Henrik Petersen

Henrik Petersen, född 1973, är en svensk författare, översättare, kritiker och tidigare förläggare och förlagsredaktör.^[1]

Författarskap

Romanen Olof Palmes gata

Som författare debuterade Petersen 2022 med romanen Olof Palmes gata^[2] (utgiven på Natur & Kultur), som behandlar Sveriges historia med utgångspunkt i statsministermordet.

Svenska Dagbladets recensent Houssin Vennberg Sninate fann romanen ”otroligt bra” och summerade den så här: ”Historiens mörker, som till slut inte gör annat än att väsnas och eka, blir knådat och forcerat tills att det ryms i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen. Crescendot är midsommarnattens odyssé i mördarens fotspår, med greken Archilochos och ett gäng andra Palme-skallar som följe.”^[3]

Göteborgs-Postens Saga Wallander berömde författarens sätt att binda romanen i olika delar och med olika stilar: ”Det formmässiga greppet gör det tydligt att Petersen är en säker stilist. Andra rader är ren poesi som: ’Min huvudvärk är inte av denna världen/ jag bara lånar den mitt huvud.’ Formen och språket är med sin spänning en stor behållning. Petersen förnyar det som nästan blivit en egen genre av granskande anspråk, som jag förknippar med Klas Östergrens Gentlemen och P. O. Enquists Legionärerna.”^[4]

Expressens Amanda Svensson tog i sin recension fasta på ”det på en gång ytterst specifika och samtidigt tidlösa landskap” som pandemin utgör i fiktionen, samtidigt som hon konstaterar att undersökningen av ”den svenska och europeiska 1900-talshistoriens mer apokryfiska berättelser får romanen att vidga sig i såväl tid som rum.”^[5]

Betydligt mindre entusiastisk till boken var Dagens Nyheters Åsa Beckman, vilken var först ut med att recensera romanen, som hon fann ”överlastad” och ”konspirationsteoretisk” ^[6], så även Aftonbladets Inga-Lina Lindqvist som menade att Petersens sätt att skriva om Majdan-händelserna i Kiev, Ukraina, 2014, är ”ansvarslöst".^[7]

Översättningar

Som översättare har Petersen mest blivit omtalad för den flera gånger tryckta översättningen av den norske Nobelpristagaren Knut Hamsuns Svält (”Sult”). Mikael van Reis skrev i Göteborgs-Posten: ”Hamsuns genombrottsroman från 1890 är än idag lika drabbande som en blixt från blå himmel. Nu finns originalversionen i en glimrande svensk översättning av Henrik Petersen.”

Sigrid Combüchen skrev i Sydsvenskan om Petersens översättning, att: ”Det är en svenska som utan spår av norska ger stark språkidentitet: den talar renaste hamsunska.”

Jan Karlsson skrev i Östgöta-Corren: ”Om jag, uppvuxen med två andra uttolkningar, en från 1937 och en annan från 1959, måste säga att detta är den ultimata. Råare och renare. Hårdare och härligare. Mörkare och mönstergillare.”

Hanna Nordenhök skrev i Helsingborgs Dagblad: ”Jag tror faktiskt att Henrik Petersen lyckats åstadkomma en perfekt översättning.”

Petersen har även översatt från danska (bl.a. Jeppe Brixvold, Jonas Eika, Lars Skinnebach och Ursula Scavenius) och från engelska (bl.a. Cormac McCarthy).

Tillsammans med författaren Nova Gullberg Zetterstrand översatte han Antoine de Saint-Exupérys klassiska barnbok Den lille prinsen (”Le Petit Prince”).

Litteraturkritik

Petersen har varit verksam som litteraturkritiker sedan 2002, då han skrev litteraturrecensioner och reportage för tidskriften Bonniers Litterära Magasin. Han har sedan dess skrivit kritik i Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Flamman, i nättidskrifterna Örnen & Kråkan och Parabol, samt i den norska tidskriften Vagant.

Petersen har skrivit för- eller efterord till böcker av författare som Jörgen Lind (Vita kommun), Cees Nooteboom (I de nederländska bergen och Resa. Tre romaner, Knut Hamsun (Svält) och Jeppe Brixvold (Brott och framgång).

År 2018–2020 var Petersen ledamot av Svenska Akademiens externa Nobelkommitté.^[1] I debatten som följde efter Peter Handkes Nobelpris i litteratur 2019 skrev Petersen ett flertal artiklar, den första i Svenska Dagbladet den 17 oktober 2019,^[8] den andra i Aftonbladet den 12 november 2019^[9] och en tredje i Svenska Dagbladet den 6 december 2019.^[10]

Efter Louise Glücks Nobelpris i litteratur 2020 skrev Petersen en essä om författaren i Aftonbladet 15 oktober 2020.^[11] Essän översattes också till danska och publicerades i danska tidningen Information den 18 oktober 2020.^[12]

Debattartiklar

Petersen har tagit tydlig ställning mot Israels krig i Gaza. I en debattartikel publicerad i Aftonbladet 31 oktober 2023 svarade Petersen Svenska Dagbladets Tove Lifvendahls ledare om en av de allra första demonstrationerna i Stockholm hösten 2023 till stöd för det palestinska folket i Gaza.^[13]

I ämnet Palestina – och även Ukraina – skrev Petersen en recension av den svenske diplomaten Mathias Mossbergs bok Vännen som svek. Sverige och Palestinafrågan från Erlander till Kristersson^[14], publicerad i nättidskriften Parabol, nummer 4 2023.^[15]

Övrigt

Henrik Petersen tilldelades tillsammans med Nova Gullberg Zetterstrand 2023 års ALIS-pris, ett pris som delas årligen till någon eller några som gjort viktiga insatser för upphovsrätten. Juryns motivering löd såhär: "Översättarna Nova Gullberg Zetterstrand och Henrik Petersen tilldelas 2023 års ALIS-pris för att de – efter att ha väntat mer än sex år på sin royaltyersättning – gick till domstol och tvingade förlaget Modernista att följa avtal. Tingsrätten tilldömde översättarna ersättning för arvode m.m.[1]

Källor