Judar i Ryssland

Ett Rosh hashana-kort som uppmuntrar ryska judar att flytta till USA.
Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland.

I hela världen finns cirka 4 miljoner judar som härstammar från Kejsardömet Ryssland.

Historik

Det finns belägg för att det funnits judisk befolkning i Kaukasien och vad som skulle bli Ukraina sedan antiken. Kontinuiteten mellan dessa och den senare judiska befolkningen i Ryssland, Ukraina och Belarus är dock sannolikt liten. Under tidig medeltid kan en del av de bosatta judarna i området judar ha haft bysantinskt och möjligen även khazariskt ursprung, men till större delen bildades de judiska samfälligheterna med inflyttningen av asheknazer från högmedeltiden och framåt.[1]

Kejsardömet Ryssland hade världens största judiska befolkning,[2] framför allt i södra Ryssland, Ukraina, Armenien och Georgien, som delvis möjligen kan föras tillbaka till den Babyloniska fångenskapen. Dokumentation från 300-talet visar på armeniska städer med en judisk befolkning mellan 10 000 och 30 000 personer, samt judiska bosättningar på Krim.[3]

Azerbajdzjan

Det finns också judar i Azerbajdzjan. De har, liksom i andra länder som Armenien och Georgien, funnits där sedan antiken och förfallet av Babyloniska fångenskapen. Judarna i Azerbajdzjan kallas för ”gornyje jevrei” som på ryska betyder bergsjudar eftersom de bor i ett eget distrikt vid bergen sedan Sovjettiden. Många azerbajdzjanska judar har flyttat till Europa, USA, Ryssland eller till Israel. Orsaken tros vara att det inte finns många arbetstillfällen och att de sedan Sovjetunionens upplösning har blivit trakasserade i det muslimska landet Azerbajdzjan. Antisemitism är olagligt i Azerbajdzjan men är trots det vanligt förekommande.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 juli 2011.

Noter

  1. ^ A. I. Pereswetoff-Morath. A Grin without a Cat, 2. Jews and Christians in Medieval Russia — Assessing the Sources. Lund 2002
  2. ^ Jewish Encyclopedia of 1901–1906 [1]
  3. ^ ”Armenia”. Jewishvirtuallibrary.org. http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/judaica/ejud_0002_0002_0_01325.html. Läst 22 mars 2011. 

Externa länkar

  • Federation of Jewish Communities of the CIS
  • Chabad-Lubavitch centers in Russia
  • Jewish Agricultural Colonization in the Ukraine
  • Yossi Klein Halevi, Jacob Birnbaum and the Struggle for Soviet Jewry April 2004
  • Russian Jews Face Continual Challenges As Country Seeks To Be A Global Player av Karina Ioffee, The Huffington Post, 13 juli 2009
v  r
Judendom
Skrifter
Högtider och helger
Händelser i livet
Gudstjänst och bön
Religiösa ämbeten
Rabbin · Chazzan · Daján · Gabbaj · Sofer · Shochet
Dagligt liv
Halacha · Beth din · Cheder · Mat · Kosher · Shechita · Mikve · Tevila · Sabbat · Tallit · Tefillin · Mezuza
Etniciteter
Judar · Sefarder · Ashkenazer · Mizrahi-judar · Italiensk (bené Roma) · Romaniotisk · Jemenitisk · Beta Israel (etiopisk) · Bene Israel (indisk) · Ryska judar
Teologiska riktningar
Samaritansk · Karaitisk · Chassidism · Mitnagdim · Kabbala · Ortodox · Konservativ · Reformjudendom · Rekonstruktionistisk · Renewal · Humanetisk
Judendomens historia