George Porter

George Porter Nobelpristagare i kemi 1967
Född6 december 1920[1][2][3]
Stainforth[4][5][6], Storbritannien
Död31 augusti 2002[3][7][8] (81 år)
Canterbury[9][10]
Medborgare iStorbritannien[11][2][12]
Utbildad vidUniversity of Leeds, kandidatexamen
Emmanuel College
Universitetet i Cambridge
Trinity Academy
SysselsättningKemist[12], politiker[13], universitetslärare
Befattning
Ordförande för Royal Society (1985–1990)
Ledamot av Brittiska överhuset (1990–2002)
ArbetsgivareUniversity of Sheffield
Imperial College London
University College London
Universitetet i Cambridge
MakaStella Jean Brooke
(g. 1949–)[14]
BarnHon. John Brooke Porter (f. 1952)[15]
Hon. Andrew Christopher George Porter (f. 1955)[15]
FöräldrarJohn Smith Porter[15]
Alice Ann Roebuck[15]
Utmärkelser
Faraday Lectureship Prize (1950)
Corday-Morgan Prize (1955)[16]
Tilden Prize (1958)[17]
Fellow of the Royal Society (1960)
Remsen Award (1962)[18]
Nobelpriset i kemi (1967)[19][20]
Liversidge-priset (1969)[21]
Davymedaljen (1971)[22]
Kalingapriset (1976)[23]
Royal Society Bakerian Medal (1977)
Rumfordmedaljen (1978)[24]
Longstaff Prize (1981)[25]
Ellison–Cliffe Lecture (1991)[26]
Michael Faraday-priset (1991)
Copleymedaljen (1992)[27]
Förtjänstorden
Knight Bachelor
Melchett-medaljen
Redigera Wikidata

George Porter, Baron Porter of Luddenham, född 6 december 1920 i Stainforth, South Yorkshire, död 31 augusti 2002 i Canterbury, Kent, var en brittisk fotokemist.

År 1967 erhöll Porter Nobelpriset i kemi tillsammans med Ronald George Wreyford Norrish och Manfred Eigen.[28]

Biografi

Porter fick ett stipendium för att studera vid University of Leeds, där han erhöll en kandidatexamen i kemi. Därefter tjänstgjorde han i flottan under andra världskriget. Porter fortsatte sedan sin utbildning genom att forska i Cambridge under Norrish, där han inledde det arbete som skulle leda till att båda fick Nobelpriset.

Hans utveckling av den experimentella metoden blixtfotolys, som används för att få information om kortlivade species, gjorde att han kunde visa att fria radikaler existerade. Senare använde han blixtfotolys för att studera detaljer i ljusreaktionen i fotosyntesen, särskilt med tanke på tillämpningar för en framtida vätgasekonomi, som han var en stark förespråkare för.

Porter blev Fullerian Professor of Chemistry och ledare för Royal Institution 1966. Han fick Nobelpriset i kemi 1967 tillsammans med Manfred Eigen och Ronald George Wreyford Norrish. Porter var ordförande för Royal Society 1985–1990, efter att ha varit medlem sedan 1960. Han erhöll Davymedaljen 1971, Rumfordmedaljen 1978 och Copleymedaljen 1992. Han blev Knight Bachelor 1972 och adlades som Baron Porter of Luddenham, of Luddenham in the County of Kent 1990.

Porter bidrog också till att sprida populärvetenskap. Han blev ordförande för British Association 1985 och var den första ordföranden för Committee on the Public Understanding of Science (COPUS, "Kommittén för allmänhetens förståelse av naturvetenskap"). Han höll Romanesföreläsningen "Science and the human purpose" 1978 vid University of Oxford, och 1988 höll han Dimblebyföreläsningen "Knowledge itself is power". Från 1990 till 1993 höll han Greshamföreläsningarna i astronomi.

