Lucilio Vanini

Lucilio Vanini, född 1585 i italienska Taurisano i närheten av Lecce, död 9 februari 1619 i franska Toulouse, var en italiensk filosof och teolog.

Lucilio Vanini tillhörde renässansfilosofins aristoteliska riktning. Han författade det skenbart ortodoxa arbetet Amphitheatrum aeternae Providentiae divino-magicum (1615) och De admirandis naturae, reginae, deaeque mortalium, arcanis (1616), vilka består av sextio dialoger. I dessa förkunnar Vanini en panteism som närmar sig ateism och en – enligt dåtida normer – osedligt libertinsk och sensualistisk etik. Upphovsmannen rådbråkades av dessa skäl och brändes slutligen levande på bål 34 år gammal, dömd som kättare av inkvisitionen.

Wikimedia Commons har media som rör Lucilio Vanini.

Källor

• Vanini, Lucilio Pompeio i Nordisk familjebok (första upplagan, 1893)

Externa länkar

• Böcker av och om Lucilio Vanini på svenska bibliotek. (libris.kb.se)

v • r Renässansens filosofer Agrippa av Nettesheim Leon Battista Alberti Francis Bacon Jean Bodin Leonardo Bruni Giordano Bruno Tommaso Campanella Nicolaus Cusanus Erasmus av Rotterdam Jacob Faber Stapulensis Marsilio Ficino Francesco Filelfo Jan Hus Martin Luther Niccolò Machiavelli Philipp Melanchthon Michel de Montaigne Thomas More Aonio Paleario Paracelsus Francesco Patrizi (Franciscus Patricius) Francesco Petrarca Giovanni Pico della Mirandola Pietro Pomponazzi Giovanni Pontano Pierre de la Ramée (Petrus Ramus) Johann Reuchlin Coluccio Salutati Francisco Suárez Bernardino Telesio Lorenzo Valla Lucilio Vanini Pier Paolo Vergerio Francisco de Vitoria Juan Luis Vives Jacopo Zabarella