Krigshögskolan

För tidigare den finländska försvarsmaktens utbildningsanstalt, se Krigshögskolan (Finland).
Krigshögskolan
(KHS)
Information
Officiellt namnKungl. Krigshögskolan
Datum1866–1961
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
RollOfficershögskola
Del avChefen för Armén
StorlekSkola
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Krigshögskolan (KHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1866–1961. Skolan var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]

Historik

Krigshögskolan (KHS) var det namn som det tidigare Högre artilleriläroverket i Marieberg antog i november 1866.[3][4] Högre artilleriläroverket, ursprungligen skapat för att utbilda officerare till artilleriet inom Sveriges armé hade 1832 öppnats även för andra truppslag. År 1878 skedde en omorganisation, då den dittillsvarande Krigshögskolan delades upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning inom armén, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för specialistutbildning inom arméns mer tekniskt orienterade truppslag. Initiativtagare till förändringen anses ha varit dåvarande översten, senare generalmajoren Hugo Raab, som var chef för Generalstaben.

Syftet med förändringen var att bedriva krigsvetenskaplig utbildning för blivande aspiranter i generalstabskåren, som redan hade genomgått grundläggande officersutbildning. Innehållet i utbildningen var högre militär undervisning samt språk- och ridundervisning åt ett antal officerare ur armén vilka antogs efter särskild inträdesprövning. Utbildningen var tvåårig. Under Krigshögskolans första år påbörjades utbildning varje år med jämnt ordningsnummer och omfattade 20-40 officerare per kurs. Från 1905 skedde intagning varje år, med 25 elever per kurs.

Den 1 oktober 1951 införlivades Artilleri- och ingenjörhögskolans (AIHS) högre kurser. Skolan omfattade därefter en stabslinje, en vapenteknisk linje, en ingenjörlinje och en fortifikationslinje (med elever från både marinen och flygvapnet).[2]

Krigshögskolan bestod till den 30 september 1961, då den sammanfördes den 1 oktober 1961 med svenska flygvapnets och svenska marinens motsvarande skolor och bildade Militärhögskolan, som sedan 1 januari 1997 är Försvarshögskolan.[1]

Krigshögskolor från 1983

Beteckningen Krigshögskola (KHS) återupptogs senare som beteckning på den vidareutbildning på mellannivå för officerare som blev resultatet av att den nya befälsordningen (NBO) infördes 1983. Utbildningen skedde försvarsgrensvis och låg till grund för befordring till löjtnant och kapten, medan den grundläggande officersutbildningen skedde inom ramen för officershögskola (OHS). De olika krigshögskolorna fanns på följande platser:

I samband med reformer sammanfördes utbildningen den 1 januari 1999 vid OHS och KHS till tre försvarsmaktsgemensamma utbildningsenheter som benämndes Militärhögskolan Halmstad, Militärhögskolan Karlberg och Militärhögskolan Östersund.

Förläggningar och övningsplatser

När den nya skolan bildades den 1 augusti 1878 kom den att förläggas till Generalstaben vid Birger Jarls torg 10. Från den 1 oktober 1905 kom skolan även att ha lokaler vid Gamla riksdagshuset på Birger Jarls torg 5. Den 1 oktober 1908 flyttades skolan till Kungliga arméförvaltningen lokaler på Munkbrogatan 2. Krigshögskolans sista adress blev GeneralitetshusetÖstermalmsgatan 87, dit skolan förlades den 1 april 1913.[1]

Skolchefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl. Krigshögskolan 1866-11-?? 1878-07-31
Kungl. Krigshögskolan 1878-08-01 1961-09-30
Beteckningar
KHS 1866-11-?? 1950-??-??
AKHS 1950-??-?? 1951-??-??
KHS 1951-??-?? 1961-09-30
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1866-11-?? 1961-09-30

Galleri

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 59
  2. ^ [a b] ”Krigshögskolan”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Krigsh%C3%B6gskolan&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=2&postid=Arkis+e3dc9e97-0537-4660-a73b-10fbf0598205&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder. Läst 29 september 2017. 
  3. ^ Nationalencyklopedin, band 11 (1993), s. 405, uppslagsordet Krigshögskolan
  4. ^ Krigshögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
v  r
Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten
Gemensamma

Amröjskolan (AmröjS) Fältarbetsskolan (FarbS) Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) Försvarets läroverk (FL) Försvarets gymnasieskola (FGS) Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) Försvarshögskolan (FHS) Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) Krigshögskolan (KHS) Ledningsstridsskolan (LedSS) Markstridsskolan (MSS) Militärhögskolan (MHS) Militärhögskolan Karlberg (MHS K) Militärhögskolan Halmstad (MHS H) Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) Tolkskolan (TolkS) Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS)

Armén

Arméns fallskärmsjägarskola (FJS) Arméns jägarskola (JS) Arméns medicinalfackskola (MedfackS) Arméns motorskola (MotorS) Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) Arméns rid- och körskola (RS) Arméns signalskola (SignS) Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) Arméns tekniska skola (ATS) Arméns underhållsskola (US) Arméns underhålls- och motorskola (US/MotorS) Arméns underrättelseskola (UndS) Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) Artilleriets officershögskola (ArtOHS) Artilleriets stridsskola (ArtSS) Hemvärnets stridsskola (HvSS) Infanteriets och kavalleriets stridsskola (InfKavSS) Infanteriets officershögskola (InfOHS) Infanteriets stridsskola (InfSS) Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola (IngKAS) Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) Luftvärnets officershögskola och tekniska skola (LvOHS/TS) Luftvärnets stridsskola (LvSS) Pansartruppernas officershögskola (POHS) Pansartruppskolan (PS) Pansartruppernas stridsskola (PS) Stridsskola Mitt (SSM) Stridsskola Nord (SSN) Stridsskola Syd (SSS) Tygförvaltningsskolan (TygS)

Flygvapnet

Basbefälsskolan (BBS) Flygbasjägarskolan (FBJS) Flygbefälsskolan (FBS) Flygkrigshögskolan (FKHS) Flygtekniska skolan (FTS) Flygvapnets basbefälsskola (BBS) Flygvapnets centrala skolor (FCS) Flygvapnets flygskola (FlygS) Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS) Flygvapnets officershögskola (FOHS) Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola (FSS) Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) Flygvapnets väderskola (VÄDS) Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) Hallands flygkår (F 14) Helikopterstridsskolan (HkpSS) Informationsteknologiskolan (ITS) Krigsflygskolan (F 5) Luftstridsskolan (LSS) R3-skolan (R3) Roslagens flygkår (F 2) Stridslednings- och luftbevakningsskolan (StrilS) Svea flygkår (F 8)

Marinen
v  r
Försvarsmakten
Ledning
Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)
Försvarsmaktens heraldiska vapen
Försvarsgrenar
Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)
Stridskraft logistik (LOG)
Försvarsmaktens specialförband
EU:s stridsgrupper
Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor
Försvarsmaktens gemensamma centra
Utbildning
Försvarsmaktens militärhögskolor
Försvarsmaktens stridsskolor
Försvarsmaktens övriga funktionsskolor
Försvarsmaktens funktionsenheter
Försvarsmaktsgemensamma förband
Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar
Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)