Lagstiftande församling
| Kammare | |
|---|---|
| Enkammarsystem · Tvåkammarsystem Trekammarsystem · Flerkammarsystem Överhus (Senat) · Underhus | |
| Parlament | |
| Parlamentarism · Parlamentsgrupp Parlamentsledamot · Internationella parlament | |
| Parlamentariskt styrelsesätt | |
| Kommitté · Kvorum · Motion (Misstroendeförklaring) | |
| Typer | |
| Kongress (Kongressledamot) · Kommunestyre (Rådman) · Ståndriksdag (Stånd) | |
| Lagstiftande församlingar i erkända stater |
En lagstiftande församling, även benämnt som folkrepresentation eller legislatur, är en beslutande församling inom en suverän statsbildning som innehar lagstiftande makt.[1]
Den lagstiftande församlingens makt och inflytande kan begränsas av andra grenar av statsmakten, som statschefen eller domstolar om det råder maktdelning, eller i parlamentarism där den verkställande makten utövas av den som har stöd i den lagstiftande församlingen.
I federationer och konfederationer finns även lagstiftande församlingar i de ingående delstaterna.
System för lagstiftande församlingar
- Parlamentarism, system där en lagstiftande församling har konstitutionell suveränitet
- Maktdelningsprincipen, system där en lagstiftande församling delar den konstitutionella makten med andra institutioner
- Totalitarism, system där en lagstiftande församling inte har någon reell makt utan endast tjänar till att legitimera regimen
Namn på lagstiftande församlingar
- Parlament, egennamn på vissa lagstiftande församlingar (ibland oberoende av att parlamentarism tillämpas)
- Europaparlamentet – en av Europeiska unionens två lagstiftande institutioner (den andra är Europeiska unionens råd)
- Kongress, egennamn på vissa lagstiftande församlingar
- Argentinas nationalkongress – Argentinas lagstiftande församling
- Brasiliens nationalkongress – den lagstiftande församlingen i Brasilien
- Chiles kongress – den lagstiftande församlingen i Chile
- Filippinernas kongress – den lagstiftande församlingen i Filippinerna
- Mikronesiens federerade staters kongress – parlamentet i Mikronesiens federerade stater
- USA:s kongress – USA:s högsta lagstiftande församling
- Riksdag, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Europa (bland annat Finland och Sverige[2])
- Lantdag, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Europa
- Lagtinget, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Europa
- Lagting (Stortinget) var ena av två kamrar som det norska Stortinget var uppdelat i fram till 1 oktober 2009
- Färöarnas lagting är Färöarnas lagstiftande församling
- Ålands lagting är det självstyrda Ålands parlament
- Duma, egennamn på lagstiftande församlingar i Ryssland
- Högsta sovjet, egennamn på högsta beslutande församling i sovjetrepubliker
- Majlis, egennamn på vissa lagstiftande församlingar i Asien
Referenser
- ^ ”folkrepresentation”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkrepresentation. Läst 202301127.
- ^ ”Så styrs Sverige Arbetet på nationell nivå”. www.regeringen.se. Regeringskansliet. 16 juni 2021. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/arbetet-pa-nationell-niva/. Läst 27 januari 2023. ”Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val.”
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör lagstiftande makt.
| |||||||||||
|
