var en stat i Weimarrepubliken och den bildades efter den tyska revolutionen 1918 då storhertigen av Mecklenburg-Strelitz hade förlorat sin tron. Staten existerade fram till det att nazistpartiet kom till makten och slog ihop den med Mecklenburg-Schwerin för att på så sätt bilda staten Mecklenburg.

Historia

Storhertig Adolf Fredrik V av Mecklenburg-Strelitz dog 1914, hans son Adolf Fredrik VI, född 1882, begick självmord den 24 februari 1918, och regeringen övertogs då av regerande storhertigen i Mecklenburg-Schwerin, Fredrik Frans IV, i avvaktan på tronföljdens definitiva reglering och de båda storhertigdömenas förening (representanten för ättens i Ryssland naturaliserade yngre gren, hertig Karl Mikael, väntades avsäga sig sina tronanspråk).

Emellertid kom tyska revolutionen i november 1918 emellan. I båda storhertigdömena utropades republik, och Fredrik Frans avsade sig den 14 november sina tronanspråk. Författningsgivande församlingar inkallades i båda länderna var för sig och antog nya författningar, varvid föreningstanken sköts åt sidan. I båda de nya republikerna vidtog ett genomgripande reformarbete i fråga om sociala förhållanden, förvaltning m.m. Den gamla ständerförfattningen avskaffades, lokalförvaltningen i stad och på land nyorganiserades efter moderna grundsatser, nya förvaltningsdomstolar inrättades, den prästerliga uppsikten över skolväsendet avskaffades o.s.v. Vid valen till författningsgivande lantdagar erhöll i bägge länderna socialdemokraterna hälften av mandaten, men sedan fick i båda lantdagarna borgerlig (om än inbördes söndrad) majoritet.