Gunnar Reuterskiöld

Gunnar August Casimir Reuterskiöld, född 11 januari 1893 i Göteborgs domkyrkoförsamling, död 9 september 1970 i Göteborgs Vasa församling,[1] var en svensk diplomat och jurist. Han tillhörde släkten Reuterskiöld.

Biografi

Reuterskiöld var son till bankdirektör Leonard Reuterskiöld och Emelie J:son Öman. Han tog studentexamen i Stockholm 1910 och studerade därefter i Tyskland och Frankrike. Han gick på Stockholm Högskola (studentföreningsordförande 1914–1916) och Handelshögskolan i Stockholm 1910–1916. Reuterskiöld tjänstgjorde på advokatbyrå i Stockholm 1914–1915, tog juris kandidatexamen i Stockholm 1915 och tjänstgjorde i Stockholms rådhusrätt 1915–1916. Han tog anställning vid Utrikesdepartementet 1916 och var attaché vid Sveriges ambassad i Rom 1917-1919. 1920-1921 var Reuterskiöld tillförordnad extra andre legationssekreterare vid Sveriges ambassad i Paris och tjänstgjorde sedan vid Utrikesdepartementet 1921-1924. 1920 var han biträdande sekreterare vid nordiska ministermötet i Oslo.

Reuterskiöld blev legationsråd 1924 och var baserad som sådan vid Sveriges ambassad i Moskva 1924-1927. Han blev konsul i Reval 1927 och var legationsråd vid Svenska legationen i Berlin från 1930 till 1934. 1934-1936 var han tillförordnad Chargé d’affaires vid Sveriges ambassad i Teheran och tillförordnad chargé d’affaires vid Sveriges ambassad i Bogotá 1936-1937.

Reuterskiöld var Sveriges sändebud i Lima 1937-1945, och var som sådan sidoackrediterad i La Paz, Bogotá och Quito. 1945–1948 var Reuterskiöld envoyé i Belgrad, envoyé i Bryssel 1948–1956 (ambassadör 1956) med sidoackreditering i Luxemburg 1948–1956 samt ambassadör i Warszawa 1956–1959.[2]

Han gifte sig 1932 med Marit Berg (1901-1996), dotter till grosshandlaren Edvard Berg och Clarita Kruger. Han är far till Claes (född 1936) och Viveca (född 1938).[2]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 (DVD-rom) (Version 6.0). Sveriges släktforskarförbund. 2014. ISBN 91-87676-64-8 
  2. ^ [a b c d e] Harnesk, Paul, red (1965). Vem är vem?. 3, Götaland, utom Skåne, Halland, Blekinge (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 884. Libris 53511. https://runeberg.org/vemarvem/gota65/0908.html 
  3. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 121, digital avbildning.
  4. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1955
  5. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
  6. ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1950
  7. ^ [a b c] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1955
  8. ^ [a b c d] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1940
  9. ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1942
  10. ^ [a b c d e] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1921
  11. ^ [a b c] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1925
  12. ^ [a b] Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1931
  13. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 185 


Företrädare:
Vilhelm Assarsson
Sveriges envoyé i Lima
1937–1945
Efterträdare:
Martin Kastengren
Företrädare:
Folke Malmar
Sveriges envoyé i Belgrad
1945–1948
Efterträdare:
Birger Johansson
Företrädare:
Einar Modig
Sveriges envoyé i Bryssel
1956 som Ambassadör
1948–1956
Efterträdare:
Tor Hugo Wilhelm Wistrand
Företrädare:
Eric von Post
Sveriges ambassadör i Warszawa
1956 som Envoyé
1956–1959
Efterträdare:
Ragnvald Bagge