Jules Bordet
Jules Bordet  | |
 | |
| Född | 13 juni 1870[1][2][3] Soignies |
|---|---|
| Död | 6 april 1961[1][2][3] (90 år) Bryssel, Belgien |
| Begravd | Ixelles begravningsplats |
| Medborgare i | Belgien |
| Utbildad vid | Université libre de Bruxelles (1834-1969)  |
| Sysselsättning | Biolog, politiker, universitetslärare, läkare, immunolog, dermatolog[4] |
| Befattning | |
| Ledamot av Belgiens senat | |
| Arbetsgivare | Université libre de Bruxelles |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1916)[5] Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1919)[6][7] Croonian Medal and Lecture (1930) Hedersdoktor vid Laval Universitet (1951)[8] Hedersdoktor vid Kairos universitet Hedersdoktor vid Montpelliers universitet Hedersdoktor vid Edinburghs universitet Hedersdoktor vid Atens universitet Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge Cameron Prize (Edinburghs universitet) | |
| Redigera Wikidata | |
Jules Jean Baptiste Vincent Bordet, född 13 juni 1870 i Soignies, död 6 april 1961, var en belgisk mikrobiolog och immunolog. År 1919 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Bordet blev medicine doktor 1892, medlem av Pasteurinstitutet i Paris 1894–1901, direktör vid Pasteurinstitutet i Bryssel 1901 och professor i bakteriologi vid Université Libre de Bruxelles. Han utförde banbrytande undersökningar inom serologins område, över bakteriolysens och den därmed likartade hemolysens väsen.
Bordet upptäckte vidare den specifika hemolysen och den så kallade komplementbindningen inom serumdiagnostik. Sistnämnda iakttagelse blev utgångspunkten för August Paul von Wassermanns upptäckt av den specifika syfilisreaktionen. Tillsammans med Octave Gengou upptäckte Bordet kikhostans bacill. Senare ägnade han sig åt forskning över blodets koagulation, särskilt över fibrinfermentets eller trombinets bildning.
Bordets lärobok Traité de l'immunité (1920) räknades av hans samtid som den bästa läroboken i immunologi. Hans arbeten var av den största betydelse för såväl den teoretiska immunitetsforskningen som för den praktiska medicinen.
Bordet erhöll 1920 Svenska läkaresällskapets Pasteurmedalj. Han erhöll flera hedersdoktorat, bland annat vid universiteten i Cambridge, Paris, Strasbourg, Toulouse, Edinburgh, Nancy, Québec och Montpellier. Bordet invaldes 1916 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var även ledamot av Royal Society, Académie nationale de médecine, National Academy of Sciences och Leopoldina.
Asteroiden 9447 Julesbordet är uppkallad efter honom.[9]
Källor
- Bordet, Jules i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Jules Bordet, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Jules Bordet, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 41, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1919, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Liste complète des récipiendaires de 1864 à aujourd'hui, Laval Universitet, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 9447 Julesbordet” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9447. Läst 31 mars 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jules Bordet.Bilder & media- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1919
- Nobelprize.org, Jules Bordet - biografi
|
