Götaland

För fartyget, se M/S Götaland.
Uppslagsordet ”Göta rike” leder hit. För andra betydelser, se Göta rike (olika betydelser).
Sverigekarta med Götaland markerat.
Den grova linjen norr därom markerar gränsen mellan Svealand och Norrland.
Landskapen i Götaland.
Mörkare grönt markerar expansionen 1645–1719.

Götaland (latin: Gothia) är den sydligaste av Sveriges tre landsdelar, och består av landskapen Blekinge, Bohuslän, Dalsland, Halland, Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Gotland och Öland.

Götaland har en areal på 87 712 kvadratkilometer. Invånarantalet är 4 995 764 (2021[1]).

Landsdelarna Götaland, Svealand och Norrland saknar officiell eller administrativ betydelse, men begreppen används vardagligt som i väderleksrapporter och i idrottsliga sammanhang, till exempel Division 2 Östra Götaland i fotboll för herrar. Götaland ingår även i namnet på ett av Sveriges län: Västra Götalands län, bildat 1998.

Historik

Ordet Götaland betyder ursprungligen "götarnas land", varmed åsyftades en av de två huvudstammarna som ansågs ha gett upphov till Sverige (den andra var svearna). Äldsta belägget härrör från 1384 Gøthalandom,[2][förtydliga] och området kallas i äldre källor främst "sunnanskog" eller "utanskog" mot benämningen "nordanskog" om Svealand.[3] I Kristofers landslag från 1400-talet hävdas att Sverige i forna tider hade bildats som en förening ”av svea och göta land”, det vill säga av svearnas och götarnas land.[4] Då förefaller Götaland ha avsett Småland, Öland, Östergötland, Västergötland, Dalsland (förr Dal) och Värmland. Det skogiga och kuperade området Kolmården–Tiveden utgjorde gränsland mellan Svealand och Götaland, eller landet nordanskogs och landet sunnanskogs.[5] Göta rike användes som en synonym.[6]

Blekinge, Bohuslän, Gotland, Halland och Skåne kom till följd av Sveriges stormaktstida expansion att, fastän historiskt oegentligt, räknas till Götaland. Till den kulturhistoriska regionen Skåneland räknas Skåne, Halland och Blekinge samt danska Bornholm.[7][8]

Värmlands län kom 1815 att överföras från Göta hovrätt till Svea hovrätt. Sedan dess har Värmland räknats till Svealand.[9]

Se även

Källor

  1. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022. 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ Nordisk familjebok (1909): Götaland
  5. ^ Nationalencyklopedins artikel Götaland
  6. ^ Götaland i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  7. ^ Svenska Akademiens ordbok: Skåneland
  8. ^ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skånelandskapen
  9. ^ Nationalencyklopedins artikel Värmland (kortversion), läst 23 juli 2010 Arkiverad 14 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Götaland.
    Bilder & media
v  r
Sveriges indelning
Administrativ
indelning
21 län · 21 regioner · 6 föreslagna regionbildningar · 6 sjukvårdsregioner · 290 kommuner · 2 523 distrikt · 6 004 valdistrikt · 29 valkretsar
Historiskt: 25 landskap · landsting · småkungariken · folkland · små land · socknar · härader · fjärdingar · skatar · städer (lista) · rotar · köpingskommuner (lista) · 13 municipalköpingar · 363 municipalsamhällen (lista) · landskommuner
Sveriges riksvapen
Geografiska
regioner
Norrland · Svealand · Götaland · Historiskt: Österland
Informella regioner
Statistik
1 940 tätorter (lista) · huvudorter (291 centralorter och 21 residensstäder) · förorter · 2 876 småorter (listor) · demografiska statistikområden (DeSO) · 10 kommungrupper · kranskommuner · 82 lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) · Historiskt: 70 Arbetsmarknadsregioner (A-regioner)
3 NUTS nivå 1-områden · 8 NUTS 2 · 21 NUTS 3 (riksområden)
Adresser,
orter,
fastigheter
och tomter
Stadskontor
tomter/fastigheter/jord/mark · servitut · samfälligheter
Historiskt: församlingar · byar · bruksorter (lista) · rotar · tegar
Myndigheter
polisregion · Historiskt: polisdistrikt (dvs län) · länsmansdistrikt · landsfiskalsdistrikt
skatteregioner · skattekontor · Historiskt: jordebokssocken · rotar · tegar
Sex regioner · Historiskt: Vägverkets sju regioner · Banverkets fem regioner
19 prognosdistrikt
F.d. statskyrka
Svenska kyrkan · 13 stift · 130 kontrakt · pastorat · 1 439 församlingar