Maria Goeppert-Mayer

Maria Goeppert-Mayer Nobelpristagare i fysik 1963
Född28 juni 1906[1][2][3]
Katowice[4]
Död20 februari 1972[1][2][3] (65 år)
San Diego, USA
BegravdEl Camino Memorial Park[5]
Medborgare iTyskland och USA[6]
Utbildad vidGöttingens universitet, filosofie doktor, [6]
SysselsättningFysiker[6], universitetslärare[6], kärnfysiker, forskare[7]
ArbetsgivareColumbiauniversitetet[8]
Johns Hopkins University (1930–1939)[8]
Sarah Lawrence College (1941–1942)[8]
Los Alamos National Laboratory (1945–)[8]
Argonne National Laboratory (1946–1959)[8]
University of California, San Diego (1960–1972)[8]
Känd förAtommodell
MakeJoseph Edward Mayer
(g. 1930–)[6][9]
BarnMaria Mayer (f. 1933)
FöräldrarFriedrich Göppert[6]
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1963)[10][11]
National Women's Hall of Fame (1996)[12]
Medlem av American Physical Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
Redigera Wikidata
Maria Goeppert-Mayer och Gustaf VI Adolf på Nobelfesten 1963.

Maria Goeppert-Mayer, född Göppert 28 juni 1906 i Kattowitz i Tyskland, nuvarande Polen, död 20 februari 1972 i San Diego i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker. Hon var professor vid University of California i San Diego i sydvästra USA. År 1963 mottog hon, tillsammans med Eugene Wigner och J. Hans D. Jensen, Nobelpriset i fysik "för deras upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur".[13]

Biografi

Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie "skal", ungefär som elektronerna utanför kärnan. De tres arbeten med skalmodellen inom kärnfysik var ett viktigt steg på vägen inom kvantgruppteori.

Som doktorand på Göttingens universitet skrev Göppert sin doktorsavhandling om teorin kring tvåfotonabsorption av atomer. Vid tiden för hennes examen verkade det avlägset att verifiera avhandlingen experimentellt, men senare möjliggjordes detta med hjälp av utvecklingen av laser. Idag är enheten för tvåfotonabsorptionstvärsnitt kallad Goeppert-Mayer-enheter (GM-enheter) efter Maria.

Maria Goeppert gifte sig med Joseph Edward Mayer 1930 och flyttade till USA. Edward Mayer var docent vid Johns Hopkins University, men strikta regler mot nepotism hindrade universitet från att ta in Goeppert-Mayer som fakultetsmedlem. Hon fick dock en anställning som assistent på Johns Hopkins university och publicerade en artikel om dubbelt betasönderfall år 1935. År 1937 flyttade hon till Columbia University där hon fick en oavlönad anställning. Under andra världskriget arbetade hon med isotopseparering för Manhattanprojektet vid Columbia; hon arbetade även tillsammans med Edward Teller vid Los Alamos National Laboratory för att utveckla Tellers "super"bomb.

Efter kriget arbetade Goeppert-Mayer som oavlönad docent i fysik vid University of Chicago och som senior-fysiker vid det närliggande Argonne National Laboratory. Maria Goeppert-Mayer utvecklade tillsammans med J. Hans D. Jensen och Eugene Wigner en matematisk modell för atomkärnornas skalstruktur för vilket de belönades med Nobelpriset i fysik år 1963. År 1960 utnämndes hon till professor i fysik vid University of California i San Diego.

Goeppert-Mayer har fått kratern Goeppert-Mayer på Venus uppkallad efter sig.[14]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Maria Goeppert Mayer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Maria Goeppert-Mayer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Maria Mayer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гёпперт-Майер Мария”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 april 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 510, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f] läs online, history.aip.org , läst: 26 mars 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ s. 311, läs online, läst: 18 april 2023, ”On January 19, 1930, she married Joseph E. Mayer, a chemist [...]”.[källa från Wikidata]
  10. ^ Maria Goeppert Mayer Biographical, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 21 december 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Maria Goeppert-Mayer (på engelska), National Women's Hall of Fame, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”The Nobel Prize in Physics 1963” (på engelska). Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1963/summary/. Läst 8 mars 2014. 
  14. ^ ”Venus - Stereo Image Pair of Crater Goeppert-Mayer” (på engelska). Jet Propulsion Labratory. http://www.jpl.nasa.gov/spaceimages/details.php?id=PIA00269. Läst 8 mars 2014. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Maria Goeppert-Mayer.
    Bilder & media
  • Nobelprize.org, Maria Goeppert-Mayer - biografi
  • Nobelprize.org, Maria Goeppert-Mayer - nobelföreläsning
  • Nobelprize.org, Kvinnliga nobelpristagare
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975)
1976–2000
Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000)
Från 2001
Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)
v  r
Manhattanprojektet
Anläggningar
Ames · Berkeley · Chicago · Dayton · Hanford · Inyokern · Los Alamos · Montreal · New York · Oak Ridge · Trinity · Wendover · Heavy water sites
The rising mushroom cloud from the Nagaskai "Fat Man" bomb, August 9, 1945
Administratörer
Vannevar Bush · Arthur Compton · James Conant · Priscilla Duffield · Thomas Farrell · Leslie Groves · John Lansdale · Ernest Lawrence · James Marshall · Franklin Matthias · Dorothy McKibbin · Kenneth Nichols · Robert Oppenheimer · Deak Parsons · William Purnell · Frank Spedding · Charles Thomas · Paul Tibbets · Bud Uanna · Harold Urey · Stafford Warren · Ed Westcott · Roscoe Wilson
Forskare
Luis Alvarez · Robert Bacher · Hans Bethe · Aage Bohr · Niels Bohr · Norris Bradbury · James Chadwick · John Cockcroft · Harry Daghlian · Enrico Fermi · Richard Feynman · Val Fitch · James Franck · Klaus Fuchs · Maria Goeppert-Mayer · George Kistiakowsky · George Koval · Ralph Lapp · Willard Libby · Edwin McMillan · Mark Oliphant · Norman Ramsey · Isidor Isaac Rabi · James Rainwater · Bruno Rossi · Glenn Seaborg · Emilio Segrè · Louis Slotin · Henry DeWolf Smyth · Leó Szilárd · Edward Teller · Stanisław Ulam · John von Neumann · John Wheeler · Eugene Wigner · Robert Wilson · Leona Woods
Operationer
Alsos Mission · Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki · Operation Crossroads · Operation Peppermint · Project Alberta · Silverplate · 509th Composite Group · Enola Gay · Bockscar · The Great Artiste
Vapen
Fat Man · Little Boy · Pumpkin bomb · Thin Man · Kärnvapen
Se även
Atomic Energy Act of 1946 · British contribution · Chicago Pile-1 · Demon core · Einstein–Szilárd letter · Interim Committee · Oppenheimer security hearing · Plutonium · RaLa Experiment · S-1 Executive Committee · S-50 Project · Smythrapporten · Uran · X-10 Graphite Reactor
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 72197794LCCN: n87912011ISNI: 0000 0001 0986 5412GND: 119155680Libris XL: 97mpklbt3xh082c Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 113462123BIBSYS: 90739524MGP: 105781NLA: 35336679NDL: 00449248NKC: ntk20211109654CiNii: DA00788659CANTIC: a11200108