Kerstin Anér

Kerstin Anér
Född	28 mars 1920[1][2][3] Adolf Fredriks församling[1][2][3], Sverige
Död	23 november 1991[2] (71 år) Överjärna församling[2], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Göteborgs universitet
Sysselsättning	Politiker[2][3], författare
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1969–1970)[2][3] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[5] Ledamot av Sveriges riksdag 1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1976–1978)[6][7] Ledamot av Sveriges riksdag 1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1978–1979)[8] Ledamot av Sveriges riksdag 1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1979–1982)[9] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1980–1981)[10] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1981–1983)[10][2] Ledamot av Sveriges riksdag 1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1982–1985)[11]
Arbetsgivare	Sveriges Radio Idun Bonniers Litterära Magasin
Politiskt parti
Folkpartiet
Föräldrar	Josef Anér[1][2][3] Gunvor Anér[3]
Släktingar	Sven Anér (syskon)[2]
Redigera Wikidata

Kerstin Anér, född 28 mars 1920 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 23 november 1991 i Överjärna församling^[12], Södertälje, var en svensk radioproducent, litteraturvetare och författare. Hon var även politiker (folkpartist) och riksdagsledamot.

Biografi

Kerstin Anér var dotter till direktören Josef Anér och läraren Gunvor Anér, född Löfvendahl, samt syster till Sven Anér.^[13] Hon blev filosofie doktor i litteraturhistoria vid Göteborgs högskola 1948 på en avhandling^[14] om 1790-talets press- och litteraturklimat i Sverige. Hon var medarbetare i Bonniers litterära magasin 1946–1959 och Idun/Veckojournalen 1951–1963, och var programproducent vid Sveriges Radio 1956–1969. Åren 1976–1980 var hon statssekreterare i utbildningsdepartementet.

Anér var riksdagsledamot 1969–1985, 1969–1970 i andra kammaren för Stockholms stads valkrets, 1971–1976 för Stockholms kommuns valkrets och 1976–1985 i Stockholms läns valkrets. I riksdagen var hon bland annat ledamot i jordbruksutskottet 1972–1976 och i kulturutskottet 1979–1982. Hon var även andre vice gruppordförande för Folkpartiet 1975–1981. Som riksdagsledamot var hon flitigt verksam inom forsknings- och miljöpolitiken, djurrättsfrågor och i frågor gällande alternativmedicin. Hon var även tidigt ute med att uppmärksamma datoriseringens effekter på den personliga integriteten. Hon anlitades också i ett stort antal statliga utredningar om exempelvis integritet, genteknik och energifrågor.

Anér myntade det i datavetenskap och datarätt förekommande begreppet dataskugga.^[15] Anér nämner termen första gången i tryckt media i den kristna kulturtidskriften Vår Lösen år 1972 i en essä med titeln ”Dataskuggan”.

Anér var länge aktiv i Rädda barnens riksförbund, där hon också var förbundsordförande 1978–1983. Hon var en anlitad talare över hela landet, både i kyrkorna och i Folkpartiets lokala avdelningar. Hon utvecklade en talekonst som drog många människor till hennes möten, där hon ibland läste upp psalmer och annat som hon skrivit. Hon finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med två verk (nr 27 och 292).

Psalmer

• Du är större än mitt hjärta (nr 27) skriven 1946
• Jublande lyfter vi här våra händer (nr 292) Lovsång översatt 1975

Källor

• Enkammarriksdagen 1971-1993/94 (Sveriges riksdag 1996), band 1, s. 57-68

Noter

Vidare läsning

• Kerstin Anér i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (22 september 2020) CC-BY

Externa länkar

• Kerstin Anér i Libris