Justin Williams
| Justin Williams | |
 | |
| Smeknamn | Mr. Game 7[1] |
|---|---|
| Nationalitet |  Kanada USA |
| Född | 4 oktober 1981 (42 år), Cobourg, ON, Kanada |
| Spelardata | |
| Position | Högerforward |
| Skjuter | Höger |
| Längd | 185 cm |
| Vikt | 88 kg |
| Klubbar | |
| Spelade för | NHL Carolina Hurricanes Washington Capitals Los Angeles Kings Philadelphia Flyers Elitserien Luleå HF |
| Övrigt | |
| NHL-draftad | 28:e, 2000 Philadelphia Flyers |
| Proffsår | 2000–2020 |
Justin Williams, född 4 oktober 1981 i Cobourg, Ontario, är en kanadensisk före detta professionell ishockeyspelare. Under sin NHL-karriär spelade han för Carolina Hurricanes, Washington Capitals, Los Angeles Kings och Philadelphia Flyers.
Williams är en trippel Stanley Cup-mästare. Han vann med Carolina Hurricanes 2006 och Los Angeles Kings 2012 och 2014. 2014 vann han också Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare.[2]
Under lockoutsäsongen 04/05 spelade Williams i Elitserien för Luleå HF på ett lånekontrakt
Karriär
NHL
Philadelphia Flyers
Han draftades 28:a totalt av Philadelphia Flyers i draften år 2000. Han spelade fyra säsonger i Flyers men var drabbad av skadeproblem under långa perioder och trejdades till Carolina Hurricanes 20 januari 2004.
Carolina Hurricanes (I)
Williams spelade en halv säsong i Hurricanes innan NHL-lockouten började säsongen 2004/05. Under lockouten spelade Williams för Luleå HF i Elitserien.
Säsongen efter lockouten blev framgångsrik för Hurricanes. Williams var tongivande när laget besegrade Edmonton Oilers i Stanley Cup-finalen 2006 med 4-3 i matcher och blev mästare för första gången i lagets historia. Williams gjorde det slutgiltiga målet i 2006 års final i öppen kasse, på en pass från lagkamraten Eric Staal.
Den 1 juli 2006 skrev han på ett femårigt kontrakt, värt 3,5 miljoner dollar årligen.
Under säsongen 2006/07 valdes Williams att spela i NHL:s All Star-match, i vilken han gjorde ett mål och en assist.
Han spelade fem säsonger i Hurricanes innan han trejdades till Los Angeles Kings 5 mars 2009.[3]
Los Angeles Kings
Han spelade i delar av sju säsonger med Kings och vann Stanley Cup två gånger, 2012 och 2014. Han var också tongivande när laget tog sina första Stanley Cup-segrar och vann Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare 2014.[2]
Washington Capitals
1 juli 2015 skrev Williams som unrestricted free agent på ett tvåårskontrakt värt 6,25 miljoner dollar med Washington Capitals[4]. Han gjorde 100 poäng på 162 matcher under två säsonger.
Carolina Hurricanes (II)
Efter två säsonger i Capitals skrev han som unrestricted free agent på ett tvåårskontrakt värt 9 miljoner dollar för att återvända till Carolina Hurricanes, 1 juli 2017.[5]
Den 13 september 2018 blev han utsedd till lagkapten för Hurricanes.[6]
Den 8 oktober 2020 meddelade Williams att han avslutar sin karriär inom hockeyn. Han hade då spelat sammanlagt 1 264 grundspelsmatcher, och gjort 320 mål och 477 assists.[7]
Övrigt
Han kallas Mr. Game 7 eftersom han har spelat i 8 st. sjunde och avgörande slutspelsmatcher i sin NHL-karriär, och vunnit 7 av dem. Innan Washington slogs ut av Pittsburgh Penguins, i andra rundan i slutspelet 2017, hade han vunnit 7 av 7 på 15 NHL-säsonger.
