I.M. Pei

Ieoh Ming Pei
贝聿铭
貝聿銘
I.M. Pei
Personfakta
NationalitetUSA USA
Född26 april 1917
FödelseplatsGuangzhou, Guangdong, Kina
Död16 maj 2019 (102 år)
DödsplatsManhattan, New York, USA
Alma materHarvard Graduate School of Design, MIT School of Architecture and Planning och University of Pennsylvania
Arbeten
Betydande projektLouvrepyramiden, Rock and Roll Hall of Fame, Bank of China Tower, Mastercard International Globals huvudkontor, Luce minneskapell[1], Balis avfallsförbränning[1] och The Garden Hotel
Utmärkelser och priserPritzkerpriset
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
Tillbyggnad av National Gallery of Art, Washington D.C.
Bank of China Tower i Hongkong.
Tillbyggnad av Deutsches Historisches Museum i Berlin.
Rock and Roll Hall of Fame i Cleveland.
National Center for Atmospheric Research i Boulder, Colorado.
Miho Museums entré, sedd från gångtunneln.

Ieoh Ming Pei (förenklad kinesiska: 贝聿铭, traditionell kinesiska: 貝聿銘), känd som I.M. Pei, född 26 april 1917 i Guangzhou i Kina, död 16 maj 2019[2]Manhattan i New York, var en kinesisk-amerikansk arkitekt.

I.M. Pei är känd som den sista mästaren av hög modernistisk arkitektur. Han arbetade med den abstrakta formen[förklaring behövs] och använde sten, betong, glas och stål i sina byggnadsverk. Han är en av de mest framgångsrika asiatiska arkitekterna under 1900-talet.

Barndom och utbildning

I.M. Pei föddes i Kanton (nuvarande Guangzhou) i södra Kina, i en välbärgad familj från Suzhou. Hans familj hade levt i Suzhou sedan 1400-talet. Hans far var bankir och blev senare direktör för Bank of China och guvernör vid Kinas centralbank. Hans familj flyttade senare till Hongkong, där den bodde under I.M. Peis grundskoletid, och flyttade därefter till Shanghai när hans far blev chef för Bank of China.

I.M. Pei utbildade sig vid St. Paul's College i Hongkong och på Shanghais universitetet, innan han 1935 flyttade till USA för att vid 18 års ålder börja studera arkitektur vid University of Pennsylvania. År 1940 tog han en examen också vid Massachusetts Institute of Technology. Han studerade senare vid Harvard. Kort efter studierna blev han medlem av National Defense Research Committee i Princeton, New Jersey.

År 1944 återvände Pei till Harvard och studerade under den tyske arkitekten Walter Gropius, som tidigare varit associerad med Bauhaus. År 1946 tog Pei en magisterexamen i arkitektur. Han fick utmärkelsen Wheelwright Traveling Fellowship 1951. År 1956 blev han amerikansk medborgare.

År 1948 träffade I.M. Pei entreprenören William Zeckendorf, vilket ledde till samarbete i flera storskaliga och framgångsrika projekt i USA. År 1955 startade Pei ett eget arkitektkontor och har sedan dess haft projekt världen över.

Hans arkitektur kan beskrivas som modernism, uppblandad med upplösta strukturer, asymmetri och lekfullhet. Flertalet av de byggnader Pei ritat är av offentliga byggnader uppförda i stål, betong och glas.

År 1983 erhöll Pei Pritzkerpriset.

Han hade fyra barn, varav två blivit arkitekter. De bägge sönerna Chien Chung "Didi" Pei och Li Chung "Sandi" Pei hade fram till sin död sin egen arkitektfirma.

