Gullbergs härad
| Gullbergs härad | |
| Härad | |
 Vreta klosters kyrka | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Socknar | Björkebergs socken Flistads socken Ljungs socken Vreta klosters socken Stjärnorps socken |
 Gullbergs härads läge i Östergötland. | |
Gullbergs härad var ett härad i Östergötland. Gullbergs härad omfattade ett område nordväst om Linköping vid västra och norra stranden av Roxen, som idag hör till Linköpings kommun. Arealen mätte 301 km² före 1928, 280 efter, varav land 264 och befolkningen uppgick 1920 till 6 441 invånare.[1] Tingsställe var från 1599 till 1699 Vreta kloster (se nedan). Därefter och fram till 1918 var Sjögestad i Vreta klosters socken tingsställe. Från 1918 var Linköping häradets tingställe.
Namnet
Häradets namn skrevs 1353 "Gulbær hærædh". Förleden "Gul" kan uttydas "gul växtlighet, bördig mark". Namnet Gullberg har redan tidigare knutits till Gullbergshögen sydöst om orten Berg i Vreta klosters socken.
Geografi
Området består i söder av flack, uppodlad lerslätt, i de högre liggande områdena norr om den väst-östliga förkastningsbranten genom Östergötland härskar skogen. Inom häradet finns bland annat samhällena Ljungsbro och Berg.
Socknar
Fem socknar ingår i Gullbergs härad:
- Björkebergs socken
- Flistads socken (före 1887 även del i Bobergs härad)
- Ljungs socken (före 1890 även del i Bobergs härad)
- Vreta klosters socken
- Stjärnorps socken (före 1889 även del i Finspånga läns härad och före 1870 del i Åkerbo härad)
Före 1895 ingick även delar av Västerlösa socken i Gullbergs härad.
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter
Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
- 1720-1899 Gullbergs, Bobergs och Valkebo fögderi
- 1900-1917 Vifolka, Valkebo, Gullbergs fögderi
- 1918-1945 Motala fögderi
- 1946-1990 Linköpings fögderi dock Björkebergs socken mellan 1952 och 1967 till Mjölby fögderi.
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:
- 1680-1917 Gullbergs tingslag i
- 1680-1761 Bobergs, Gullbergs, Finspånga läns och Bråbo häraders domsaga
- 1762-1791 Bobergs och Gullbergs häraders domsaga
- 1792-1849 Bobergs, Gullbergs, Bråbo och Finspånga läns häraders domsaga
- 1850-1917 Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga
- 1918-1923 Valkebo och Gullbergs tingslag i Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga
- 1924-1970 Linköpings domsagas tingslag i Linköpings domsaga
- 1971- Linköpings tingsrätt och domsaga
Tidiga tingsplatser
Enligt ortnamnsforskaren Thorsten Andersson[2] föreligger följande tidiga tingsplatser i Gullbergs härad:
- A. Kända genom medeltida diplom:
- Gunnarstorp 1356
- Gullberg 1379-1466
- B. Kända enligt häradets domböcker:
- Vreta (kloster) 1599-1699 (till och med sommartinget 1699)
- Sjögestad, Vreta klosters socken 1699-
Äldsta tingsplatsen var Gullberg som gett namn åt häradet.[3] Gunnarstorp får betraktas som en mer tillfällig tingsplats.
Häradshövdingar
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid |
|---|---|---|
| 1680-1689 | Anders Westeman | 1652–1705 |
| 1689-1705 | Johan Aswer | 1654–1705 |
| 1705-1716 | Anders Fägerstierna | |
| 1716-1721 | Lars Sandberg | 1681–1721 |
| 1721-1742 | Gustaf Adolf Lagerfelt | 1693–1769 |
| 1742-1751 | Anders Ahlgren | 1702–1751 |
| 1752-1778 | Samuel Uggla | |
| 1778-1792 | Elof Wetterman | |
| 1792-1795 | Per Adolf Blidberg | 1747–1826 |
| 1795-1839 | Per Aschan | 1764–1839 |
| 1840-1849 | Paul Gustaf Norin | 1780–1849 |
| 1850-1851 | Fredrik Carl Pereswetoff-Morath | |
| 1852-1859 | Carl Johan Ek | |
| 1860-1889 | Arnold Georg Rudling | |
| 1890-1923 | Gustaf Hjalmar Bergh | |
| 1924-1936 | Carl Wilhelm Åstrand | |
| 1936-1957 | Helge Arvid Sjögren | |
| 1957-1970 | Elis Herman Dahlin |
Källor
Noter
- ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidorna 229-230
- ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidan 230
Webbkällor
- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Tryckta källor
- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- Carl Fredric Broocman (1993). Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor ... (faksimil; originalet Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760). Linköping: G. Ekströms förlag. ISBN 91-970540-9-7
- Focus (3. upplagan). Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1972. sid. 1336, band 2. Libris 2253430
- Nationalencyklopedin multimedia 2000 plus
| |||||||
