Kaisamari Hintikka
| Biskop Kaisamari Hintikka | |
 Kaisamari Hintikka i mars 2021 | |
 Biskopens av Esbos vapen | |
| Kyrka | Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland |
|---|---|
| Stift | Esbo stift |
| Period | 1 februari 2019 – (pågående) |
| Företrädare | Tapio Luoma |
| Prästvigd | 15 november 2009 |
| Biskopsvigd | 10 februari 2019 |
| Akademisk titel | Teologie doktor, Helsingfors universitet, 2001 |
| Född | 27 juni 1967 Helsingfors |
Kaisamari Hintikka, född 27 juni 1967 i Helsingfors, är en finländsk teologie doktor och biskop i Esbo stift. Hon disputerade 2001 och blev prästvigd i Helsingfors stift 2009.[1]
Sedan 2011 har hon arbetat i Genève. Från augusti 2012 har hon verkat vid Lutherska världsförbundet som chef för avdelningen för teologi och offentligt vittnesbörd (Department for Theology and Public Witness) och som biträdande generalsekreterare för ekumeniska ärenden.[2] Innan hon flyttade till Schweiz arbetade hon bl.a. på kyrkostyrelsen.[3]
Hösten 2018 valdes Hintikka till biskop i Esbo stift efter Tapio Luoma, som hade blivit ärkebiskop. Hon vigdes till biskop den 10 februari 2019.[3]
Hintikka är den andra kvinnan som fungerar som biskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den första var Irja Askola i Helsingfors stift (2010-2017).
Utmärkelser
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 2023[4]
[Redigera Wikidata]
Referenser
- ^ ”Tutustu & tapaa Kaisamari” (på finska). Kaisamari Hintikka Espoon piispaksi. Arkiverad från originalet den 5 november 2018. https://web.archive.org/web/20181105160749/http://www.kaisamarihintikka.fi/tutustu-tapaa-kaisamari-1. Läst 5 november 2018.
- ^ ”Kaisamari Hintikka LML:n johtoon” (på finska). www.ekumenia.fi. 2012. http://www.ekumenia.fi/etusivu/ajankohtaista_-_aktuellt/kaisamari_hintikka_lmln_johtoon/. Läst 5 november 2018.
- ^ [a b] ”Episcopa electa Kaisamari Hintikka” (på finska). espoonhiippakunta.evl.fi. Arkiverad från originalet den 5 november 2018. https://web.archive.org/web/20181105202544/http://espoonhiippakunta.evl.fi/piispa/episcopa-electa-kaisamari-hintik/. Läst 5 november 2018.
- ^ läs online, ritarikunnat.fi , läst: 3 december 2023.[källa från Wikidata]