Verk i urval

  • 1954–1959 — Mile High Center i Denver, Colorado, USA
  • 1961–1967 — National Center for Atmospheric Research i Boulder, Colorado, USA
  • 1961 — Kips Bay Plaza i New York, USA [3]
  • 1961 — Government Center Master Plan i Boston, Massachusetts, USA
  • 1962 — Place Ville-Marie i Montréal, Québec, Kanada
  • 1962 — Kennedy Theatre i University of Hawaii, USA, [4]
  • 1962 — Hale Manoa Dormitory och East West Center i University of Hawaii, USA
  • 1963 — Luce Memorial Chapel, Tunghai University i Taichung, Taiwan
  • 1963 — Society Hill Towers i Philadelphia, Pennsylvania, USA [5]
  • 1964 — Green Building (MIT) i Massachusetts Institute of Technology
  • 1964 — S.I. Newhouse School of Public Communications vid Syracuse University — Syracuse, New York, USA
  • 1966–1968 — Sculpture Wing of the Des Moines Art Center i Des Moines, Iowa, USA
  • 1966 — Silver Towers vid New York University, USA
  • 1967 — Hoffman Hall vid University of Southern California, USA
  • 1968–1972 — 50 stycken Federal Aviation Administration (FAA) flygkontrolltorn på olika platser i USA.
  • 1968–1974 — Christian Science Center i Boston, Massachusetts, USA
  • 1968 — Everson Museum of Art i Syracuse, New York, USA
  • 1969 — Cleo Rogers Memorial Library i Columbus, Indiana, USA
  • 1969 — Academic Center och State University of New York i Fredonia, New York, USA
  • 1970 — National Airlines terminal vid JFK Airport i New York, USA
  • 1971 — Harbor Towers
  • 1972 — Governor's Residence Halls vid SUNY Buffalo, USA
  • 1972 — City Hall i Dallas, Texas, USA
  • 1972 — Paul Mellon Arts Center vid Choate Rosemary Hall i Wallingford, Connecticut, USA
  • 1972 — Pei Residence Halls vid New College of Florida, USA
  • 1973 — Commerce Court West i Toronto, Ontario, Kanada
  • 1973 — Spelman Halls vid Princeton University, USA
  • 1973 — Herbert F. Johnson Museum of Art vid Cornell University i Ithaca, New York, USA
  • 1974–1978 — East Building vid National Gallery of Art i Washington D.C., USA [6]
  • 1975 — OCBC Centre i Singapore.
  • 1975 — The Lamar Building Penthouse i Augusta, Georgia, USA
  • 1976 — John Hancock Tower i Boston, Massachusetts — "Pei ger hela äran till Henry Cobb för den här byggnaden [1]"
  • 1976 — University of Rochester's [7]
  • 1978–1982 — Indiana University Art Museum i Bloomington, Indiana, USA
  • 1979 — John F. Kennedy Library i Boston, Massachusetts, USA[8]
  • 1979 — Baltimore World Trade Center i Baltimore, Maryland, USA
  • 1979–1986 — Javits Convention Center i New York, USA
  • 1980–1985 — Raffles City i Singapore
  • 1981 — JPMorgan Chase Tower i Houston, Texas, USA; tills nyligen JPMorgan Chase Tower

(i samarbete med 3D/International samarbetade med Pei)

Källor

Noter

  1. ^ [a b] 貝聿銘102歲辭世 羅浮宮金字塔盛名永流傳 (på kinesiska), Central News Agency, 17 maj 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ https://www.expressen.se/nyheter/arkitekten-im-pei-dod-kand-for-louvren-i-paris/
  3. ^ ”Pei Cobb Freed & Partners”. http://www.pcfandp.com/a/p/5705/s.html. 
  4. ^ ”Officiell webbsida”. Arkiverad från originalet den 20 juni 2001. https://web.archive.org/web/20010620003853/http://www.hawaii.edu/theatre/facilities/facilities.htm. 
  5. ^ ”länk”. http://www.emporis.com/en/wm/bu/?id=118005. 
  6. ^ ”Pei's audio tour of the East Building addition to the National Gallery of Art”. http://www.nga.gov/collection/eastarch1.shtm. 
  7. ^ ”Wilson Commons”. Arkiverad från originalet den 18 september 2006. https://web.archive.org/web/20060918064819/http://www.rochester.edu/maps/wilson/. 
  8. ^ ”Conversation with I.M. Pei about JFK Museum, Boston - with Robert Campbell, critic, Boston Globe (audio/video stream)”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080814150644/http://forum.wgbh.org/wgbh/forum.php?lecture_id=1655. 

Externa länkar

  • Pei Cobb Freed & Partners webbplats
  • Intervju med I.M. Pei (Juni 2004)
  • New York Architecture
  • Information på Structurae
  • Biografi (World of Biography)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 2491588LCCN: n79065003ISNI: 0000 0000 8168 335XGND: 118890468SUDOC: 028078020BNF: cb12058266w (data)BIBSYS: 90569702ULAN: 500029268NLA: 36227748NDL: 00452422NKC: xx0004002BNE: XX1393424CiNii: DA00971178CANTIC: a10801066