Kervo (finlandssvenskt uttal [ˈtɕærvo]) (finska: Kerava) är en stad i landskapetNyland i Finland. Staden är belägen 30 kilometer nordost om Helsingfors. Folkmängden i Kervo stad uppgår till cirka &&&&&&&&&&037232.&&&&&037 232 invånare och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&&030.79000030,79 km². Staden gränsar till Tusby kommun, Sibbo kommun och Vanda stad. Kervo är byggt längs den norrgående huvudbanan och det finns två järnvägsstationer för lokaltåg, Kervo och Savio.
Under medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo socken. Mellan 1643 och 1924 hörde Kervo till Tusby kommun (socken). Vid årsskiftet 1923/1924 bröt sig Kervo ur Tusby kommun och bildade en egen köping. Då Kervo blev köping uppgick folkmängden till 3 000 personer. 1970 omvandlades Kervo till stad.
Kervo stads språkliga status är enspråkigtfinsk, men var fram till och med 1953 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Den ursprungliga finlandssvenska befolkningen i Kervo är sedan flera decennier stabil till antalet och utgör nu i runda tal 400 personer, vilket motsvarar drygt en procent av invånarna[5].
Historia
Före 1100-talet fanns ingen permanent bosättning i Kervo med omnejd. Sedan stenåldern har regionen dock besökts av nomadiserande jägar- och fiskarfolk, vilket talrika fornfynd vittnar om. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod längs strandmarkerna vid Kervo ås mynning[6]. Enligt Kervo stads webbplats uppgick folkmängden i mitten på 1500-talet till endast 160 personer.
Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862 då järnvägslinjen Helsingfors–Tavastehus öppnades för trafik. Den 16 juli 1874 öppnades Finlands första enskilda järnväg mellan Kervo och Borgå, Kervo–Borgå järnväg[7]. Järnvägen bidrog till uppkomsten av industrier och affärer av alla slag. 1869 bildades flera tegelbruk och Finlands första cementfabrik. 1880 uppgick folkmängden till 649 personer. 1908 grundade sex snickargesäller från Borgå en snickerifabrik på orten. Under lång tid därefter var Kervo känd som snickarorten. Under 1970-talet fördubblades invånarantalet i staden.
Tuko Logistics Oy (521) (Transport- och logistiktjänster)
Oy Metos Ab (220) (Tillverkning av storköksutrustningar)
Ifolor Ab (85) (Fotolaboratorium)
Kervo fångvårdsanstalt (141)
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kervo stad 1975–2020[11]
År
Folkmängd
1975
20 786
1980
23 851
1985
26 207
1990
27 597
1995
29 385
2000
30 270
2005
31 544
2010
34 282
2015
35 293
2020
37 105
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[12][13]
Kervo stads webbplats (finska)(svenska)(engelska) Läst 2 januari 2016.
”Kommunförbundet”. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. http://archive.is/2013.04.29-171103/http://hosted.kuntaliitto.fi/skriptit/tilastot/kuntakortti2.asp?knro=245&kieli=2.(svenska)
Fickfakta 2015 (pdf-format) (finska)(engelska) Läst 2 januari 2016.
Noter
^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^Skattebyråerna (sökfunktion) (finska) Läst 2 januari 2016.
^Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 2 januari 2016.
^Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012(svenska) Läst 2 januari 2016
^Nylands förbund Arkiverad 16 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (svenska)
^Borgå Nya Tidning (18.07.1899) (svenska) Läst 2 januari 2016
^Om KUUMA-regionen på Kervo stads webbplats Arkiverad 13 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 2 januari 2016
^Stadsdelsförteckning på stadens webbplats Arkiverad 16 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 2 januari 2016
^Kervos vänorter (pdf-format) Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (finska)(engelska) Läst 2 januari 2016
^”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.
^”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.