Porter hade hedersuppdraget som universitetskansler vid University of Leicester mellan 1984 och 1995. Universitetets kemibyggnad uppkallades efter honom 2001.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Портер Джордж”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Prof Lord Porter of Luddenham, OM (på engelska), The Daily Telegraph, 2 september 2002, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, George Porter, Baron Porter of Luddenham, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, library.doncaster.gov.uk .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, trove.nla.gov.au .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.stainforthtowncouncil.gov.uk .[källa från Wikidata]
  7. ^ Brockhaus Enzyklopädie, George Porter, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, George Porter.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sir George Porter, Baron Porter of Luddenham, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ George Porter: a peer among scientists, vol. 9, 2, Comptes Rendus Chimie, februari 2006, s. 180-187, 10.1016/J.CRCI.2005.05.020, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ BoxRec, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  14. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, acsmaryland.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1967, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
  20. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  22. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.unesco.org .[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
  26. ^ läs online, www.chemistryviews.org .[källa från Wikidata]
  27. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  28. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör George Porter.
    Bilder & media
  • Nobelprize.org, Nobelpriset i kemi 1967
  • Nobelprize.org, George Porter - biografi
v  r
Nobelpristagare i kemi
1901–1925
van ’t Hoff (1901) · Fischer (1902) · Arrhenius (1903) · Ramsay (1904) · von Baeyer (1905) · Moissan (1906) · Buchner (1907) · Rutherford (1908) · Ostwald (1909) · Wallach (1910) · Curie (1911) · Grignard, Sabatier (1912) · Werner (1913) · Richards (1914) · Willstätter (1915) · Inga priser udelades 1916–1917. · Haber (1918) · Inget pris utdelades 1919. · Nernst (1920) · Soddy (1921) · Aston (1922) · Pregl (1923) · Inget pris utdelades 1924. · Zsigmondy (1925)
1926–1950
Svedberg (1926) · Wieland (1927) · Windaus (1928) · Harden, von Euler-Chelpin (1929) · Fischer (1930) · Bosch, Bergius (1931) · Langmuir (1932) · Inget pris utdelades 1933. · Urey (1934) · Joliot, Joliot-Curie (1935) · Debye (1936) · Haworth, Karrer (1937) · Kuhn (1938) · Butenandt, Ruzicka (1939) · Inga priser udelades 1940–1942. · de Hevesy (1943) · Hahn (1944) · Virtanen (1945) · Sumner, Northrop, Stanley (1946) · Robinson (1947) · Tiselius (1948) · Giauque (1949) · Diels, Alder (1950)
1951–1975
McMillan, Seaborg (1951) · Martin, Synge (1952) · Staudinger (1953) · Pauling (1954) · du Vigneaud (1955) · Hinshelwood, Semjonov (1956) · Todd (1957) · Sanger (1958) · Heyrovsky (1959) · Libby (1960) · Calvin (1961) · Perutz, Kendrew (1962) · Ziegler, Natta (1963) · Hodgkin (1964) · Woodward (1965) · Mulliken (1966) · Eigen, Norrish, Porter (1967) · Onsager (1968) · Barton, Hassel (1969) · Leloir (1970) · Herzberg (1971) · Anfinsen, Moore, Stein (1972) · Fischer, Wilkinson (1973) · Flory (1974) · Cornforth, Prelog (1975)
1976–2000
Lipscomb (1976) · Prigogine (1977) · Mitchell (1978) · Brown, Wittig (1979) · Berg, Gilbert, Sanger (1980) · Fukui, Hoffmann (1981) · Klug (1982) · Taube (1983) · Merrifield (1984) · Hauptman, Karle (1985) · Herschbach, Lee, Polanyi (1986) · Cram, Lehn, Pedersen (1987) · Deisenhofer, Huber, Michel (1988) · Altman, Cech (1989) · Corey (1990) · Ernst (1991) · Marcus (1992) · Mullis, Smith (1993) · Olah (1994) · Crutzen, Molina, Rowland (1995) · Curl, Kroto, Smalley (1996) · Boyer, Walker, Skou (1997) · Kohn, Pople (1998) · Zewali (1999) · Heeger, MacDiarmid, Shirakawa (2000)
Från 2001
Knowles, Noyori, Sharpless (2001) · Fenn, Tanaka, Wüthrich (2002) · Agre, MacKinnon (2003) · Ciechanover, Hershko, Rose (2004) · Chauvin, Grubbs, Schrock (2005) · Kornberg (2006) · Ertl (2007) · Shimomura, Chalfie, Tsien (2008) · Ramakrishnan, Steitz, Yonath (2009) · Heck, Negishi, Suzuki (2010) · Shechtman (2011) · Kobilka, Lefkowitz (2012) · Karplus, Levitt, Wershel (2013) · Betzig, Hell, Moerner (2014) · Lindahl, Modrich, Sancar (2015) · Sauvage, Stoddart, Feringa (2016) · Dubochet, Frank, Henderson (2017) · Arnold, Smith, Winter (2018) · Goodenough, Whittingham, Yoshino (2019) · Charpentier, Doudna (2020) · List, MacMillan (2021) · Bertozzi, Meldal, Sharpless (2022) · Brus, Bawendi, Ekimov (2023)
v  r
Copleymedaljörer 1951–2000
David Keilin (1951) · Paul Dirac (1952) · Albert Kluyver (1953) · E.T. Whittaker (1954) · Ronald Fisher (1955) · Patrick M.S. Blackett (1956) · Howard Florey (1957) · John Edensor Littlewood (1958) · Frank Macfarlane Burnet (1959) · Harold Jeffreys (1960) · Hans Adolf Krebs (1961) · Cyril Norman Hinshelwood (1962) · Paul Fildes (1963) · Sydney Chapman (1964) · Alan Lloyd Hodgkin (1965) · William Lawrence Bragg (1966) · Bernard Katz (1967) · Tadeus Reichstein (1968) · Peter Medawar (1969) · Alexander R. Todd (1970) · Norman Pirie (1971) · Nevill Francis Mott (1972) · Andrew Huxley (1973) · W. V. D. Hodge (1974) · Francis Crick (1975) · Dorothy Hodgkin (1976) · Frederick Sanger (1977) · Robert Burns Woodward (1978) · Max Perutz (1979) · Derek Barton (1980) · Peter D. Mitchell (1981) · John Cornforth (1982) · Rodney Robert Porter (1983) · Subramanyan Chandrasekhar (1984) · Aaron Klug (1985) · Rudolf Peierls (1986) · Robin Hill (1987) · Michael Atiyah (1988) · César Milstein (1989) · Abdus Salam (1990) · Sydney Brenner (1991) · George Porter (1992) · James Watson (1993) · Frederick Charles Frank (1994) · Frank Fenner (1995) · Alan Cottrell (1996) · Hugh Huxley (1997) · James Lighthill (1998) · John Maynard Smith (1999) · Alan R. Battersby (2000)
1731–1750 · 1751–1800 · 1801–1850 · 1851–1900 · 1901–1950 · 1951–2000 · 2001–idag
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 94485112LCCN: n50022856ISNI: 0000 0001 0999 365XGND: 133134261SUDOC: 079895808CANTIC: a10924711