Johan Ramstedt

För andra betydelser, se Johan Ramstedt (olika betydelser).
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-04)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Johan Ramstedt


Sveriges statsminister
Tid i befattningen
14 april 1905–2 augusti 1905
Monark Oscar II
Företrädare Erik Gustaf Boström
Efterträdare Christian Lundeberg

Tid i befattningen
5 juli 1902–13 april 1905
Monark Oscar II
Statsminister Erik Gustaf Boström

Född 7 november 1852
Stockholm
Död 15 mars 1935 (82 år)
Stockholm
Gravplats Norra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Politiskt parti Obunden
Ministär Regeringen Ramstedt, Regeringen Boström II
Maka Henrika Charlotta Torén

Johan Olof Ramstedt, född 7 november 1852 i Stockholm, död 15 mars 1935, var en svensk ämbetsman, politiker och Sveriges statsminister april-augusti 1905 samt överståthållare i Stockholm.[3]

Tidiga år

Bakgrund

Johan Ramstedt föddes i en välbärgad familj,[3] i kvarteret Neptunus mindre nr 4, Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, som son till klädesfabrikören Reinhold Ramstedt (1819–1894) och dennes hustru Maria Sofia Haeggström (1830–1910).

Utbildning

Efter mogenhetsexamen i maj 1869 inskrevs han vid Uppsala universitet och tog där kansliexamen som gjorde det möjligt för honom att 1873 bli auskultant vid Svea hovrätt.

Karriär

Han blev vice häradshövding 1878, tillförordnad hovrättsfiskal vid Svea hovrätt 1880, adjungerad ledamot av hovrätten 1882 och ordinarie hovrättsfiskal 1884.

Ramstedt blev 1876 kanslinotarie vid Andra kammarens riksdagskansli och 1877–1882 vid Första kammarens riksdagskansli. Efter att ha blivit tillförordnad revisionssekreterare 1892 utsågs han 1896 till expeditionschef i Justitiedepartementet och 1898 till justitieråd.

Ramstedt kallades den 5 juli 1902 av den nye statsministern Erik Gustaf Boström till regeringen som konsultativt statsråd. I dennes regering tjänstgjorde han bland annat som tillförordnad utrikesminister mellan Alfred Lagerheim och August Gyldenstolpe.

Sveriges statsminister

Efter Boströms avgång i samband med unionskrisen 1905 utsågs Ramstedt till statsminister, 13 april–2 augusti.[4] I samråd med kronprins Gustaf V gjorde han upp en plan som gick ut på att erbjuda norrmännen utträde ur unionen förutsatt att stortinget inte upplöste unionen. Planen kom aldrig till utförande i och med att stortinget upplöste unionen den 7 juni.

Den svenska regeringen utlyste en urtima riksdag där man skulle delge svenska riksdagen ett förslag som innebar att riksdagen skulle ge svenska regeringen förhandlingsmöjlighet med norrmännen i syfte att upplösa unionen.

Det hemliga utskottet, lett av förstakammar-protektionisternas ledare Christian Lundeberg, avslog regeringens förslag och Ramstedt blev tvungen att lämna in sin avskedsansökan tillsammans med resten av regeringen, någonting som inte hade hänt sedan 1809.

Ramstedt utsågs återigen till justitieråd av regeringen Lundeberg, och blev 1909 Sveriges förste regeringsråd i det nygrundade Regeringsrätten, för att 1912 av regeringen Staaff slutligen utses till överståthållare, som vilket han kvarstod till 1920. Efter avgången från överståthållarämbetet levde han ett stilla liv fram till sin död i Stockholm 1935.

Familj

Johan Ramstedts gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Han gifte sig 29 november 1878 med Henrika Charlotta Torén, dotter till Carl Axel Torén och friherrinnan Charlotta Sofia Augusta von Friesendorff född i ätten von Friesendorff.[3]

I äktenskapet föddes dottern Eva Ramstedt[5] och sonen Gunnar Ramstedt.

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Se även

Referenser

  1. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 28 april 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ramstedt, JOHAN OLOF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 februari 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] ”Johan O Ramstedt”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/7527. Läst 30 november 2021. 
  4. ^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 423201 , s. 59
  5. ^ ”675 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1943)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1943/0675.html. Läst 30 november 2021. 
  6. ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
  7. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  8. ^ Sveriges statskalender för året 1901. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1900. sid. 477 
  9. ^ [a b c] Konungens högsta domstol. i Svensk rikskalender 1909
  10. ^ [a b c] Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1915
  11. ^ Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 343 
  12. ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1921
  13. ^ Sveriges statskalender för året 1901. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1900. sid. 49 

Övriga källor

  • Johan O Ramstedt, urn:sbl:7527, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Nevéus), hämtad 2013-02-09.
  • Nordisk Familjebok 1915, band 22 spalt 985

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Johan Ramstedt.
    Bilder & media
Politiska uppdrag
Företräddes av
Erik Gustaf Boström
 Sveriges statsminister
1905
Efterträddes av
Christian Lundeberg
Företräddes av
Carl Hederstierna
 Överståthållare
1912–1920
Efterträddes av
Carl Hederstierna
v  r
Sveriges statsministrar (lista)
1809 års regeringsform
(1876–1974)
Louis De Geer d.ä. (1876–1880) · Arvid Posse (1880–1883) · Carl Johan Thyselius (1883–1884) · Robert Themptander (1884–1888) · Gillis Bildt (1888–1889) · Gustaf Åkerhielm (1889–1891) · Erik Gustaf Boström (1891–1900) · Fredrik von Otter (1900–1902) · Erik Gustaf Boström (1902–1905) · Johan Ramstedt (april–augusti 1905) · Christian Lundeberg (augusti–november 1905) · Karl Staaff (1905–1906) · Arvid Lindman (1906–1911) · Karl Staaff (1911–1914) · Hjalmar Hammarskjöld (1914–1917) · Carl Swartz (mars–oktober 1917) · Nils Edén (1917–1920) · Hjalmar Branting (mars–oktober 1920) · Louis De Geer d.y. (1920–1921) · Oscar von Sydow (februari–oktober 1921) · Hjalmar Branting (1921–1923) · Ernst Trygger (1923–1924) · Hjalmar Branting (1924–1925) · Rickard Sandler (1925–1926) · Carl Gustaf Ekman (1926–1928) · Arvid Lindman (1928–1930) · Carl Gustaf Ekman (1930–1932) · Felix Hamrin (augusti–september 1932) · Per Albin Hansson (1932–1936) · Axel Pehrsson-Bramstorp (juni–september 1936) · Per Albin Hansson (1936–1946) · Tage Erlander (1946–1969) · Olof Palme (1969–1976)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
1974 års regeringsform
(1975–idag)
Olof Palme (1969–1976) · Thorbjörn Fälldin (1976–1978) · Ola Ullsten (1978–1979) · Thorbjörn Fälldin (1979–1982) · Olof Palme (1982–1986) · Ingvar Carlsson (1986–1991) · Carl Bildt (1991–1994) · Ingvar Carlsson (1994–1996) · Göran Persson (1996–2006) · Fredrik Reinfeldt (2006–2014) · Stefan Löfven (2014–2021) · Magdalena Andersson (2021–2022) · Ulf Kristersson (2022–)
Auktoritetsdata
VIAF: 36900941ISNI: 0000 0000 5132 7514GND: 1243682884Libris XL: fcrvzdmz0d0fh6m Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SBL: 7527