Michael Spence

Michael Spence
Michael Spence, 2008.
Född7 november 1943[1][2][3] (80 år)
Montclair[4], USA
Medborgare iUSA[5][6][7]
Utbildad vidMagdalen College[8]
University of Toronto
Princeton University, filosofie kandidat,
Oxfords universitet,
Harvard University, filosofie doktor, [9]
University of Toronto Schools
SysselsättningNationalekonom, forskare[10], universitetslärare, professor[11][12][13]
ArbetsgivareHarvard University
New York University
Stanforduniversitetet
Utmärkelser
Rhodesstipendium (1966)[8]
Fellow of the Econometric Society (1976)[14]
John Bates Clark-medaljen (1981)
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2001)[15]
Hedersdoktor vid Laval Universitet (2002)[16]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Harvard Centennialmedaljen
Guggenheimstipendiet[17]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Michael Spence, född 7 november 1943 i Montclair, Essex County, New Jersey, USA, är en kanadensisk-amerikansk nationalekonom som tillsammans med George Akerlof och Joseph Stiglitz tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2001 "för analyser av marknader med asymmetrisk information".

Biografi

Spence fick sin gymnasieutbildning vid University of Toronto Schools vid University of Toronto. Han kom senare tillbaka till Rotman School of Management vid University of Toronto för att arbeta som medlem i Rotman Dean's Advisory Board.[18]

Spence studerade sedan vid Princeton University och tog en kandidatexamen i filosofi 1966, och avslutade en senioravhandling med titeln "Freedom and Determinism".[19] Han fortsatte studierna vid Magdalen College, University of Oxford som Rhodes Scholar, och tog en kandidatexamen i matematik 1968.[20] Därefter började han forskarutbildning i nationalekonomi vid Harvard University med stöd av en Danforth Graduate Fellowship hösten 1968. Han disputerade i nationalekonomi 1972 och avslutade en avhandling med titeln "Market signalling" under handledning av Kenneth Arrow och Thomas Schelling. Han tilldelades David A. Wells-priset för enastående doktorsavhandling 1972.

Spence är William R. Berkley professor i ekonomi och affärer vid Stern School of Business vid New York University samt Philip H. Knight Professor of Management, Emeritus, och Dean, Emeritus, vid Stanford Graduate School of Business.[21][22]

Spence är ordförande för kommissionen Commission on Growth and Development och en framstående gästforskare vid Council on Foreign Relations.[23]

Han är vidare senior fellow vid Stanford Universitys Hoover Institution och Philip H. Knight Professor Emeritus of Management vid Graduate School of Business. Spence är också Commissioner for the Global Commission on Internet Governance.[24][25] Dessutom är Spence medlem av Berggruen Institute's 21st Century Council.[26][27]

Vetenskapligt arbete

Spence är känd för sin arbetsmarknadssignaleringsmodell, som inspirerat forskning om denna gren av kontraktsteorin. I denna modell signalerar anställda sina respektive färdigheter till arbetsgivarna genom att förvärva en viss utbildningsnivå, vilket är kostsamt för dem. Arbetsgivarna kommer att betala högre löner till mer utbildade arbetstagare, eftersom de vet att andelen anställda med hög förmåga är högre bland de utbildade, eftersom det är billigare för dem att förvärva utbildning än för anställda med låg förmåga. För att modellen ska fungera är det inte ens nödvändigt att utbildningen har något egenvärde om den kan förmedla information om avsändaren (arbetstagaren) till mottagaren (arbetsgivaren) och om signalen är kostsam.

Spence är författare till tre böcker och 50 artiklar, och har också varit en konsekvent bidragsgivare till Project Syndicate, ett internationellt tidningssyndikat, sedan 2008. Bland hans övertygelser finns att högfrekvent börshandel bör förbjudas.[28]

Utmärkelser och hedersbetygelser

Spence är hedersdoktor vid Magdalen College, Oxford, där han studerade som en Rhodes scholar.[29] Han fick Nobels minnespris i ekonomisk vetenskap 2001 och John Bates Clark-medaljen från American Economics Association 1981.[30] Han valdes till fellow i Econometric Society 1976 och ledamot av American Academy of Arts and Sciences 1983.[31][32]

Bibliografi i urval

  • Spence, Michael (1973). ”Job Market Signaling”. Quarterly Journal of Economics 87 (3): sid. 355–374. doi:10.2307/1882010. 
  • Market Signaling: Informational Transfer in Hiring and Related Screening Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press. 1974. ISBN 978-0674549906. https://archive.org/details/marketsignalingi0000spen. 
  • The Next Convergence: The Future of Economic Growth in a Multispeed World. New York: Farrar, Straus and Giroux. May 2011. ISBN 9781429968713. https://archive.org/details/nextconvergencef0000spen. 

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Michael Spence, 6 september 2021.

