King James Bible

Anglikanism
En artikel i Wikipedias serie om

Anglikansk teologi Kristen teologi Anglikansk doktrin De trettionio artiklarna Books of Homilies Caroline Divines Lambeth Quadrilateral Episkopalism Anglikanska sakrament Anglikansk Mariateologi
Ledning och liturgiska frågor Prästerskap Musik Nattvarden King James Bible (Den allmänna bönboken) Liturgiskt år Anglikansk kyrkotradition (högkyrklighet, lågkyrklighet, centralkyrklighet, bredkyrklighet) Anglikanskt klosterväsen Anglikanska helgon Jesusbönen
Kristendom Jesus Kristus Paulus Kyrkan De sju första ekumeniska kyrkomötena
Bakgrund och historia Keltisk kristendom Augustinus av Canterbury Beda Medeltida katedralarkitektur Apostolisk succession Henrik VIII Reformationen i England Thomas Cranmer Klosterupplösningen Engelska kyrkan Edward VI Elizabeth I Matthew Parker Richard Hooker Jakob I Karl I William Laud Edsvägrarschismen Anglokatolicism Oxfordrörelsen
Anglikanska kyrkogemenskapen Anglikanska kyrkogemenskapens historia Ärkebiskop av Canterbury Anglikanska kyrkans primas Anglikanska kyrkans biskopsmöte Lambethkonferensen Anglikanska kyrkans stift Anglican Consultative Council Ekumenik Prästvigning av kvinnor Windsorrapporten
Anglikanska kontinuitetsrörelsen Anglikansk omställning Bartonvilleavtalet Kongressen i St. Louis North American Anglican Conference
v t e

King James Bible, King James Version eller Authorized Version (vanligen förkortat KJV) är en engelskspråkig översättning av Bibeln från 1611.^[1] Den har ett poetiskt språk, som kan upplevas som ålderdomligt av nutida läsare. Under nittonhundratalet har därför flera nyöversättningar och språkliga redigeringar gjorts. En sådan språklig anpassning och översättning är New King James Version. Trots det ålderdomliga språket ligger den nära grundspråket, till skillnad från New International Version som är mer av en parafras.

King James Bible är fortfarande en av de mest sålda bibelöversättningarna bland engelsktalande. Att den bygger på grundmanuskriptet, Textus Receptus, kan ha bidragit till det stora intresse för just Textus Receptus som finns i vissa grupper i USA.

Översättningen har fått sitt namn av Jakob I av England (James I på engelska) som stadfäste översättningen.