Niklas Luhmann

Niklas Luhmann
Niklas Luhmann, 1989.
Född8 december 1927[1][2][3]
Lüneburg[4]
Död6 november 1998[1][2][3] (70 år)
Oerlinghausen[5], Tyskland
BegravdLipperreihe
Medborgare iTyskland
Utbildad vidFreiburgs universitet
Bielefelds universitet
Harvard University
SysselsättningCybernetiker, universitetslärare, sociolog, advokat
ArbetsgivareBielefelds universitet
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Utmärkelser
Hegelpriset (1988)
Premio europeo Amalfi per la sociologia e le scienze sociali (1997)
Hedersdoktor vid universitetet i Gent
Hedersdoktor vid universitetet i Trier
Hedersdoktor vid universitetet i Bologna
Hedersdoktor vid universitetet i Macerata
Redigera Wikidata
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Niklas Luhmann, född 8 december 1927 i Lüneburg, död 6 november 1998 i Oerlinghausen vid Bielefeld, var en tysk sociolog, från cirka 1967 med betydande inflytande på den tyska och internationella sociologin. Som en av grundarna av den sociologiska systemteorin gjorde han sig ett namn även inom rättsvetenskap och filosofi.

Luhmanns teorier om sociala system grundar sig i teorier som går att känna igen från Talcott Parsons (som han studerade under), Max Weber, Jürgen Habermas med flera.[källa behövs] Luhmanns syfte var att skapa en generell systemteori som skulle gå att applicera på alla delar av samhället och förklara de processer som samhället utgörs av. Hans arbete kom att få mycket kritik (av bland andra Habermas) då det ansågs att hans teorier "avhumaniserade" samhället och att det inte fanns plats för individen i dem.

Niklas Luhmanns teorier bottnar i kommunikation som är den stora drivkraften och det som styr samhället. För att förklara hur denna kommunikation behandlas och regleras inom ett system lånade Luhmann in ett begrepp kallat autopoiesis, myntat av de chilenska biologerna Humberto Maturana och Francisco Varela. Autopoiesis betyder att ett system är självreglerande och därmed skapar sina egna förutsättningar för liv (baserat på sin omvärld).

Luhmanns många gånger abstrakta teorier har inte fått samma genomslag i den svenska sociologin som i till exempel Tyskland och Danmark men han anses alltjämt som en av de största sociologerna i modern tid.[källa behövs]

Bibliografi

Litteratur

  • Social Systems, 1995 – Stanford Press
  • Ecological Communication, 1989 – Cambridge University Press
  • Jönhill, Jan Inge (1997). Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori. Lund : Lunds universitet (Dissertation in Sociology 17)

Se även

Autopoiesis

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Niklas Luhmann, 30 augusti 2006.

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Niklas Luhmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, N. Luhmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
v  r
Sociologer
Klassiska
Senare centrala
Adorno · Baudrillard · Bauman · Beck · Bourdieu · Dahrendorf · Du Bois · Elias · Foucault · Giddens · Goffman · Habermas · Lefebvre · Luhmann · Marcuse · Mead · Merton · Mills · Pareto · Wallerstein
Övriga
Alexander · Calhoun · Chodorow · Collins · Fromm · Hochschild · Israel · Lamont · Lukes · Ritzer · Skocpol · White · Wright
Sverige
Ahmadi · Ahrne · Aspers · Asplund · Boalt · Brante · Broady · Erikson · Goldberg · Hedström · Jacobsson · Korpi · Kärfve · Lindblom · Paulsen · Svallfors · Swedberg · Therborn · Trondman · Zetterberg
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 29546145LCCN: n79123583ISNI: 0000 0001 2277 8532GND: 118575147Libris XL: 86lnrj7s1j1prc8 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 028327667BNF: cb12018601k (data)BIBSYS: 90051998ULAN: 500064306NLA: 35658061NDL: 00448182NKC: xx0002990ICCU: CFIV000322BNE: XX986556CiNii: DA00306678CANTIC: a10115262