Noter

  1. ^ SNAC, Michael Spence, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Michael Spence Dynamics of Enformation Flows, läs online, läst: 13 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Andrew Michael Spence.[källa från Wikidata]
  4. ^ Stanford's Spence wins Nobel for economics (på engelska), Stanford News, 10 oktober 2001, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ A. Michael Spence, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Stiglitz: Recession 'nowhere near' an end (på engelska), Examiner.com, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Financial stability requires understanding and regulating risk (på engelska), The Daily Telegraph, 13 oktober 2008, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Rhodes Scholar Database, läst: 26 april 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  10. ^ läs online, www.achievement.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.gsb.stanford.edu .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.gsb.stanford.edu .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.gsb.stanford.edu .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  15. ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2001, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.ulaval.ca .[källa från Wikidata]
  17. ^ Guggenheim Fellows-databasen, a-michael-spence.[källa från Wikidata]
  18. ^ ”Rotman School of Management”. Rotman School of Management. 2021-03-07. http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YTbriIXb0WsJ:www-2.rotman.utoronto.ca/rogermartin/board.htm+&cd=1&hl=en&ct=clnk&gl=ca. 
  19. ^ Spence, Andrew Michael (1966). Freedom and Determinism. http://dataspace.princeton.edu/jspui/handle/88435/dsp01w0892b98d. 
  20. ^ ”Professor A. Michael Spence | Magdalen College Oxford”. www.magd.ox.ac.uk. https://www.magd.ox.ac.uk/discover-magdalen/history-of-college/famous-alumni/professor-a-michael-spence/. 
  21. ^ Economics, -William R. Berkley Professor in; Business. ”NYU Stern - A. Spence - William R. Berkley Professor in Economics & Business” (på engelska). www.stern.nyu.edu. https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence.  Arkiverad 29 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211029000301/https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence. Läst 24 oktober 2021. 
  22. ^ ”A. Michael Spence” (på engelska). Stanford Graduate School of Business. https://www.gsb.stanford.edu/faculty-research/faculty/michael-spence. 
  23. ^ ”A. Michael Spence” (på engelska). Council on Foreign Relations. https://www.cfr.org/expert/michael-spence. 
  24. ^ ”Nobel laureate A. Michael Spence named Hoover Senior Fellow” (på engelska). Hoover Institution. https://www.hoover.org/press-releases/nobel-laureate-michael-spence-named-hoover-senior-fellow. 
  25. ^ ”OurInternet”. www.ourinternet.org. 20 January 2014. https://www.ourinternet.org/#commission. 
  26. ^ ”Berggruen Institute”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170106173236/http://governance.berggruen.org/councils/21st-century-council/members. Läst 24 oktober 2021. 
  27. ^ Forbes, Miguel. "Charles Taylor Wins $1M First Inaugural Berggruen Nobel Prize", Forbes, 3 januari 2017.
  28. ^ Philips, Matthew (28 mars 2011). ”Should High-Frequency Trading Be Banned? One Nobel Winner Thinks So”. Freakanomics blog. http://freakonomics.com/2011/03/28/should-high-frequency-trading-be-banned-one-nobel-winner-thinks-so/. 
  29. ^ ”People at Magdalen - Magdalen College Oxford (Search by last name)”. www.magd.ox.ac.uk. http://www.magd.ox.ac.uk/people-at-magdalen/. 
  30. ^ ”A. Michael Spence - Biography”. stern.nyu.edu. https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence/.  Arkiverad 29 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211029000301/https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence/. Läst 24 oktober 2021. 
  31. ^ ”Fellows of the Econometric Society 1950 to 2019 | The Econometric Society”. www.econometricsociety.org. https://www.econometricsociety.org/society/organization-and-governance/fellows. 
  32. ^ ”Andrew Michael Spence” (på engelska). American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/person/andrew-michael-spence. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Michael Spence.
    Bilder & media
  • Michael Spence Senior Fellow at Hoover Institution, Stanford University
  • Michael Spence hos Nobelstiftelsen (på engelska) including the Prize Lecture December 8, 2001 Signaling in Retrospect and the Informational Structure of Markets
  • Michael Spence (1943– ). Library of Economics and Liberty (2nd). Liberty Fund. 2008. http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Spence.html. 
  • Profile and Papers at Research Papers in Economics/RePEc
  • Archive of Michael Spence articles on Project Syndicate
v  r
Mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
1969–1975
Frisch, Tinbergen (1969) · Samuelson (1970) · Kuznets (1971) · Hicks, Arrow (1972) · Leontief (1973) · Myrdal, Hayek (1974) · Kantorovitj, Koopmans (1975)
1976–2000
Friedman (1976) · Ohlin, Meade (1977) · Simon (1978) · Schultz, Lewis (1979) · Klein (1980) · Tobin (1981) · Stigler (1982) · Debreu (1983) · Stone (1984) · Modigliani (1985) · Buchanan (1986) · Solow (1987) · Allais (1988) · Haavelmo (1989) · Markowitz, Miller, Sharpe (1990) · Coase (1991) · Becker (1992) · Fogel, North (1993) · Harsanyi, Nash, Selten (1994) · Lucas (1995) · Mirrlees, Vickrey (1996) · Merton, Scholes (1997) · Sen (1998) · Mundell (1999) · Heckman, McFadden (2000)
Från 2000
Akerlof, Spence, Stiglitz (2001) · Kahneman, Smith (2002) · Engle, Granger (2003) · Kydland, Prescott (2004) · Aumann, Schelling (2005) · Phelps (2006) · Hurwicz, Maskin, Myerson (2007) · Krugman (2008) · Ostrom, Williamson (2009) · Diamond, Mortensen, Pissarides (2010) · Sargent, Sims (2011) · Roth, Shapley (2012) · Fama, Hansen, Shiller (2013) · Tirole (2014) · Deaton (2015) · Hart, Holmström (2016) · Thaler (2017) · Nordhaus, Romer (2018) · Banerjee, Duflo, Kremer (2019) · Milgrom, Wilson (2020) · Card, Angrist, Imbens (2021) · Bernanke, Diamond, Dybvig (2022) · Goldin (2023)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 4906666LCCN: n2009012926ISNI: 0000 0001 2118 4177GND: 129108065Libris XL: 42gjldhn5chqbrn Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 033567506BNF: cb16223604h (data)MGP: 201552NLA: 35264566NDL: 01241200NKC: mzk2004231294BNE: XX5258751