10 juni 2017 fick han amerikanskt medborgarskap, och är således medborgare i både USA och Kanada.[8]
Statistik
Klubbkarriär
| Grundserie | Slutspel | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Säsong | Lag | Liga | Matcher | Mål | Assist | Poäng | Utv | Matcher | Mål | Assist | Poäng | Utv | ||
| 1998–99 | Compuware Ambassadors | NAHL | 9 | 4 | 2 | 6 | 23 | — | — | — | — | — | ||
| Plymouth Whalers | OHL | 47 | 4 | 8 | 12 | 28 | 7 | 1 | 2 | 3 | 0 | |||
| 1999–00 | Plymouth Whalers | OHL | 68 | 37 | 46 | 83 | 46 | 23 | 14 | 16 | 30 | 10 | ||
| 2000–01 | Philadelphia Flyers | NHL | 63 | 12 | 13 | 25 | 22 | — | — | — | — | — | ||
| 2001–02 | Philadelphia Flyers | NHL | 75 | 17 | 23 | 40 | 32 | 5 | 0 | 0 | 0 | 4 | ||
| 2002–03 | Philadelphia Flyers | NHL | 41 | 8 | 16 | 24 | 22 | 12 | 1 | 5 | 6 | 8 | ||
| 2003–04 | Philadelphia Flyers | NHL | 47 | 6 | 20 | 26 | 32 | — | — | — | — | — | ||
| Carolina Hurricanes | NHL | 32 | 5 | 13 | 18 | 32 | — | — | — | — | — | |||
| 2004–05 | Luleå HF (lockout) | Elitserien | 49 | 14 | 18 | 32 | 61 | 4 | 0 | 1 | 1 | 29 | ||
| 2005–06 | Carolina Hurricanes | NHL | 82 | 31 | 45 | 76 | 60 | 25 | 7 | 11 | 18 | 34 | ||
| 2006–07 | Carolina Hurricanes | NHL | 82 | 33 | 34 | 67 | 73 | — | — | — | — | — | ||
| 2007–08 | Carolina Hurricanes | NHL | 37 | 9 | 21 | 30 | 43 | — | — | — | — | — | ||
| 2008–09 | Carolina Hurricanes | NHL | 32 | 3 | 7 | 10 | 9 | — | — | — | — | — | ||
| Los Angeles Kings | NHL | 12 | 1 | 3 | 4 | 8 | — | — | — | — | — | |||
| 2009–10 | Los Angeles Kings | NHL | 49 | 10 | 19 | 29 | 39 | 3 | 0 | 1 | 1 | 2 | ||
| 2010–11 | Los Angeles Kings | NHL | 73 | 22 | 35 | 57 | 59 | 6 | 3 | 1 | 4 | 2 | ||
| 2011–12 | Los Angeles Kings | NHL | 82 | 22 | 37 | 59 | 44 | 20 | 4 | 11 | 15 | 12 | ||
| 2012–13 | Los Angeles Kings | NHL | 48 | 11 | 22 | 33 | 22 | 18 | 6 | 3 | 9 | 8 | ||
| 2013–14 | Los Angeles Kings | NHL | 82 | 19 | 24 | 43 | 48 | 26 | 9 | 16 | 25 | 35 | ||
| 2014–15 | Los Angeles Kings | NHL | 81 | 18 | 23 | 41 | 29 | — | — | — | — | — | ||
| 2015–16 | Washington Capitals | NHL | 82 | 22 | 30 | 52 | 36 | 12 | 3 | 4 | 7 | 14 | ||
| 2016–17 | Washington Capitals | NHL | 80 | 24 | 24 | 48 | 50 | 13 | 3 | 6 | 9 | 6 | ||
| 2017–18 | Carolina Hurricanes | NHL | 82 | 16 | 35 | 51 | 56 | — | — | — | — | — | ||
| 2018–19 | Carolina Hurricanes | NHL | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | ||
| NHL totalt | 1162 | 289 | 444 | 733 | 716 | 140 | 36 | 58 | 94 | 125 | ||||
Internationellt
| År | Lag | Turnering | Matcher | Mål | Assist | Poäng | Utv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2002 | Kanada | VM | 5 | 0 | 3 | 3 | 6 | |
| 2004 | Kanada | VM | 9 | 0 | 0 | 0 | 4 | |
| 2007 | Kanada | VM | 9 | 1 | 2 | 3 | 16 | |
| Senior totalt | 23 | 1 | 5 | 6 | 26 | |||
Referenser
- ^ Gulitti, Tom. ”Justin Williams of Capitals thrives in Game 7”. NHL.com. https://www.nhl.com/news/capitals-justin-williams-thrive-in-game-7s/c-289372202.
- ^ [a b] ”Kings forward Williams wins Conn Smythe Trophy” (på amerikansk engelska). NHL.com. https://www.nhl.com/news/kings-forward-williams-wins-conn-smythe-trophy/c-722657#&navid=nhl-search. Läst 5 juli 2017.
- ^ ”Hurricanes re-acquire Cole” (på amerikansk engelska). NHL.com. https://www.nhl.com/news/hurricanes-re-acquire-cole/c-412301. Läst 5 juli 2017.
- ^ ”Capitals make late-night splash, sign F Justin Williams”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/capitals-insider/wp/2015/07/01/capitals-make-late-night-splash-sign-f-justin-williams/. Läst 5 juli 2017.
- ^ ”Hurricanes sign Williams, Jooris - Article - TSN”. TSN. 1 juli 2017. http://www.tsn.ca/williams-likely-to-sign-with-hurricanes-1.794149. Läst 5 juli 2017.
- ^ ”Canes Name Justin Williams as Team Captain” (på amerikansk engelska). NHL.com. https://www.nhl.com/hurricanes/news/canes-name-justin-williams-team-captain/c-300093420. Läst 14 september 2018.
- ^ ”'Mr. Game 7' Justin Williams announces retirement from hockey - Sportsnet.ca”. www.sportsnet.ca. https://www.sportsnet.ca/nhl/article/mr-game-7-justin-williams-announces-retirement-hockey/. Läst 8 oktober 2020.
- ^ ”Capitals’ Justin Williams becomes a naturalized U.S. citizen”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/dc-sports-bog/wp/2017/06/10/capitals-justin-williams-becomes-a-naturalized-u-s-citizen/. Läst 5 juli 2017.
Externa länkar
- Presentation och statistik för Justin Williams som spelare på Elite Prospects.
| Företrädare: Patrick Kane | Conn Smythe Trophy 2014 Justin Williams 2014 | Efterträdare: |
