1969 införlivades i Lerums landskommun Skallsjö landskommun samt delar ur den då upplösta Stora Lundby landskommun (Stora Lundby och Östads församlingar). Lerums kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lerums landskommun.[5]
Kommunens naturlandskap består av sprickdalar, där de flesta kullarna är täckta av ett tunt moräntäcke och leror avsatta i dalgångarna. Ett typiskt exempel är Säveåns dalgång med sjön Sävelången. I de odlade lerområdena har åar eroderat sig ner och skapat raviner, ofta omgivna av lövskogklädda sluttningar, som man ser längs Säveåns dalgångar. Vid Östad finns ett isälvsdelta som gradvis övergår i ett åssystem norrut. Skogen i söder är rik på sjöar och populär för friluftsliv.[7]
I Lerum finns under mandatperioden 2018–2022 fem politiker med titeln kommunalråd: Kommunstyrelsens ordförande Alexander Abenius (M) är kommunalråd på heltid och tre politiker är kommunalråd på halvtid: 1:a vice ordförande Lill Jansson (L) med särskilt ansvar för området lärande, Eva Andersson (C) med särskilt ansvar för området samhällsbyggnad samt Christian Eberstein (KD) med särskilt ansvar för området stöd och omsorg. 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen Renée Norgren Jeryd (S) är kommunalråd på heltid som oppositionsråd.[10]
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2019–2022
Ordförande
C
Ingela Gyllesten
Förste vice ordförande
M
Oskar Ahlman
Andre vice ordförande
S
Gun Delsvik Svensson
Källa:[11]
Mandatfördelning i Lerums kommun, valen 1970–2022
Största partiet i Lerums kommunfullmäktige efter valet 2018 är Moderaterna.[12]Moderaterna var också största parti i valen 2006 och 2010. Socialdemokraterna var största parti i kommunvalen 1970–2002 samt 2014.[13][14]
Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Lerums kommunfullmäktige.
År 2009 diplomerades Lerums kommun med Fair Trade City av svenska Fairtrade och enligt Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner kom Lerum på 62:a plats av 290 år 2010. Ungdomsarbetslösheten i Lerum var samma år 8 procent.
Blasonering: I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld. Olika framställningar av vapnet har lett till upprörda känslor.[19]
Oxhuvudet kommer från oxen i Vättle häradssigill från 1500-talet. De tre löven syftar på de enheter som bildade kommunen 1969. På grund av viss oenighet om utformningen blev vapnet inte antaget och registrerat förrän 1982.
Den 19 april2007 lanserade Lerums kommun en ny logotyp med ett bildmärke som ersatte det traditionella kommunvapnet i de flesta sammanhang. Den nya logotypen föreställer en väv i form av kommunens kartbild. Den tog två och ett halvt år att arbeta fram till en kostnad av 2,5 miljoner kronor.[20] Olika åsikter om designen har lett till upprörda känslor. Den nya logotypen kallas av Lerums invånare i folkmun för "trasan" på grund av dess likhet med en trasa. Den 9 januari 2024 återinförde kommunen det gamla kommunvapnet i alla sammanhang och tog även bort sloganen "Mer än du tror"[21]
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”SVT: Alliansen ska styra Lerum”. https://www.svt.se/nyheter/val2018/alliansen-ska-styra-kommunen-i-lerum. Läst 13 november 2018.
^”Kommunalråd och oppositionsråd”. Lerums Kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121010759/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunalrad-och-oppositionsrad/. Läst 20 januari 2019.
^”Kommunfullmäktige - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011036/https://lerum.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=185. Läst 20 januari 2019.
^”Lerums Tidning: Moderaterna är det största partiet i Lerum”. Arkiverad från originalet den 18 september 2018. https://web.archive.org/web/20180918223649/https://www.lerumstidning.se/2018/09/alliansen-ser-ut-att-vinna-i-lerum/. Läst 10 september 2018.
^Socialdemokraterna och Folkpartiet fick samma antal mandat i valet 1970 men Socialdemokraterna fick 257 fler röster.
^”Kommunstyrelsen - Ledamöter”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 21 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190121011002/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Ledamoter/. Läst 20 januari 2019.
^”Förtroendemannaregistret - Lerums Kommun”. Lerums kommun. https://lerum.tromanpublik.se/. Läst 20 januari 2019.
^”Vänorter och vänortssamarbeten”. Lerums kommun. Arkiverad från originalet den 12 december 2018. https://web.archive.org/web/20181212075851/https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete/Vanorter/. Läst 26 maj 2015.
^”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 1 mars 2016.
^DN (2 augusti 2007). ”Fel bild av Lerums kommunvapen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/fel-bild-av-lerums-kommunvapen. Läst 3 mars 2013.
^Christina Lundin (19 april 2007). ”Kommunen byter logga och profil”. Lerums Tidning. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524215859/http://www.lerumstidning.com/nyhet_visa.asp?id=4398&sidnamn=NYHETER. Läst 16 mars 2009.
^”Lerums kommun återtar kommunvapnet som symbol”. lerum.se. https://lerum.se/nyheter/nyhetsarkiv---lerum.se/2024-01-09-lerums-kommun-atertar-kommunvapnet-som-symbol. Läst 21 januari 2024.
Vidare läsning
Hjelm, Fredrik; Strandberg, Ann-Charlott (1999). Lerums kommun : Lerum, Skallsjö, Stora Lundby och Östads socknar. Kulturhistorisk byggnadsinventering / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, 0280-5189 ; 40. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. Libris 2863571
Kulturmiljöer i Lerums kommun. Vänersborg: Älvsborgs länsmuseum. 1999. Libris 10455113
Olsson, Helmer (1945). Folkliv och folkdikt i Vättle härad under 1800-talet. Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 12. Uppsala: Lundequistska bokhandeln i distribution. Libris 452619
Zollitsch, Martin (1999). Arkitektur i Lerums kommun : byggnader och miljöer av arkitektoniskt intresse : ett urval. [Lerum]: [Byggnadsnämnden]. Libris 2869169
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Lerums kommun.