Islossningen i Ule älv
Islossningen i Ule älv är en dikt från 1856 av den finlandssvenske författaren Zacharias Topelius. Den skildrar hur istäcket spricker på Ule älv och är en lätt förtäckt uppmaning till finländsk kulturell frigörelse. Dikten skrevs i förhoppning om bättre tider under den nytillträdde tsar Alexander II. Skildringen knyter an till tidens studentpoesi.[1] Dikten trycktes 1856 i Helsingfors Tidningar och 1860 i diktsamlingen Ljungblommor.[2]
Jean Sibelius tonsatte dikten 1899. Vid denna tid hade texten fått förnyad aktualitet genom finländska protester emot inskränkt självstyre.[3]
Källor
- ^ Mattsson, Börje (1972). Dikten genom tiderna. Söderström & Company. sid. 208
- ^ ”Islossningen i Ule älv”. Nykarlebyvyer. http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/poesi/zt/islossni.htm. Läst 11 februari 2017.
- ^ Blom, Bertil (18 mars 2015). ”Veckans Sibbe: Islossningen i Ule älv var politisk 1899”. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/18/veckans-sibbe-islossningen-i-ule-alv-var-politisk-1899. Läst 11 februari 2017.
Vidare läsning
- Lagerlöf, Selma (1920). ”Islossningen”. Zachris Topelius. Utveckling och mognad. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 342–354. https://runeberg.org/ztopelius/0350.html
| ||||||||||||||||||||||||||||||
